Annelie förlorade jobbet efter att ha kritiserat regeringen

April 27, 2016, 6:36 am

≫ Next: Kommunistisk miljonär köper kontroversiellt konstverk

≪ Previous: Nya Tider granskar: De kom till Sverige 2015

$

0

0

Annelie Sjöberg erbjöds 16 månadslöner. Om hon inte accepterade hade hon en ”konflikt att vänta, som riskerade att bli både smutsig och hård och där arbetsgivaren skulle göra mer eller mindre allt för att smutskasta henne”, enligt de två fackliga representanterna från Lärarförbundet som satt med. Annelie är alltså centerpartist och har tidigare haft förtroendeuppdrag i Söderköping. Men hon är också en frispråkig röst både på sociala medier och i verkliga livet. En röst som stundtals går på tvärs med den egna partilinjen och som dessutom skavt hos en ängslig skolledning på hennes arbetsplats. Inför sitt andra framträdande vid Folkets demonstration valde hon efter att ha rådgjort med sin lokala Centeravdelning att kliva av sitt uppdrag i kommunens servicenämnd, men det är hur skolan behandlat henne som hon blir upprörd över.

Skolan förnekar politisk koppling

Formellt menar hennes chefer att Annelies åsikter inte alls har med uppsägningen att göra. – Jag fick veta att det de hade att klaga på var att jag ibland går ut mellan lektionerna och röker, att jag vid några tillfällen har kommit för sent till lektioner, att jag använt jobbmailen för privat bruk och att jag en gång inte lämnade in skriftliga omdömen i tid, berättar hon. Att det ändå fanns en politisk dimension lyste dock igenom. – De pratade inte direkt om samarbetsproblem, utan sade bara svepande att det fanns kollegor som kände sig illa till mods av mina åsikter, säger Annelie. Hon godtog motvilligt uppgörelsen och skrev på ett dokument där det framgick att hon helt avsade sig all form av anspråk på vidare ersättning och att hon inte fick ta något annat arbete i kommunen, för då skulle uppgörelsen sluta gälla. – Detta efter 31 år som anställd i min födelsekommun, säger Annelie sorgset. Någon guldklocka blev det inte. Annelie gick till skolan en sen eftermiddag när hon visste att inga elever var kvar, skrev in betyg och pratade och skrattade med personalen i administrationen precis som hon alltid brukade. – Rektorn, som har rummet mitt emot mitt, bad mig komma in till honom. Och där brast det fullständigt. Jag storgrät i säkert en kvart. Jag frågade om detta verkligen var vad han ville. Han såg uppriktigt ärlig och rent av plågad ut när han sade att det var det inte, berättar Annelie. På sportlovet tömde Annelie sitt arbetsrum på pärmar, böcker, material och minnen av allehanda slag. – Just nu känner jag mig bara tom. Det är tungt att sätta ord på något som gör så fruktansvärt ont innerst inne...

