![]()
I en dom den 6 juli slog Malmö Migrationsdomstol fast att den nya lagen om uppehållstillstånd för gymnasiestudier kan strida mot reglerna för Schengensamarbetet. Lagen får därför inte tillämpas utan vidare beredning, och man beslutar att avslå asylansökan.
”Domstolen har efter en så kallad lagprövning funnit att beredningen av lagförslaget i den del det avser sänkt beviskrav för identitet varit så bristfällig att lagstiftningen i denna del inte får tillämpas. Istället gäller det normala beviskravet som innebär att identiteten ska vara klarlagd”, förklarade domstolen i ett pressmeddelande.
Målet gällde en ung kurdisk man från Irak som kom till Sverige i november 2015 och hade fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd av Migrationsverket. Enligt domen uppger han att han ”talar god svenska, går i skola och har fått vänner” och borde därmed passa in på den speciallag som antogs av riksdagen den 7 juni och trädde i kraft den 1 juli. Men eftersom han inte styrkt sin identitet ansåg domstolen alltså inte att lagen kunde tillämpas.
En vecka senare underkände även Migrationsdomstolen i Stockholm förslaget.
– Här i Stockholm anser vi att lagens sänkta beviskrav för identitet strider mot överordnade lagar. Schengenregelverket har företräde här, och det regelverket tillåter inte den här sortens sänkta beviskrav, sade Kirsi Laakso Utvik, chefsrådman vid migrationsdomstolen i Stockholm, i ett pressmeddelande.
Både regering och riksdag fick alltså bakläxa av svenska domstolar, något som är mycket ovanligt. I sina domar slår domstolarna i stort sett fast att regeringen inte klarat av att skriva en lag som är förenlig med de lagar som redan finns, och att riksdagen trots detta klubbat igenom den. Mer svidande kritik än så går det knappt att få.
Fiaskot fullbordades då Migrationsverket den 18 juli gick ut med att man inte tänker bifalla några ansökningar som görs med stöd av den nya gymnasielagen förrän lagen prövats av Migrationsöverdomstolen.
Skrivelsen om sänkta beviskrav var nödvändig eftersom nästan samtliga av de berörda afghanerna gjort sig av med sina papper innan de kom till Sverige. Ifall regeringen tvingas göra om lagen i det avseendet, minskar alltså antalet som kan få uppehållstillstånd för studier drastiskt.
Sågades av remissinstanserna
Att lagen alls klubbades igenom är häpnadsväckande med tanke på hur hård kritiken från remissinstanserna var. Lagrådet menade exempelvis att de nya reglerna kunde ifrågasättas både principiellt och därför att de krånglar till regelverket så att det blir svårt att överblicka − något som även påpekades av domstolar som fått förslaget på remiss.
”Lagrådet /.../ anser att gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”, skrev Lagrådet − en formulering som i sådana här sammanhang är sällsynt skarp. Bland annat kritiserade man att en lång handläggningstid skulle utgöra skäl för ny prövning.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Förvaltningsrätten i Malmö påpekade att konsekvensanalysen är bristfällig i förhållande till kommuner, landsting och regioner. SKL och flera kommuner framhöll att förslaget inte täckte kostnaderna för kommunerna (se NyT v.30/2018). Bland annat saknas pengar för utbildningsplatser och ekonomiskt bistånd. Vidare framhöll flera remissinstanser andra kostnader som regeringen helt enkelt inte räknat med.
Regeringen viftade i sin proposition undan alla invändningar med fraser som ”Regeringen anser inte...” − i vissa fall helt utan förklaring till varför man inte anser att kritiken var berättigad. Bland annat anser regeringen att förslaget inte kan påverka rättssäkerheten negativt som Lagrådet befarar, inte leda till svåra gränsdragningsproblem som CSN befarar, och inte heller göra det nödvändigt att se över regelverket om folkbokföring som SKL föreslår.
I domen från Migrationsdomstolen i Malmö framgår det att domstolen egentligen är skarpt kritisk även mot andra delar av lagen – inte bara de sänkta identitetskraven. Men eftersom riksdagen, ”som folkets främsta företrädare”, bifallit regeringens proposition, anser domstolen att man har små möjligheter att peka på så stora brister att det skulle resultera i att lagen inte skulle kunna tillämpas. Stycket om sänkta beviskrav tillkom dock under beredningens gång och därmed anser domstolen att ”stadgad ordning åsidosatts” i detta avseende.
Även om domstolarna skulle få rätt i högre instans, finns alltså möjligheten att regeringen helt enkelt gör om processen och skickar ut den delen av lagen på remiss, för att sedan återigen strunta i vad remissinstanserna säger och klubba igenom lagen ändå.
Det är dock osannolikt att man hinner göra det före valet, och därefter kan den politiska maktbalansen ha förskjutits så att lagen blir omöjlig att få igenom. Den här gången röstades den igenom av S, Mp, V, C och enskilda ledamöter från L och KD.
Domarna från de båda migrationsdomstolarna har överklagats till Migrationsöverdomstolen som ska avgöra frågan. Något rättegångsdatum är ännu inte satt.
