
Under kalla krigets dagar hade Sverige ett mycket starkt försvar för ett land av sin storlek, bland de bästa i världen. Under 1950-talets mitt anser många bedömare att vårt flygvapen var det fjärde starkaste i världen, endast överträffat av militära stormakter, och ännu under 1980-talet kunde vi med relativt kort varsel sätta större delen av den vapenföra befolkningen i fält. Ryska dokument från kalla kriget visar att man på den tiden betraktade Sverige som ett mycket oaptitligt mål därför att svenskarna aldrig skulle ge upp och därmed göra en ockupation mycket svår och kostsam. Detta var också syftet med försvaret – vårt land skulle kunna motstå en invasion av främmande makt.