Det började med kritik av radikalfeminism

Vad var det då som gjorde att Annelie blev persona non grata efter flera decennier i kommunens tjänst? Det råder inget tvivel om att Annelie är en driven retoriker, talare, skribent och berättare. När Nya Tider intervjuar henne får vi försöka peta in någon fråga här och där vid de tillfällen då hon andas in. Så det enda rätta är att låta henne förmedla sin historia själv: – En väsentlig del av det här handlar om min roll och aktivitet på sociala medier. Jag var nog ganska sen i jämförelse med många andra att hänga på trenden med facebook och annat, men 2009 drabbades min mamma av ALS och på två månader var hennes talförmåga borta. Vår chans att kommunicera var via chatten på facebook och jag pratade där med henne flera gånger per dag, innan hon gick bort året därpå. Runt 2013 började Annelie debattera politiska frågor mer aktivt på sociala medier, både på facebook och twitter. Det började med att hon intresserade sig för Thomas Quick-fallet och sedermera upptäckte ”den sjuka radikalfeminismen”. Hon läste bloggar och deltog i diskussioner och debatter om den. – Våren 2014 bestämde jag mig för att engagera mig politiskt för Centerpartiet och hamnade då direkt på valbar plats. Jag övergick mer och mer till att i huvudsak debattera politik och samhällsfrågor på min facebooksida i stället för att lägga upp privata saker som mina kaniner, hästar och barn. Men det fanns kollegor som störde sig på vad Annelie skrev. Hon blev vid flera tillfällen kallad till samtal hos skolledningen och blev utfrågad om sina åsikter. – Jag hade aldrig länkat till det de kallar ”hatsajter” eller formulerat något som helst som inte de allra flesta höll med om. Bland annat kritiserade jag radikalfeminism. Jag visade mig nog i de flestas ögon som en ganska rak och ärlig person som spetsade det jag skrev med en portion humor, men aldrig med hat eller kränkande yttranden mot vare sig person eller grupp, berättar Annelie. Hennes chefer uppmanade henne att ha en stängd profil och inte vara vän med elever som gick på skolan. – Trots att jag säkert var skolans mest hårdbevakade person vad gäller min aktivitet på sociala medier var det aldrig någon som lyckades hitta något olämpligt. Jag visste att jag var bevakad av folk på min arbetsplats, men jag fortsatte genom åren att ha en öppen profil. Jag hade ju inget att dölja. Jag skrev inga konstigheter även om kanske inte alla höll med mig om precis allt, säger hon.

Synpunkter på arbetsmiljön ogillades av skolledningen

Det var när Annelie blev lite för kritisk till den som hon tyckte försämrade arbetsmiljön för både lärare och elever på Nyströmska gymnasiet som hon fick stämpeln på sig att baktala skolan. – Det började med en gnagande känsla att utvecklingen gick åt helt fel håll utan att jag kunde precisera vad som var orsaken och grundproblemet. Elevernas förkunskaper sjönk. Lärarnas arbetsinnehåll fylldes av allt mer meningslösa arbetsuppgifter. Den intellektuella och akademiska nivån på det kvalitetsarbete vi förväntades medverka i ledde till allt annat än utveckling av skolan och dess verksamhet. Jag hörde till dem som livligt och engagerat gjorde mitt yttersta för att bidra till diskussioner och personligt engagemang. Jag fick ofta höra att mina synpunkter var värdefulla och att mer eller mindre alla höll med mig i det jag sade. Jag har inget intresse av att måla upp en förskönande bild av mig själv eller en tillrättalagd verklighet utifrån mitt perspektiv. Säkert fanns det många som upplevde mig som besvärande när jag tog plats och vågade säga vad jag tyckte. Jag ställde de obekväma frågorna. Några uppfattade det kanske som kritik, men för mig var det i första hand ett sätt att måna om min arbetsplats och de elever som jag såg som min främsta uppgift att ge så bra förutsättningar som möjligt inför deras framtida liv, berättar Annelie. Den negativa utvecklingen eskalerade. Arbetsuppgifter som Annelie uppfattade som meningslösa blev fler och fler. – Fortbildning lyste med sin frånvaro bortsett från hallelujaverksamhet som ”Det goda värdskapet” och ”Det entreprenöriella lärandet”. Det vill säga föreläsningar som har känts som ett hån mot alla som tar sitt läraryrke och sina ämnen på allvar och vill ägna sig åt att utbilda unga människor. Sällan fick man ha eleverna en hel månad i sträck utan att det avbröts av något så kallat schemabrytande värdegrundsarbete då lektioner utgick, säger hon. [caption id="attachment_14082" align="alignnone" width="600"] Fick sluta mot sin vilja. Annelie är inte nöjd med uppgörelsen hon gjorde med Söderköpings kommun. Nu står hon utan arbete, när hon helst av allt vill fortsätta sitt lärarjobb på Nyströmska. Foto: Nya Tider[/caption]

