85 procent av de åldersbedömda är vuxna

I våra nordiska grannländer har man sedan länge använt medicinsk åldersbedömning, och resultaten av dessa har entydigt visat att en majoritet av de ”ensamkommande barn” som testats i själva verket är vuxna män. Samtidigt har många fler ”ensamkommande” valt att söka sig till just Sverige, det enda land som inte gjort medicinska ålders­tester och som fått ta emot tre gånger så många som alla de övriga nordiska länderna tillsammans. När siffrorna förra året började släppas av RMV blev det allt mer uppenbart att samma mönster gäller i minst lika hög grad för Sverige. Med facit från förra året i hand bedömdes alltså 85 procent av de ”barn” som testats vara över 18 år gamla.

Vilka testas?

Under asylkaoset 2015 sökte 35 369 ensamkommande asyl i Sverige. 92 procent av dem var män/pojkar och 93 procent uppgav sig vara tonåringar. Tveksamheter i åldern bedömdes finnas hos 70 procent av dem som vid asylansökan uppgav sig vara 15-17 år gamla, uppgav Migrationsverket för TT. Innan man införde medicinsk åldersbedömning tenderade Migrationsverkets utredare att göra synnerligen ”generösa” bedömningar av tveksamma fall ‒ så till den grad att många med insyn i asylindustrin beskriver dem som ”slappa” eller, som visselblåsaren ”Annika” (NyT v.18/2015), ”en ren fars”. I praktiken var det nästan ingen som fick sin ålder uppjusterad på grundval av att de helt enkelt såg äldre ut, utan det skedde nästan uteslutande då ett ”barn” hade uppgett en högre ålder tidigare, exempelvis då de sökt asyl i ett annat land. Enligt Nya Tiders källor har möjligheten till medicinsk åldersbedömning gett verkets anställda åtminstone lite råg i ryggen, och det är numera vanligt att man vid misstanke om åldersfusk säger till den asylsökande att en medicinsk åldersbedömning är deras enda chans att bevisa att de är under 18 ‒ om de inte gör testet kommer de att bedömas som vuxna. Fortfarande ska det dock vara många som inte får detta ultimatum, trots att deras utseende egentligen borde räcka för att misstänka åldersfusk. Det är alltså i skenet av detta man ska se det faktum att så pass få eller många, beroende på synvinkel, av de ensamkommande har genomgått ”frivillig” medicinsk åldersbedömning. De som går med på att testas är de som antingen är strax under 18 och faktiskt vill bevisa detta, eller inte alltför långt över 18 och hoppas på att bli missbedömda som minderåriga. Det är alltså bland dessa som 85 procent visat sig tillhöra den sistnämnda gruppen, som ljuger om sin ålder för att få del av de särskilda privilegier som tillkommer minderåriga asyl­sökande. Antalet 35-åringar som påstår sig vara 17 och kommer undan med det bör rimligen ha minskat till nära noll tack vare RMV:s tester, medan ett okänt antal personer som är strax över 18 fortfarande kan antas slinka igenom nätet eftersom Migrationsverket accepterar deras påstådda ålder och medicinsk åldersbedömning därmed inte blir aktuell.

