![]()
Enligt nuvarande ordning gör Migrationsverket en bedömning av den sökandes ålder först i samband med att ett beslut fattas i frågan om uppehållstillstånd. Tills dess godtas som huvudregel den ålder som den sökande själv uppger. Detta har medfört att den sökande under processen, som kan ta åtskilliga månader, kan ha behandlats som ett barn med de förmåner det innebär, till exempel särskilt gruppboende med personal dygnet runt, rätt till god man, behandling med förtur och att avvisning tillbaka endast kan ske om mottagande av till exempel anhörig ordnats. Det kan även vara negativt för de andras boendemiljö att en vuxen sammanbor med dem.
I samband med att frågan om åldersbedömning tidigare i asylprocessen lyftes i riksdagen begärde bland andra Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson att alla som ser äldre ut än 18 år vid en okulär bedömning av Migrationsverkets personal bör registreras som vuxna, då det ”förekommit att uppenbarhetskriterierna vid okulära bedömningar anses vara uppfyllt först om den sökande ser äldre ut än 40 år.”
Åkesson begärde också att medicinska åldersbedömningar skulle genomföras på alla personer som fått ett uppehållstillstånd som ensamkommande barn sedan den 1 juni 2011 samt utreda möjligheten att återkalla tillstånd för de som visar sig ha varit äldre än den uppgivna åldern.
Sverigedemokraterna ansåg även att en retroaktiv åldersbedömning skulle genomföras på de ensamkommande som anlänt under de fem senaste åren och att utvisning omedelbart skulle verkställas vid uppenbart fusk.
Sverigedemokraternas Paula Bieler och Linus Bylund meddelade i en motion att partiet motsatte sig att de nya föreskrifterna endast ska gälla ärenden som registrerats efter den 1 februari 2017. Regeringen har nämligen motiverat detta med att de ärenden som registrerats dessförinnan i nuläget ”bör vara nära ett slutligt avgörande.” Sverigedemokraterna delar inte denna bedömning, utan anser att det medför att de nya lagreglerna får låg genomslagskraft. Detta med tanke på att det under 2015 kom 35 369 ensamkommande till Sverige och att antalet under 2016 ”endast” var 2 199. Fram till skrivande stund har det under 2017 kommit drygt 400 personer.
Riksdagen tog ingen hänsyn till denna kritik när beslutet klubbades igenom den 5 april i år.
[caption id="attachment_25223" align="alignnone" width="585"]
![]()
Har åldern inne? Det är den asylsökande som har bevisbördan för sitt påstådda skyddsbehov och som ska göra både sin berättelse och sin identitet, av vilken åldern är en del, sannolik. Foto: Ensamkommandes förening[/caption]
Det är den asylsökande som har bevisbördan för sitt påstådda skyddsbehov och som ska göra både sin berättelse och sin identitet, av vilken åldern är en del, sannolik. Som ett led i detta erbjuds den sökande att göra sin ålder trolig i ett ålderstest, men det är alltså frivilligt.
Det är ytterst sällan det blir något medicinskt test och visselblåsare inom systemet har larmat om utbrett fusk. Redan för två år sedan kunde vi publicera en intervju med en kvinna som arbetade med ”ensamkommande” och som beskrev Migrationsverkets åldersutredningar som ”en ren fars”.
– Jag gissar att 90 eller 95 procent av dem jag träffat ute på boendena är äldre än 18. Ofta betydligt äldre. Jag minns att jag en gång kom in på ett boende och spontant utbrast: ”Oj, ett barn!” Det slank bara ur mig, och personalen skrattade och sade ”ja, titta, ett barn”. Där satt en liten kille på kanske 12-13 år vid en dator.
Visselblåsaren berättade vidare att det aldrig blir några straff om en asylsökande ljugit om sin ålder, trots att de har sanningsplikt under straffansvar.
– Det som irriterar mig är hur mycket de utnyttjar oss, de suger verkligen ut så mycket de kan. Och i många fall är detta människor som är allt annat än fattiga. Man märker det på deras kläder och deras sätt att de är vana vid att ha det gott ställt. De kan komma hit i märkeskläder och med Iphones och sedan har de mage att bara kräva mer och mer.