Svensktalande elever i minoritet

Nyströmska Gymnasiet har länge haft SFI, Svenska för invandrare. För några år sedan började skolan även ta emot så kallade ensamkommande flyktingbarn. – Först var det inget jag reagerade på, men efterhand växte skaran och förra året slog det alla rekord. Vi är en liten skola och under några veckor tog vi emot upp till tio nya elever per vecka och ibland mer. I dag upplever jag att dessa elever är i majoritet. Jag fick höra att de är 140 i jämförelse med 220 vanliga gymnasielever, men eftersom många vanliga svenska elever är lärlingar som gör praktik några dagar i veckan är intrycket att de svensktalande eleverna på skolan är i minoritet. Annelie berättar att hon till en början inte såg negativt på mottagandet, men insåg snart de praktiska problemen. – Jag började så småningom undra hur alla dessa nyanlända elever skulle integreras när de samlades i klungor och bara umgicks med varandra samtidigt som svenska elever drog sig undan. De arabisktalande umgicks med varandra. Afghanerna stod för sig, somalierna för sig och eritreanerna likaså. Det satsades resurser på dessa ensamkommande och det anställdes lärare och assistenter. Samtidigt ökade utslagningen av de svenska eleverna som hoppade av och skrevs ut. De flesta var pojkar. Flera hade behövt stöd och hjälp men fick det inte. Detta konstaterades även av Skolinspektionen som granskade Nyströmska med anledning av det stora antalet avbrott och avhopp. Skolan har utifrån vad Anneli fått höra dessutom haft två fall av misstänkt radikalisering och sympatier med Islamiska staten. Kanske har någon även anslutit till terrorgruppen, men det är så mycket hysch-hysch kring detta så ingen vet säkert. I december förra året var det någon på HBV-hemmet där de ensamkommande bor som tyckte det var en bra idé att killarna skulle få gå på högstadiedisco. – Det blev en viss uppståndelse eftersom några av dem tafsade på småtjejer. De sade till vakterna, men dessa ingrep inte. Det hela tystades ned. Efteråt hette det att det var synd om killarna som inte förstod vad de hade gjort. I tidningarna stod inget alls...

”Det mest absurda under min lärarkarriär”

Annelie fick en dag veta att hon mot sin vilja skulle rycka in som stöd i språkintroduktionsklasser för ensamkommande. Men inte som lärare utan som pedagogisk assistent, en tjänst man inte behöver någon högskoleutbildning till. – Det är det mest absurda jag har upplevt under hela min lärarkarriär. Oftast var vi fyra vuxna på 12-15 elever. Det var jag och så en så kallad lärare med ansvar för lektionen samt två assistenter som i bästa fall kunde hjälplig svenska. Undervisningen bestod i att läsa barnsagor, lära de unga männen klockan eller skillnaden mellan ental och tiotal. Vid en lektion visade det sig att tre vuxna skulle titta på tecknad film, med engelsk text, samt äta lösgodis med de så kallade ”barnen”. Den gången frågade jag om det var okej att jag gick och ägnade mig åt annat. Vid ett annat tillfälle tyckte en ur personalen att man borde lära våra ensamkommande mer om svensk kultur och föreslog att man skulle sjunga barnsånger. Imse Vimse spindel var förslaget jag fick, berättar Annelie och suckar tungt. Vid två tillfällen fick hon ha eleverna själva. Då gick hon loss och lärde dem svensk verbböjning och ordbildning. – De skrev så pennorna glödde. Efteråt kom en av dem fram till mig och sa: ”You very good teacher. We love you!” Flera av dem berättade sen för sin ordinarie lärare att de var nöjda med lektionen jag hade haft med dem.

