![]()
Enligt det senaste förslaget ska medier slippa betala skatt för annonsintäkter. Finansminister Magdalena Andersson menar att regimlojala medier gör sådan ”samhällsnytta” att staten nu ska hjälpa tillbaka.
Regeringen har tidigare lagt förslag om statlig finansiering i form av utökat presstöd. Men eftersom förslaget var utformat för att bara ge skattepengar till medier som avstod från att kritisera regimen och dess ”värdegrund” sågades det av flera remissinstanser. Visserligen var bland annat Expressen en av remissinstanserna, och tyckte förslaget var alldeles utmärkt, men eftersom det var tveksamt ur grundlagssynpunkt nådde förslaget ändå aldrig riksdagskammaren.
[caption id="attachment_27734" align="alignleft" width="300"]
![Magdalena Andersson (S), finansminister. Stillbild: TT]()
Magdalena Andersson (S), finansminister. Stillbild: TT[/caption]
Att slopa reklamskatten är ett sätt för regeringen att uppnå samma sak som avsågs med det ursprungliga förslaget. Nämligen att skjuta till pengar åt lojala medier utan att samtidigt behöva sponsra den nya fria median som växt fram.
Eftersom den nya median har sina inkomster i huvudsak genom betalande abonnenter och donationer, och i princip inga intäkter via reklam (företag är fortfarande rädda att synas i invandringskritiska medier) gynnar förslaget bara de lojala medierna, men utan att utgöra någon objektiv diskriminering. Därmed har förslaget större möjligheter att bli verklighet.
Anledningen till att svenskar väljer bort den regimlojala median är för att många upplever att den censurerar nyheter som rör invandring och i synnerhet islam.
Enligt en sammanställning som användaren Samizdat gjort på forumet Flashback har 3 060 tjänster inom media försvunnit sedan april 2014. Nästan samtliga tidningar rasar stort i upplaga, men som Nya Tider skrivit om tidigare förlorar bland annat Aftonbladet också trafik on-line. Något som tyder på att det inte endast handlar om en strukturomvandling från print till digitalt, utan att läsarna sviker. Samtidigt når nya medier som Nyheter Idag och Fria Tider hundratusentals besökare med sina nätupplagor.
Nya Tider som är den enda inom ny media som också kommer ut på papper är nästan ensam om att öka i upplaga. Enligt senaste mätningen hos tidningsstatistik hade Nya Tider 4 200 prenumeranter. I dag, ett år senare, närmar sig tidningen 7 000 prenumeranter och ser inte 10 000 inom en överskådlig framtid som någon omöjlighet.
Magdalena Andersson (S), finansminister. Stillbild: TT[/caption]
Att slopa reklamskatten är ett sätt för regeringen att uppnå samma sak som avsågs med det ursprungliga förslaget. Nämligen att skjuta till pengar åt lojala medier utan att samtidigt behöva sponsra den nya fria median som växt fram.
Eftersom den nya median har sina inkomster i huvudsak genom betalande abonnenter och donationer, och i princip inga intäkter via reklam (företag är fortfarande rädda att synas i invandringskritiska medier) gynnar förslaget bara de lojala medierna, men utan att utgöra någon objektiv diskriminering. Därmed har förslaget större möjligheter att bli verklighet.
Anledningen till att svenskar väljer bort den regimlojala median är för att många upplever att den censurerar nyheter som rör invandring och i synnerhet islam.
Enligt en sammanställning som användaren Samizdat gjort på forumet Flashback har 3 060 tjänster inom media försvunnit sedan april 2014. Nästan samtliga tidningar rasar stort i upplaga, men som Nya Tider skrivit om tidigare förlorar bland annat Aftonbladet också trafik on-line. Något som tyder på att det inte endast handlar om en strukturomvandling från print till digitalt, utan att läsarna sviker. Samtidigt når nya medier som Nyheter Idag och Fria Tider hundratusentals besökare med sina nätupplagor.
Nya Tider som är den enda inom ny media som också kommer ut på papper är nästan ensam om att öka i upplaga. Enligt senaste mätningen hos tidningsstatistik hade Nya Tider 4 200 prenumeranter. I dag, ett år senare, närmar sig tidningen 7 000 prenumeranter och ser inte 10 000 inom en överskådlig framtid som någon omöjlighet.