![]()
Som vi tidigare redogjort för dömdes 44-åringen för en kommentar han skrivit i en Facebookdiskussion, som handlade om en läkare som hävdar att somalier har en genomsnittlig IQ på 70. 44-åringen skrev: ”Den svarta rasen har lägre iq och högre testosteronnivåer. Så länge pk-maffian påstår att det bara är hudfärg som skiljer människor kommer aldrig sanningen fram.”
Han anmäldes av en anonym person på Näthatsgranskaren, en grupp som finansieras frikostigt med skattepengar och har till uppgift att agera angivare när någon skriver något politiskt inkorrekt i sociala medier.
Nämndemannen ljög
I vår förra artikel försökte vi ställa frågor till före detta rådmannen Urban Engström och nämndemannen Bo-Göran Lilljeqvist, som båda suttit med i målet, om hur de resonerat när de enhälligt (tillsammans med nämndemännen Margareta Olin och Gunilla Bergström) dömde 44-åringen för att ha påtalat vetenskapliga fakta.
Engström vägrade att svara på våra frågor och Lilljekvist förnekade rakt ut att han suttit med i målet.
Vi konstaterade då att det skulle utgöra rättegångsfel om Lilljekvist faktiskt inte suttit med i målet.
Inger Söderholm, lagmannen vid Attunda tingsrätt, blir mycket förvånad när vi berättar att Bo-Göran Lilljeqvist hävdar att han inte varit med vid domen. När hon hunnit undersöka saken visar det sig att Bo-Göran Lilljekvist helt enkelt ljugit för oss.
− Ja, vi har utrett det på alla sätt och vis, och han var med och deltog i avgörandet, så alla papper här stämmer.
När vi gör nya försök att få tag på Lilljekvist själv för att ge honom chansen att förklara sig, har han gjort sig oanträffbar.
Åklagaren: Fakta är kränkande
När vi till slut lyckas nå kammaråklagare Jenny Karlsson, som valde att väcka åtal mot 44-åringen, försöker hon först hänvisa till domen för att slippa förklara hur hon resonerat. När vi påtalar att det mannen dömts för är vetenskapligt fastslagna fakta och att det inte står något om hur man resonerat i domen, möts vi av en talande tystnad.
NyT: Det är ju du som väckt åtalet. Vad i det här yttrandet är det du anser är hetsande? Som sagt, vad gäller orsakerna skiljer sig vetenskapsmännen åt – vissa säger att det beror på miljö, andra på genetik, och de allra flesta tror att det beror på både och. Men när det gäller själva uppgiften, ”har lägre IQ och högre testosteronnivåer”, rör det sig om fastslagna fakta. Det är rena fakta som han dömts för, och utan att ha formulerat sig kränkande. Han skrev inte ”negerjävlar har lägre IQ” utan ”den svarta rasen har lägre IQ”.
− Du säger det, ja. Uppenbarligen gör vi olika bedömningar. Jag har gjort min bedömning och du har gjort en annan, och till syvende och sist är det ändå tingsrätten som har beslutat om domen, så du får väl ställa frågan till dem.
NyT: Jag har försökt ställa frågan till dem. Den lagfarne domaren i ärendet blev upprörd över att jag ringde upp honom, och den nämndeman jag fick tag på förnekade att han varit närvarande vid domen.
− Det är ju lite märkligt att förneka att man varit med. Men jag har gjort bedömningen att det är hets mot folkgrupp, jag är inte enig med dig om att det är så att det är fakta. Mer om den frågan har jag inte att säga.
NyT: Vad är det som är kränkande?
− Att säga att en folkgrupp har låg IQ och hög testosteronhalt menar jag är kränkande.
NyT: Jag gissar att du inte har läst någon vetenskaplig litteratur i ämnet. Men hur blir det då om det faktiskt förhåller sig på det här sättet? Är verkligheten kränkande?
− Du menar om man skulle lägga fram underlag som visar att all vetenskap i hela världen visar att det här är en objektiv sanning?
NyT: Ja.
− Nej, då skulle det väl inte vara hets mot folkgrupp.
NyT: Kan man dömas för att skriva att vissa folkgrupper har högre brottslighet? ”Araber är kraftigt överrepresenterade i gruppvåldtäkter”, säg? Är det kränkande fakta?
− Jag kan inte uttala mig om alla möjliga hypotetiska saker man kan skriva. Jag förstår att många är upprörda över den här domen, jag har fått ett antal väldigt otrevliga mejl med anledning av domen för att jag vågat mig på att väcka det här åtalet, som var indirekt eller direkt hotfulla.
Det kanske vore bra om personen ifråga som blivit dömd överklagar så får vi en prövning i hovrätten där man kan argumentera för om det är [straffbart] eller inte.
Näthatsgranskarna har ju gjort väldigt många anmälningar under det senaste året, så det har ju blivit en väldig anströmning av ärenden som handlar om just den typen av uttalanden eller kommentarer på Facebook. Det vore ju bra om det prövades av en överrätt så att man får en praxis.
NyT: För något år sedan var det en annan väldigt märklig dom. Det var någon som inte åtalats för hets mot folkgrupp men hamnade i ett tvistemål om huruvida han objektivt sett begått hets mot folkgrupp. Han hade skrivit att svenskar var skadedjur som förtjänade att utrotas.
Tingsrätten gjorde bedömningen att han inte begått hets mot folkgrupp. Finns det inte en viss obalans när man döms för HMF ifall man påtalat vetenskapliga fakta om svarta, men inte om man skriver att svenskar är skadedjur som bör utrotas?
− Jag kan inte uttala mig om den frågan, jag måste titta närmare på det i så fall, säger Jenny Karlsson och börjar därefter ursäkta sig med att hon har ett pressat schema och en förhandling att förbereda.
NyT: En sista fråga bara. Jag skulle beskriva det här som att vi har en statligt finansierad grupp av angivare som letar efter folk som skriver saker som är misshagliga för makthavarna, och sedan döms de i domstol för detta. Det är så jag skulle beskriva situationen, och det är många andra som gör det på nätet. Det är en situation jag förknippar med Nordkorea, DDR eller motsvarande. Har du någon kommentar till det, eller hur skulle du själv beskriva situationen?
− Jag har ingen kommentar till det.