Skolan: ”Nöjda parter”

En viktig faktor är också den informella maktstruktur som genom åren kommit att prägla skolan, menar Annelie, där flera personer intagit nyckelroller med makt och inverkan på skolans verksamhet och om vilka som anställdes och vilka som fick gå. – Flera lärare och rektorer har slutat under minst sagt märkliga omständigheter, berättar Annelie. Och nu var det alltså hennes egen tur...Skolledningen hävdar att Annelie misslyckats i sin roll som lärare, men väldigt många elever vittnar tvärtemot om hennes väl förrättade värv. Här är ett axplock av de kommentarer vi fått till Nya Tider: Evelina: ”Det som hände Annelie är så tråkigt, hon är en jättebra lärare och har bra åsikter, detta är en demokrati och man ska få säga vad man tycker utan att riskera jobbet. Jag tycker själv att hennes tal på Folkets Demonstration var bra, det fanns inget rasistiskt i det hon sa!” Alexander: ”Hon behandlar alla elever likadant och kämpar lika mycket för att hjälpa alla oavsett ursprung, sexualitet, kön och religion. Skolan har för lite personal för antalet elever på skolan, men ändå tvingar de den bästa läraren att säga upp sig för att hon på sin fritid åkte upp på Folkets Demonstration, där hon varken uttalade sig rasistiskt eller sa något kränkande.” Erik: ”Jag kan inte dra mig till minnes att hon varit politiskt partisk på något sätt i undervisningen. Jag led av svår prestationsångest och djup depression under hela andra året av gymnasiet där jag var frånvarande. Annelie var den lärare som utan tvekan ansträngde sig allra mest för mitt välmående och gick långt för att jag skulle kunna ta mig tillbaka till skolan.” Nya Tider har pratat med några av de ansvariga, men de tvår sina händer och döljer sig bekvämt bakom standardformuleringar som de verkar ha som kortkommando på tangentborden. Bärbel Elenius, chef Human Resources, Söderköpings kommun: ”Söderköpings kommun har gjort en överenskommelse med Annelie Sjöberg som båda parter var nöjda med.” Mattias Ravander, (S) kommunstyrelsens ordförande: ”Jag avstår från kommentarer i det här läget.” Håkan Wetell, rektor: ”Vi har en överenskommelse som båda parter är nöjda med. Den har ingen koppling till något annat än själva uppdraget som lärare på vår skola.” Annelie Sjöberg går i taket. – Förbannad jävla lögn! Jag är inte ett dugg nöjd. Jag ville fortsätta arbeta som lärare och inget annat!  