Regeringens beslut kommer efter avslöjanden som detta och omfattande kritik, men vägen att göra åtminstone en liten skärpning på området har varit lång. Riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C) stack ut hakan angående åldersfusket i en debattartikel i DN redan för fem år sedan:
”Det är också uppenbart otillfredsställande om vuxna män placeras på boenden för barn under 18 år, det är inte rätt mot vare sig ungdomarna under 18 år eller de olika personalgrupperna. Dessutom skulle ett antal platser frigöras för ensamkommande under 18 år om det visar sig att en del som nu placerats där i stället borde klassas som vuxna. Detta skulle lätta på trycket och dessutom innebära betydande kostnadsminskningar.”
Han fick utstå offentligt hån och hat, inte minst från sitt eget parti som tog avstånd från hans artikel och stängde av honom från riksdagsgruppens möten när frågor som berör invandringen skulle diskuteras. Han kallades rasist av bland andra riksdagskvinnan Linda Snecker (V), som också skrev ”främlingsfientlig mytbildare” och ”Rasistcenterns Staffan Danielsson” om honom.
– Danielsson pratar i mytbildning, att barn och vuxna kommer hit i syfte att ljuga. Det är oerhört allvarligt, sade hon bland annat till Folkbladet i augusti 2015.
Nu har alltså riksdagen beslutat om vissa åtgärder mot fusket, men alltför lite och alltför sent, enligt kritiker.
Lobbygruppen Barnläkarföreningen (BLF), som ofta protesterat genom att vägra att medverka till medicinsk åldersbedömning, har också varit en bromskloss. Föreningen har drivit igenom att deras representanter alltid skall vara med vid bedömningar, trots att Migrationsverket invänt att det är verket som fattar beslut och inte barnläkarna.
BLF:s högljudda argumentation har dessutom fått effekt. För fyra år sedan gick Migrationsverket med på föreningens krav att vända de vetenskapliga metoderna ryggen och istället anamma idéer om intervjuer för att mäta mognad.
Jonas Ludvigsson från BLF, uttryckte i en skrivelse i juli 2015 att föreningen vill att man tar hänsyn till de ”etiska frågeställningarna, med särskilt fokus på det informerade samtycket, samt att man också utvärderar bedömningsinstrument för psykosocial mognad.” Att intervjua den ensamkommande för att fastställa ålder, alltså.
Tillförlitligheten för dessa intervjumetoder var dock noll och intet vid en undersökning som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) gjorde förra året.
Enligt en undersökning som Socialstyrelsen gjort är den säkraste metoden för åldersbestämning just nu att använda magnetkamera på knälederna. En knäled mognar färdigt vid 24 års ålder och risken att missta ett barn för att vara vuxen är 3 procent hos pojkar och 7 procent hos flickor.
Den typ av magnetkamera som krävs för undersökningar av knäled är mindre och billigare än större utrustningar. Kostnaden kan vara runt sju miljoner kronor per enhet mot normalt 15-23 miljoner. Enligt Migrationsverket skulle det vara möjligt att sätta upp ett tiotal maskiner i Sverige. Utrustningen ger ingen joniserande strålning utan kan skötas av Migrationsverkets personal. Bilderna måste dock bedömas av läkare.
Har åldern inne? Det är den asylsökande som har bevisbördan för sitt påstådda skyddsbehov och som ska göra både sin berättelse och sin identitet, av vilken åldern är en del, sannolik. Foto: Ensamkommandes förening[/caption]
Det är den asylsökande som har bevisbördan för sitt påstådda skyddsbehov och som ska göra både sin berättelse och sin identitet, av vilken åldern är en del, sannolik. Som ett led i detta erbjuds den sökande att göra sin ålder trolig i ett ålderstest, men det är alltså frivilligt.
Det är ytterst sällan det blir något medicinskt test och visselblåsare inom systemet har larmat om utbrett fusk. Redan för två år sedan kunde vi publicera en intervju med en kvinna som arbetade med ”ensamkommande” och som beskrev Migrationsverkets åldersutredningar som ”en ren fars”.
