Läkare oroas för smittspridning i migrationens spår

Asylsökande, migranter och anhöriga till dessa, som kommer till Sverige inom två år efter att den förste familjemedlemmen fått uppehållstillstånd i Sverige, har rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning. Denna hälsoundersökning är enligt lag frivillig, vilket medför att skolor, institutioner och boenden inte kan ställa krav på att hälsoundersökning genomförts innan migranten placeras på orten. En sådan läkarundersökning är dock angelägen, menar läkare. Nya Tider har talat med en av de läkare som har kommit i kontakt med problematiken och nu vill höja ett varningens finger för riskerna. Lars Åberg, distriktsläkare i Härjedalen, menar att hälsoundersökningar absolut borde vara obligatoriska: – Det finns inga argument för att migranter inte skall vara förpliktigade att ställa upp för en fullständig undersökning om alternativet medför att en enda människa dör på grund av att man inte genomfört en dylik.

”Ett sabotage mot folkhälsan”

Han poängterar att man inte kan ta in husdjur i landet utan att uppvisa dokumentation som visar att djuret är vaccinerat och friskt. Lars Åberg har fått uppfattningen att frånvaron av obligatorisk hälsokontroll av migranter handlar om att svenska myndigheter inte vill kränka dessas integritet och att detta leder till en nonchalant inställning: – På något sätt verkar Migrationsverket ställa sig vid sidan om och överlämna ansvaret till sjukvården, som inte har den juridiska rätten att kräva undersökningen. Jag bedömer att tjänstemännen inte bryr sig. De svenska läkarna kan inte göra mera än att klaga hos Migrationsverket, som således ger intryck av att inte bry sig. Jag ser det närmast som ett sabotage mot folkhälsan att det får gå till så som nu sker. Det är, lindrigt uttryckt, upprörande. Lars Åberg menar att många av de aktuella sjukdomarna är så pass smittsamma att de eventuellt drabbade inte bör besöka vårdcentraler, då de riskerar att smitta de övriga personerna som befinner sig i väntrummet. Även de i regel trångbodda förhållandena på asylboenden innebär en riskfaktor för smittspridning. Förutom tuberkulos, nämner han HIV och olika typer av tarminfektioner, som salmonella, yersinia och shigella. Ytterligare ett problem i sammanhanget är ökningen av multiresistenta bakterier, till exempel ESBLcarba, som beskrivs som ett litet genetiskt paket som ger resistens hos flera olika sorters tarmbakterier. Det är vanligt i Asien och Mellanöstern, men har mer än fördubblats från 47 fall år 2014 till 100 fall år 2015. [caption id="attachment_13790" align="aligncenter" width="600"] Turberkulos drabbar framför allt lungorna, men kan även angripa andra organ som centrala nervsystemet, könsorganen, blodomloppet, skelettet, leder eller huden. Foto: Stillbild SVT[/caption]

Oron delas inte av Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten ansvarar för att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Nya Tider kontaktar presschef Christer Janson för att få myndighetens syn på den oro som läkare ger uttryck för. Han menar att fallen av till exempel tuberkulos förvisso ökar, men att det snarare handlar om att människor som kommer hit blir smittade än att smittspridningen har tagit fart. I övrigt hänvisar han till Folkhälsomyndighetens hemsida, där samma syn på eventuell smittspridning förmedlas: ”Den samlade riskbedömningen visar att det är låg risk för spridning av infektionssjukdomar till befolkningen kopplat till att många människor nu reser till Sverige för att söka skydd. Flyktingarna själva kan vara mer utsatta för risk för olika smittsamma sjukdomar och det är därför viktigt att de erbjuds hälsoundersökningar så att de får tillgång till exempelvis vaccinationsskydd, rådgivning eller medicinsk behandling.” Risken för smittspridning på asylboenden bekräftas dock: ”För asylsökande flyktingar som bor på asylboende kan risken för smittspridning av infektionssjukdomar vara högre på boendet. Ovaccinerade barn som har nära kontakt kan till exempel smittas av mässling eller hepatit B. Tuberkulos kan spridas mellan nära familjemedlemmar och barn. Att leva tätt ihop och dela hygienutrymmen och kök kan medföra spridning av mag- och tarminfektioner och skabb eller löss.” För hälsokontroller ansvarar landstingen, men för dessa kan Folkhälsomyndigheten endast erbjuda det som på hemsidan något vagt kallas för ”stöd”: ”Det stora antalet flyktingar påverkar hälso- och sjukvårdens verksamhet, dels genom att det är många fler som ska erbjudas hälsoundersökningar och dels genom att många av flyktingarna behöver akut sjukvård och tandvård. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett stöd för hälso- och sjukvårdens prioriteringar när det gäller smittsamma sjukdomar och samverkar med andra myndigheter och aktörer för att se hur man kan stödja landstingens arbete med hälsoundersökningar.”

Krav på obligatoriska hälsokontroller

För närvarande kommer knappt hälften av alla asylsökande till de gratis hälsoundersökningar som landstingen enligt lag måste erbjuda. Folkhälsomyndighetens chef för epidemiologi och utvärdering Anders Tegnell är motståndare till obligatoriska hälsokontroller, som han menar riskerar att bli ett slag i luften. Till Vårdförbundets tidning Vårdfokus säger han dessutom att man måste betänka att asylsökande kommer från länder där förtroendet för myndigheter är lågt: – Jag tror att en tvingande undersökning kan leda till mer oro och rädsla för att söka hjälp inom vården. Det parti som i flera år krävt obligatoriska hälsokontroller för asylsökande är Sverigedemokraterna, men det har även till exempel Värmlands landsting gjort, som menar att sådana är nödvändiga för att vården ska kunna planera verksamheten på ett bra sätt. Hårdare lagstiftning än Sveriges finns redan i länder som USA, Kanada och Finland.