---

Kommunistisk miljonär köper kontroversiellt konstverk

May 1, 2016, 1:27 am

≫ Next: Turkisk moské byggs intill den saudiska i Göteborg

≪ Previous: Annelie förlorade jobbet efter att ha kritiserat regeringen

$

0

0

Det blev till slut hotelldirektören Lasse Diding som investerade i den kontroversiella statyn. Verket är numera enligt Didings önskemål centralt placerat i Varberg kommun, till vilken han skänkt sitt konstinköp. Statyn, som föreställer en kvinna som angriper Nordiska Rikspartiets demonstration i Växjö och med sin handväska slår en fanbärare i huvudet har varit en het potatis. Vi har tidigare rapporterat om turerna med den politiskt laddade statyn som ingen vill ha i Nya Tider v. 11 och 14-15/2015. När kultur- och fritidsnämnden i Växjö 2014 ombads att köpa in statyn, blev svaret nej. Kommunpolitikerna motiverade beslutet med att statyn uppmanar till politiskt våld. – Växjö är en kommun för yttrandefrihet. Då ska vi inte uppmuntra att man använder tillhyggen mot meningsmotståndare, förklarade nämndeordföranden Eva Johansson i Aftonbladet. Andra kommuner visade dock intresse att köpa statyn, men slutligen blev det den kommunistiske entreprenören och miljonären Lasse Diding i Varberg som köpte verket. – Jag är glad att alla nu kan se statyn, säger Lasse Diding till Resemagasinet BUSS som uppmärksammat kulturhändelsen. [caption id="attachment_14143" align="aligncenter" width="480"] Lasse Diding, kommunistisk hotelldirektör, poserar med Leninbyst. Nu har han fogat ”Väsktanten” till sin samling. Foto: TilliT TV[/caption]   Lasse Diding har flera gånger visat intresse för stadens sevärdheter och miljö. Exempelvis föreslog han 2012 att Engelska Parken skulle döpas om till ”Engels”-ka Parken och hysa en staty av Karl Marx socialistiske kollega Friedrich Engels. Men Didings beundran inför kommunismens samhällsmodell återspeglas även i hans egen verksamhet. Hotellet som han driver heter Hotell Havanna och är en inrättning inspirerad av Kuba. Under sitt andra hotell, Gästis, har han låtit inrätta ett Leninbad. Det uppförde han efter att ha besökt S:t Petersburg 1984 och sett den badinrättning som Lenin under revolutionsåret 1917 ofta besökte. På samma hotell finns även en Leninbyst, och i trapphallens tak hänger taklampan från filmen Gorkijparken (1983). – Som hotellägare hamnade jag, äntligen, på en plats där jag saknade ambitioner. Till och med föraktade jag det jag gjorde, berättade Diding i en öppenhjärtig intervju i Svenska Dagbladet 2012. Att vara kommunist och komma in i ”krämarbranschen” såg han som en uppenbar konflikt, men han ville bara tjäna tillräckligt mycket pengar så att han kunde få tid över till att läsa. Hans kulturella intresse, och kanske då framförallt det som rörde politisk litteratur har givit honom flera uppdrag. Ett var att ta hand om den kommunistiske författaren Jan Myrdals bibliotek och kontor som förlades till en av Didings fastigheter i Varberg. Lasse Diding är således en etablerad kulturprofil i staden. Detta i kombination med positionen som framgångsrik hotelldirektör och fastighetsmiljonär har gett honom ett visst samhällsinflytande och möjlighet att påverka miljön för varbergborna. Den staty han nyligen köpt in till staden menar han inte alls uppmanar till våld. Tvärtom är den enligt Diding en ”fredlig försvarssymbol”. – För mig är det en fin symbol för antifascistiskt motstånd, på en lagom nivå, sade han i en intervju i Hallands Nyheter. Skulptrisen Susanna Arwin är också glad över Didings initiativ, och berättar att hon ser på statyn som ett viktigt monument för civilkurage. Dock har det visat sig att historien om statyn har fler nivåer än rent politiska. Fotografen Hans Runesson som tog originalbilden tar till exempel avstånd från Arwins statyversion. I en intervju i Sveriges Television från förra året menade Runesson att Arwin ”slaktade” hans bild, eftersom helheten försvann när den attackerade unge mannen inte finns med. – Det blir ungefär som att ta draken draken från Sankt Göran när han ska hugga den, sade Runesson. Konstnärinnan Susanna Arwin menade att hon hade förståelse för Runessons åsikter, men att han missförstått hennes syfte med statyn. – Den här tanten har blivit en symbol för någonting större. Civilkurage och mod. Någonstans tycker jag att det här är så mycket större än oss. Kvinnan på Runessons ursprungsfotografi från 1985 var bara 38 år när bilden togs. Hon tyckte inte om bilden, dels för att hon ångrade väskattacken och dels för att hon framstod som en gammal tant. Vid tillfället var hon enligt en nära anhörig psykiskt sjuk. Hennes psykiska instabilitet var även känd i Växjö. Hon kunde skrika hotfullt mot människor i affärerna, och i perioder vistades hon på psyket på St Sigfrids Sjukhus i Växjö. Hennes son gick ut i en intervju i Smålandsposten 2015 och var upprörd över att konstnärinnan ännu sålde små statyer med fotot på hans mor som förlaga. – Hon måste ge sig. Jag trodde den här historien var slut. För mig är det väldigt känsligt. Hon avbildar min mamma, det är det hon gör, sade han. Susanna Arwin bemötte sonen med att hon aldrig drivit frågan om att resa statyn på torget i Växjö. Nu reses den alltså istället i Varberg med hjälp av kapital från en kommunistisk miljonär.  

