![]()
– Tack vare invandringen kommer äldrevården att vara bättre rustad att möta de äldres behov, sade sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) till Aftonbladet den 19 november 2016.
Även statsminister Stefan Löfven har talat om den ”höga utbildningsnivån” bland migranterna och då särskilt om läkare och annan vårdpersonal. Under 2016 gick regeringen ut med en rad initiativ för att få de förment välutbildade migranterna i arbete. Bland dessa åtgärder fanns snabbspår för validering av utländska vårdutbildningar.
– Vi har fått hit hundratals nya läkare och sjuksköterskor och tack vare validering har allt fler av dem kommit ut i sjukvården, hävdade Wikström vidare.
När Nya Tider begär ut resultaten av de senaste proven för läkare och tandläkare, visar det sig att nio av tio får underkänt.
Totalt 73 utländska läkare har ansökt om att få göra provet i år, och av dessa har 8 godkänts. Av 88 tandläkare har 8 godkänts. Endast 5 gick vidare till praktiskt prov, och där fick en enda person godkänt.
Listorna med genomförda valideringsprov visar att huvuddelen av dem som genomför läkarprovet har arabiskklingande namn, ett fåtal har namn som antyder att de kommer från andra delar av Asien eller före detta sovjetiska delrepubliker. Någon markant skillnad i utfallet för dessa grupper går inte att utläsa.
Det teoretiska läkarprovet är ett flervalsprov som är nytt sedan 2016. Provet ges på svenska och anses testa att de som klarar det har motsvarande kunskaper som en svensk läkare innan han påbörjar sin allmäntjänstgöring. Efter det teoretiska provet följer ett praktiskt prov, en kurs i svenska och författningskunskap och praktiktjänstgöring, vanligen allmäntjänstgöring, innan den invandrade läkaren får sin legitimation.
Även svenskutbildade läkare måste göra allmäntjänstgöring och väntetiderna kan nu uppgå till över två år. Allmäntjänstgöringen omfattar 18-24 månader. En utländsk läkare med specialistkompetens kan därför inte jobba som specialist på många år, trots godkända prov.
För att bibehålla en läkartäthet på 3,8 läkare per tusen invånare (2012) krävs att runt 4 procent av migranterna är läkare, om bara en tiondel av dem klarar proven. I annat fall går det inte att undvika att invandringen blir en belastning på sjukvården.
För läkare från EU-länder gäller andra regler. Med godkänd legitimation från ett EU-land har man rätt att arbeta i alla EU-länder under förutsättning att man behärskar språket. Det sker ingen officiell kontroll av detta, det ligger på arbetsgivaren att säkerställa att kommunikationen fungerar. Detta har lett till många klagomål, särskilt bland äldre, för att de inte kan kommunicera med sin läkare.
