Illegala invandrare får barnbidrag

Det finns i dag en motsättning mellan den statliga invandringspolitiken, där de som nekas uppehållstillstånd ändå inte utvisas ur landet, och kommunerna, som på olika sätt försöker ta hand om de personer som inte ens ska vara i landet. Stockholm styrs av en så kal­lad röd-grön-rosa majoritet, som i oktober förra året beslutade att barn i familjer som vistas i kommunen illegalt ändå ska få bidrag och ekonomiskt bistånd från samhället. Frågan handlar inte om det vanliga barnbidraget, utan om att ”barn till papperslösa nu beviljas ekonomiskt bistånd enligt full norm”. Full socialnorm för barn ligger i Stockholm för år 2018 på mellan 2 153 och 4 022 kronor per månad. Till SVT Nyheter sade socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP) efter beslutet: – Det handlar om att vi ser att det finns barn i Stockholm som lever under oerhört svåra förhållanden och då har vi ett ansvar att agera. De här barnen har inte valt om de ska vara här i Sverige eller någon annanstans. Förutom i Stockholm, sker detta sedan 2014 även i Malmö. [caption id="attachment_32045" align="alignnone" width="585"] Åsa Lindhagen på plats under manifestationen i Stockholm mot utvisningarna av afghaner utan asylskäl. Foto: Miljöpartiet[/caption]

SD starkt kritiska

Inom oppositionen var inte minst Sverigedemokraterna kritiska. Gruppledare Per Ossmer påpekar att kommunen inte är tvingad att betala ut dessa bidrag: ”Klart är att kommuner sedan domstolsutslag i somras inte har någon skyldighet att ge försörjningsstöd till papperslösa och andra som illegalt uppehåller sig i riket. Det är emellertid inte förbjudet för en kommun som ändock vill använda sina skattemedel. [caption id="attachment_32046" align="alignleft" width="286"] Per Ossmer (sd)
Foto: Stockholm stad[/caption] Nu ville majoriteten att barn till de som illegalt uppehåller sig i landet skulle få ekonomiskt bistånd, främst kläder, materiella ting och förmodligen övriga förmåner på hälso-/skolområdet mm”, skriver han på partiets hemsida. Om övriga oppositionspartiers insats skriver han vidare: ”Alliansen var ganska så splittrad och konturlös i sin uppfattning. Moderaterna gick mest på laglighetslinjen och yrkade dock avslag även om man som alla, förutom SD, uttryckte att man ’tyckte synd om barnen som inte fick vinterkläder’.” Till Nya Tider säger Per Ossmer: – Det skapar ju en avgränsad grupp som tvingas till underjordisk verksamhet, med svartarbete och mycket annat. Vi ville ju att här skulle ske utvisningar.

Kommuner inte skyldiga att ge stöd till illegala

Ett utslag i Högsta förvaltningsdomstolen från juni förra året slår fast att kommuner inte är skyldiga att ge stöd till personer som fått avslag på asylansökan. En kvinna i Vännäs i Västerbotten hade vänt sig till kommunen med en ansökan om försörjningsstöd för sig själv och sina tre barn. Hon hade dock redan två år tidigare fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, men hade sedan dess levt ”gömd”. Vård- och omsorgsnämnden i kommunen avslog ansökan, då man menade att hon redan omfattades av lagen om mottagning av asylsökande (LMA), någon nöd inte ansågs föreligga och att hennes behov kunde tillgodoses av ideella organisationer. Kvinnan överklagade till Förvaltningsrätten i Umeå, som gick på hennes linje genom att slå fast att LMA inte kunde tillämpas och att hon därför var kommunens ansvar. Efter ytterligare ett par överklaganden från både kvinnan och kommunen hamnade ärendet så i Högsta förvaltningsdomstolen, som konstaterade: ”Den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas har dock inte rätt till bistånd. Vidare framgår att den som omfattas av den nämnda lagen inte har rätt till bistånd i form av bl.a. försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen.”

”I opposition mot svenska myndigheter”

Per Ossmer påpekar att kommuner ändå kan ge stöd i dessa fall, då det inte finns någon lagstiftning som uttryckligen förbjuder det: – Har man väldigt gott om pengar, vilket man anser sig ha i Stockholm, och i Malmö lever man ju på fyra miljarder i bidrag, kan man ju göra så. Det är dock en fråga som innebär att man i realiteten åsidosätter gällande lagstiftning och är i opposition mot svenska myndigheter. Även Moderaterna i Stockholm var kritiska till förslaget. I en debattartikel i Aftonbladet skrev oppositionsborgarråd Anna König Jerlmyr (M) och vice ordföranden i socialnämnden Andréa Ström (M) den 18 december 2017 bland annat: ”Just nu bygger Socialdemokraterna en fristad i Stockholm för de som upprätthåller sig illegalt i Sverige. Genom det nyligen tagna beslutet att ge bidrag till vuxna med barn utan rätt att vistas i landet görs barn till familjeförsörjare.” Det fick Anna Rantala Bonnier (FI), ledamot i socialnämnden i Stockholm och gruppledare för Feministiskt Initiativ, som alltså ingår i Stockholms styre, att i samma tidning gå till motattack: ”Det är skamligt att så tydligt ta ställning mot barnkonventionen och göra utsatta barn till måltavla för sin signalpolitik. Moderaterna verkar tro att det går att skrämma iväg papperslösa genom att göra livet så svårt som möjligt för dem och deras barn.” Socialborgarrådet Åsa Lindhagen är inte anträffbar när Nya Tider söker henne för en kommentar, men hennes pressekreterare Christian Valtersson svarar på frågan om varför Miljöpartiet vill ge stöd till personer som har fått avslag, trots att någon sådan skyldighet inte finns: – Det handlar ju om att det är barn, som inte har valt vilket land deras föräldrar har satt dem i. Det handlar om att barnen inte ska hamna i kläm. Nya Tider har också talat med tjänstemän inom Stockholms stads socialförvaltning. Avdelningschef Veronica Wolgast förtydligar vad beslutet från oktober innebär för kommunen: – Det som tydliggörs är att man ska ha ett större barnperspektiv. Det framgår också att det egentligen är staten som fallerar, genom att inte lyckas genomföra utvisningarna, medan kommunerna som så ofta får en konkret situation att hantera. Wolgast fortsätter: – Kommunerna har alltid det yttersta ansvaret när det gäller personer som vistas i kommunen. Vi utgår ifrån både socialtjänstlag och kommunallag. Ingen ska behöva svälta eller frysa ihjäl i Sverige, och då har kommunen det yttersta ansvaret att göra nödprövningar.