Turkisk moské byggs intill den saudiska i Göteborg

May 2, 2016, 12:49 pm

≫ Next: Kontroversiell staty får nej även i Varberg

≪ Previous: Kommunistisk miljonär köper kontroversiellt konstverk

$

0

0

Den nya moskén vid Hildedal, som håller på att byggas öster om korsningen Tuvevägen-Wieselgrensgatan, ska heta Mimar Sinan, som en hyllning till det osmanska rikets främste arkitekt. Svenska Islamstiftelsen finns i Stockholm, men ägnar sig åt att bibehålla och utöka befintliga resurser för att hjälpa i Sverige bosatta turkiska muslimer att utöva sina religiösa plikter. Och göteborgska Islamiskt Centrum består av turkar, så samlingslokalen är ett samarbete från kust till kust. Islamiskt Centrum har omkring 500 aktiva medlemmar, men räknar med att omkring hälften av Göteborgs 6 000 turkar kommer att besöka den nya moskén framöver. Om två år ska tvåvåningsbyggnaden med tillhörande parkeringsdäck vara klar och prislappen kommer att landa på 50 miljoner kronor. Pengar som ska rassla in med hjälp av bidrag och gåvor, men också med bistånd från den turkiska staten, som har en omfattande budget för sådan verksamhet. På Stadsbyggnadskontoret tycker beslutsfattarna att det är en fördel att det uppförs en muslimsk lokal intill det övervägande svenska bostadsområdet, eftersom det ”möjliggör att det skapas en mötesplats för kultur och religionsutövning”. Man uttrycker även gillande över att det blir ”en byggnad som till det yttre har möjlighet att signalera vilken verksamhet som bedrivs”. Politikerna på Stadsbyggnadskontoret menar inte bara att moskén är viktig för turkars identitet, utan även en symbol för politikernas egna ambitioner: ”En sådan byggnad kan bli identitetsskapande och stärkande för de som kommer att bruka den, liksom att den kan manifestera Göteborg som en tolerant och mångkulturell stad.” Moskén kommer att samsas med befintlig bebyggelse som består av bostäder och mindre verksamheter. Enligt Stadsbyggnadskontoret kommer det att innebära att fler turkar strömmar genom villabebyggelsen: ”Planens genomförande innebär att samlingslokalens närområde kommer att genomströmmas av en ökad mängd människor. Detta kan ge positiva konsekvenser för hur man upplever områdets trygghet.”   [caption id="attachment_14175" align="aligncenter" width="600"] Hildedal, som ligger vid korsningen mellan gatorna, uppfördes som bostadshus 1919 och utgör ett värdefullt minne från den tid då handelsträdgårdar var ett vanligt inslag i miljön i och omkring Tuve ända fram till 1970-talet. I det bostadsområde som numera ärvt namnet Hildedal finns fortfarande mängder med gamla äppelträd. Foto: Nya Tider[/caption]   Att denna ökade genomströmning skulle vara bra för tryggheten håller dock inte alla boende med om. Bland de inlämnade synpunkterna inför byggbeslutet syns följande inlägg som hellre vill se en icke-religiös samlingsplats: ”Det finns redan en moské vid Ramberget. En neutral samlingsplatsmed massor av aktiviteter för barn och ungdomar välkomnas istället. Historia och erfarenhet visar att alla moskéverksamheter leder till mer segregation och möjlighet till terroristiska verksamheter.” Den vanligaste invändningen bland de boende i närområdet är annars att den föreslagna moskén bör lokaliseras till ”ett annat område” eftersom det nyligen byggts en moské vid Ramberget, Göteborgs stormoské, knappt två kilometer längre bort. Den moskén har helt finansierats av Saudiarabien. Stadsbyggnadskontoret bedömde dock att tomtens läge kommer att ge god tillgänglighet för församlingens medlemmar. Den nya byggnaden ska ersätta en lokal som församlingen haft på Hisingen, men som fick flytta på sig när det skulle byggas nya lägenheter. Stadsarkitekterna ansåg därför att en placering på Hisingen är naturlig. Andra inlämnade yttranden och synpunkter är lite mer försiktiga än det här ovan och går som katten kring het gröt. Eller vad sägs om följande tre: ”Det bör inte byggas en moské eftersom det är ett villaområde. Det kommer att innebära ökad trafik vilket är en fara för lekande barn. Moskéer bör byggas i områden där många muslimer bor så att fler kan ta del av den. Det behövs inte ytterligare en moské på så nära håll från den redan byggda. Hildedal är ett funkisområde och den kommer att se arkitektoniskt felplacerad ut.” ”Det är konstigt att det finns planer på att bygga ytterligare en moské. Det är en akut brist på förskolor och skolor, tomten passar utmärkt för en förskola. Det bor många barnfamiljer i närheten. Finns det behov av en moské just i Hildedal. Borde den inte byggas i ett område där det finns större behov?” ”Om man vill manifestera Göteborg som en tolerant och mångkulturell stad så bör man sprida ut den här typen av byggnader över hela Göteborg och inte koncentrera det till Hisingen. Jag kan inte se att de boende i området kring den tilltänkta lokalen har ett behov av den typen av lokal som detta handlar om. Placera den i västra Göteborg så har ni en ännu större möjlighet att manifestera Göteborg som en tolerant och mångkulturell stad. Dessutom är det en olämplig placering av en byggnad, så pass nära en starkt trafikerad väg med buller.” I februari 2013 överklagades bygget och har blivit försenat, men nu är alla invändningar historia. Beslutet är fattat och grävskoporna har börjat schakta. Arkitekten Osman Bayramoglu i Torslanda har ritat byggnaden, som man tror kommer att stå färdig om cirka ett år.  