Aktivistläkare kampanjar

Efter att dessa chockerande siffror blivit kända har ett antal läkare gått ut i en förnyad kampanj mot de medicinska åldersbedömningarna. I den senaste turen under januari anslöt sig även några läkare vid RMV till kritiken. RMV gick dock den 18 januari ut med att man fortsätter med åldersbedömningarna. Ortopeden och handkirurgen Nenad Zeba, en av få experter på medicinsk åldersbedömning i Sverige, skriver i en artikel i Dagens Samhälle den 12 januari om hur frågan om åldersbedömningar har misshandlats i Sverige. Främst pekar Zeba ut Barnläkarföreningen som ansvariga. Under ett tiotal år blockerade Barnläkarföreningen frågan om åldersbedömningar genom vad Zeba kallar ”aktivistisk propaganda” ‒ med benäget bistånd från systemmedierna och med både Alliansens och den nuvarande regeringens goda minne. Sent omsider gjorde Socialstyrelsen en utredning ‒ ledd av Carl-Erik Flodmark från just Barnläkarföreningen ‒ som lade fram sina resultat den 20 april 2016. Nenad Zeba menar att det faktum att ”Carl-Erik Flodmark, miljöpartist, specialist på barnfetma och motståndare till åldersbedömningar”, tilläts leda Socialstyrelsens arbete strider mot regeringsformens krav på opartiskhet. [caption id="attachment_31818" align="alignleft" width="300"] Dr Nenad Zeba har tillsammans med några andra specialistläkare erbjudit regeringen sin expertis inom åldersbedömningar, men utan att få gehör.
Foto: Privat[/caption] Flodmarks rapport förkastade den internationellt erkända kombinationen av tand- och handledsröntgen för åldersbedömningar. Istället landade RMV efter märkliga turer i kombinationen tandröntgen och knäledsröntgen ‒ en metod som har betydligt mindre vetenskapligt underlag än handledsröntgen eller röntgen av nyckelbenet. Kort sagt har Sverige alltså fått en märklig och tillkrånglad situation där man enligt många läkare använder en mindre säker metod än de internationellt vedertagna. Vissa av de läkare, varav några arbetar inom RMV, som i januari gått ut med kritik mot metoderna kritiserar också just detta, medan andra kan misstänkas drivas av samma aktivistiska agenda som Barn­läkarföreningen. Vissa av dem har också spridit vinklade uppgifter om metodernas påstådda otillförlitlighet.

Ett fåtal 17-åringar kan felbedömas

RMV:s nuvarande metod bygger på att man gör en röntgenundersökning av visdomstanden samt en del av knäleden och bedömer deras mognad. Enligt professor Håkan Mörnstad, en av de experter som tillsammans med Zeba förordat åldersbedömningar grundade på internationell expertis, visar fullt utvecklade visdomständer med 97 procents sannolikhet en ålder över 18 år, medan den mer obeprövade metoden knäledsröntgen ger ”bara” 81 procents säkerhet. Närmare bestämt kom en tysk studie fram till att knäleden kan vara mogen hos vissa 17-åringar. Detta förekommer så pass ofta hos kvinnor att RMV i december valde att pausa sina åldersbedömningar för dem, men när det gäller män är metoden mer tillförlitlig. Något som hållits fram som argument mot RMV:s metoder av bland andra rättsläkaren Fredrik Tamsen, själv anställd på RMV, är att det räcker med att antingen visdomstanden eller knäleden är mogen för att verket ska anse att det talar för att en påstått minderårig asylsökare är vuxen. När Nya Tider ringer upp RMV visar det sig dock att det finns marginaler i båda undersökningarna. ‒ De här tillväxtzonerna har en normalfördelningskurva på när de sluts, som enkelt uttryckt ligger ungefär mellan 18 och 22 år. En 19-åring kan alltså ha ett omoget utseende på tillväxt­zonen utan att det är något konstigt med det, men är den där­emot sluten så kan man säga med betydligt större sannolikhet att vederbörande är vuxen, förklarar Stina Björklund, handläggare vid medicinsk ålders­bedömning. Några exakta felmarginaler kan RMV inte ge eftersom man inte vet hur gamla de man undersöker är. ‒ Man har inte i någon undersökning hittat någon som är yngre än 17,5 år som haft en mogen knäled. Så mellan 17,5 och 18, där kommer det att finnas pojkar som felbedöms, med större risk ju närmare 18-årsdagen man kommer. Vi säger ju heller aldrig att någon är si eller så gammal, utan vi gör bara en sannolikhetsbedömning av att personen är under eller över 18, förklarar Björklund. Frågan är alltså om inte antalet åldersfuskare bland dem som fått bedömningen ”troligtvis under 18” från RMV är betydligt fler än de 17-åringar som felaktigt klassats som ”troligtvis över 18”. Det vill dock inte Björklund spekulera i. I sociala medier är det också många som frågat sig varför Sverige per automatik ska ta över det permanenta ansvaret för minderåriga afghaner och eritreaner bara för att de tagit sig till Sverige ‒ även i de fall de faktiskt är minderåriga. Det perspektivet har hittills inte fått något utrymme i debatten.