Svenskt internet anpassas för avlyssning

Internetleverantören Bahnhof, som gjort sig känd för sin kamp mot integritetskränkande myndighetsåtgärder, presenterar nu läckta uppgifter från en statlig utredning om framtida bestämmelser för datalagring. Enligt den anonyma källan som Bahnhof hänvisar till skall operatörerna tvingas att bygga om sina system för att underlätta identifiering av användare och möjliggöra lagring av nästan dubbelt så mycket data som de är tvungna till i dag. – Sverige gör nu som Kina när staten kräver att nätet ska vara skräddarsytt för övervakning, i stället för att internet ska funge­ra så bra som möjligt, säger Jon Karlung, vd för Bahnhof, i ett pressmeddelande.

Kostnadskrävande datalagring

I dag är internetleverantörerna skyldiga att lagra kundernas surfande i sex månader, detta föreslås bli utökat till tio månader. Utredningen riktar också in sig på att undanröja möjligheten till anonym surfning med kontantkort för mobiltelefoni. Bahnhof berättar vidare att det blivit allt svårare för myndigheterna att fastsälla vem som gjort vad på internet eftersom ny teknik gör att tusentals användare i varje ögonblick kan dela på samma IP-adress. För att kunna identifiera enskilda användare föreslår därför utredningen att detaljerade loggfiler om detta ska börja lagras. Även i detta fall ska internetleverantörer tvingas lämna ifrån sig sådan abonnentinformation minst tio månader bakåt i tiden. Inofficiella beräkningar säger att en normalstor operatör kan tvingas lagra 300 Terabyte mer med det nya förslaget. För branschen i sin helhet handlar det om hundratals miljoner i extrakostnader för driften, vilket i slutändan drabbar kunderna. – Det värsta är att våra systemtekniker måste ägna sig åt fel saker. Vi vill lägga allt fokus på att hela tiden göra nätet snabbare, säger Jon Karlung i pressmeddelandet.

Kritiserad polisöver­vakning blir kvar

Vad som däremot förblir oförändrat är att polisen skall fortsätta kunna begära ut uppgifter om vem som haft en viss IP-adress vid ett visst tillfälle. Detta är något som EU-domstolen har haft synpunkter på. I en dom från december 2016 beslutade EU-domstolen att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med EU-rätten, bland annat hade man synpunkter på att begäran om utlämnande av uppgifter inte prövades av domstol. I grova drag menar EU att uppgifter bara skall lämnas ut om det behövs för att bekämpa grov brottslighet. [caption id="attachment_27844" align="alignleft" width="300"] Jon Karlung. Foto: Kristina Sahlén[/caption] Enligt EU strider också den generella övervakningen, där uppgifter om alla användare lagras utan att de är misstänkta för något brott, mot grundläggande mänskliga rättigheter – Sverige trotsar EU-domstolen genom att fortsätta övervaka samtliga användare, säger Karlung. Utredningen skall läggas fram den 9 oktober och ligga till grund för kommande lagstiftning. – Det är upplagt för fler rättsliga tvister om Sverige försöker göra verklighet av förslagen i utredningen. Precis som med den förra utredningen av Sten Heckscher blir det flera års arbete rakt i papperskorgen, eftersom Sverige vägrar ta intryck av kritiken, menar Jon Karlung.