Kontroversiell staty får nej även i Varberg

May 5, 2016, 12:35 pm

≫ Next: Folkets demonstration hölls på nytt i Göteborg

≪ Previous: Turkisk moské byggs intill den saudiska i Göteborg

$

0

0

Den 27:e april röstade kultur- och fritidsnämnden nej till att ge statyn offentlig plats i staden. Beslutet togs med siffrorna sex mot fem. Andra kommuner har tidigare sagt nej till statyn för att den glorifierar politiskt våld, men tyngst vägande skäl i Varberg var att man ville ta hänsyn till den avbildade kvinnans anhöriga. Framför allt var det hennes son som visat missnöje med verket. – Det går inte att bara säga att det här är konst, och konst är fritt, utan det finns moraliska aspekter. Man måste kunna tänka att min mamma var en vanlig människa, och mamma ska inte ut på det här sättet, sade han till Sveriges Radio P4 Halland. Sonen, som vill vara anonym, spekulerade också i möjligheten att nyckelringar snart kunde börja produceras med hans mor som förlaga. – Det känns som att jag är med i en dålig film, som inte ens var bra när den gjordes, fortsatte han. Konstnärinnan Susanna Arwin, som utgått från DN-fotografen Hans Runessons berömda fotografi från 1985, anser att alla proportioner förlorats. – Jag tycker att det där har blivit otroligt uppskruvat och överdrivet, för jag har bytt ut alla detaljer som har kopplingar till hans mamma, sade hon till P4 Halland. Det var främst högerpartierna som var emot att ge statyn offentlig plats i staden. Två moderater, två centerpartister, en liberal och en sverigedemokrat röstade nej. Statyn har nu tillfälligt placerats inne på borggården vid Varbergs fästning, men Lasse Diding, den kommunistiske kulturprofilen och hotellägaren i staden som köpt statyn, ger sig inte. Det kan bli aktuellt att människor ändå kan få uppleva verket om de går förbi Didings trädgård i staden där han kan komma att ställa den. Där kommer den att få sällskap av en staty av en sovjetisk stridsvagn och en Leninstaty. Ännu är det inte klart om det blir några offentliga visningar där.  