– Jag gissar att 90 eller 95 procent av dem jag träffat ute på boendena är äldre än 18. Ofta betydligt äldre. Jag minns att jag en gång kom in på ett boende och spontant utbrast: ”Oj, ett barn!” Det slank bara ur mig, och personalen skrattade och sade ”ja, titta, ett barn”. Där satt en liten kille på kanske 12-13 år vid en dator.
Visselblåsaren berättade vidare att det aldrig blir några straff om en asylsökande ljugit om sin ålder, trots att de har sanningsplikt under straffansvar.
– Det som irriterar mig är hur mycket de utnyttjar oss, de suger verkligen ut så mycket de kan. Och i många fall är detta människor som är allt annat än fattiga. Man märker det på deras kläder och deras sätt att de är vana vid att ha det gott ställt. De kan komma hit i märkeskläder och med Iphones och sedan har de mage att bara kräva mer och mer.
Regeringens beslut kommer efter avslöjanden som detta och omfattande kritik, men vägen att göra åtminstone en liten skärpning på området har varit lång. Riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C) stack ut hakan angående åldersfusket i en debattartikel i DN redan för fem år sedan:
”Det är också uppenbart otillfredsställande om vuxna män placeras på boenden för barn under 18 år, det är inte rätt mot vare sig ungdomarna under 18 år eller de olika personalgrupperna. Dessutom skulle ett antal platser frigöras för ensamkommande under 18 år om det visar sig att en del som nu placerats där i stället borde klassas som vuxna. Detta skulle lätta på trycket och dessutom innebära betydande kostnadsminskningar.”
Han fick utstå offentligt hån och hat, inte minst från sitt eget parti som tog avstånd från hans artikel och stängde av honom från riksdagsgruppens möten när frågor som berör invandringen skulle diskuteras. Han kallades rasist av bland andra riksdagskvinnan Linda Snecker (V), som också skrev ”främlingsfientlig mytbildare” och ”Rasistcenterns Staffan Danielsson” om honom.
– Danielsson pratar i mytbildning, att barn och vuxna kommer hit i syfte att ljuga. Det är oerhört allvarligt, sade hon bland annat till Folkbladet i augusti 2015.
Nu har alltså riksdagen beslutat om vissa åtgärder mot fusket, men alltför lite och alltför sent, enligt kritiker.
Lobbygruppen Barnläkarföreningen (BLF), som ofta protesterat genom att vägra att medverka till medicinsk åldersbedömning, har också varit en bromskloss. Föreningen har drivit igenom att deras representanter alltid skall vara med vid bedömningar, trots att Migrationsverket invänt att det är verket som fattar beslut och inte barnläkarna.
BLF:s högljudda argumentation har dessutom fått effekt. För fyra år sedan gick Migrationsverket med på föreningens krav att vända de vetenskapliga metoderna ryggen och istället anamma idéer om intervjuer för att mäta mognad.
Jonas Ludvigsson från BLF, uttryckte i en skrivelse i juli 2015 att föreningen vill att man tar hänsyn till de ”etiska frågeställningarna, med särskilt fokus på det informerade samtycket, samt att man också utvärderar bedömningsinstrument för psykosocial mognad.” Att intervjua den ensamkommande för att fastställa ålder, alltså.
Tillförlitligheten för dessa intervjumetoder var dock noll och intet vid en undersökning som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) gjorde förra året.
Enligt en undersökning som Socialstyrelsen gjort är den säkraste metoden för åldersbestämning just nu att använda magnetkamera på knälederna. En knäled mognar färdigt vid 24 års ålder och risken att missta ett barn för att vara vuxen är 3 procent hos pojkar och 7 procent hos flickor.
Den typ av magnetkamera som krävs för undersökningar av knäled är mindre och billigare än större utrustningar. Kostnaden kan vara runt sju miljoner kronor per enhet mot normalt 15-23 miljoner. Enligt Migrationsverket skulle det vara möjligt att sätta upp ett tiotal maskiner i Sverige. Utrustningen ger ingen joniserande strålning utan kan skötas av Migrationsverkets personal. Bilderna måste dock bedömas av läkare.