Ingen folkomröstning om moské trots 8 500 namn

Det var den 19 juni som alla partier utom SD, M och KD röstade igenom moskébygget. Socialdemokraterna kallade M:s och KD:s nej för ”sent påkomna populistiska svepskäl”. SD gav sig dock inte och lyckades samla in 8 490 namnunderskrifter, vilket är mer än de 10 procent av befolkningen som krävs för att ta upp frågan om folkomröstning i kommunfullmäktige. För att besluta om en folkomröstning behövs stöd från en tredjedel av de 61 politikerna i kommunfullmäktige, och även om SD bara har fyra mandat skulle det ha räckt om också M och KD ställt sig bakom. Nu meddelar dock även dessa två partier att de tänker rösta emot att karlstadsborna får något att säga till om. M och KD motiverar bland annat sitt beslut med att en folkomröstning bara skulle vara rådgivande och majoriteten i fullmäktige skulle inte bry sig om folkviljan. Det vore att ”ingjuta falska förhoppningar, föra karlstadsborna bakom ljuset”, skriver de i ett offentligt uttalande. De menar även att en folkomröstning skulle ”öka polariseringen i samhället”. Kommunen publicerade i mars en utredning som är tänkt att bemöta invånarnas oro. Man hänvisar bland annat till Polisen, Brottsförebyggande centrum, skolor och socialtjänsten, och hävdar att ”enligt dem har vi i Värmland ingen problematik med våldsbejakande extremism med kopplingar till islam, däremot växer den högerextrema Nordiska motståndsrörelsen”. Den planerade moskén kommer att stå granne med Nobelgymnasiet, vilket också tas upp i kommunens utredning. ”Frågor kopplat till otrygghet för kvinnor/tjejer som passerar, vistas i området där det i anslutning till moskén kommer att förekomma män i grupp. Det ingår inte i kommunens uppdrag att säkerställa lag och ordning, utan det har primärt polisen. /…/ Karlstad har särskilt utpekade poliser som för dialogen med Islamiska kulturföreningen.” Planerna har överklagats av några privatpersoner som bor i närheten, men i mitten av oktober avslog Mark- och miljödomstolen i Vänersborg överklagandena.