Folkets demonstration hölls på nytt i Göteborg

May 7, 2016, 2:40 am

≫ Next: Polisen nekar licens på grund av lag som inte finns

≪ Previous: Kontroversiell staty får nej även i Varberg

$

0

0

Flera av talarna prisade demonstranternas mod att våga komma till demonstrationen, med tanke på hetsen i systemmedierna efter de tidigare gångerna. Senast Folkets demonstration hölls i Göteborg var den 5 december förra året och har däremellan hållits en gång i månaden i Stockholm. Polisen hade vid Gustav Adolfs torg arrangerat flera ”försvarslinjer” av kravallstaket för att garantera att Folkets demonstration kunde hållas under de fredliga förhållanden som arrangörerna önskat. Motdemonstranterna uppmanade i utdelade blad sina anhängare att stanna utanför polisens ”fållor” för att de inte skulle ”splittras”. Tillfartsgatorna till torget bevakades av utposterade poliser och hästar. Enligt uppgift skall ett sextiotal poliser ha bevakat demonstrationen. Några medier, bland annat Göteborgs-Posten, direktsände från platsen på sin hemsida och det fanns antydningar om förväntade kravaller och bråk, men inga som helst oroligheter förekom. Polisen delade ut blad som upplyste om att den ”fålla” som var närmast Folkets demonstration var ett så kallat PL 24-område, det vill säga ett avspärrat område där speciella villkor gäller enligt Polislagen § 24. Detta innebär bland annat att polisen kan neka tillträde för personer som till exempel på grund av sitt uppträdande kan antas utgöra en risk för ordningen. Förutom att det var förbjudet att ta med sig föremål som kunde kastas till detta område skulle det också hållas fritt från sådant som kan användas för att skapa oväsen och därmed störa ut en tillståndsgiven demonstration. Polisens uppträdande var radikalt annorlunda och bättre än vad som tidigare under åren förekommit i Göteborg, där motdemonstranter under flera år lyckats förstöra tillståndsgivna demonstrationer genom oväsen och bråk. Bland andra Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson råkade ut för detta i valrörelsen 2014. Hans framträdande vid Götaplatsen fick ställas in på grund av att polismakten misslyckades att upprätthålla lag och ordning. Vid Folkets demonstration noterade man skillnaden och mer än en gång uttalades tack med applåder till polisen för skyddet av demokratin.   [caption id="attachment_14234" align="aligncenter" width="600"] Det räcker nu! Demonstranter nedanför statyn av Gustav II Adolf, Göteborgs grundare. Foto: Johan Widén[/caption]   Läraren Annelie Sjöberg med bakgrund i Centerpartiet talade om betydelsen av svenska normer och värderingar. En normlös så kallad fri barnuppfostran gör barn både otrygga och odrägliga, menade hon. Till de svenska normerna hör jämställdhet mellan könen, att arbete skall löna sig, att inte fuska, att ta ansvar och hjälpas åt, att verka för allas bästa, att vara generös, tolerant och gästvänligt, att vara lyhörd inför andra människor, att kunna yttra åsikter utan risk för repressalier. En del har flytt till oss från andra delar av världen för att vi har dessa normer i Sverige, och kritiserade att dessa värderingar undergrävs. ”Feminism i dag har inget med kvinnofrågor att göra”, menade Sjöberg. Hon ställde bland annat frågorna: Skall vi ha separata badtider? Skall det bli ny norm att fuska? Skall de som inte anstränger sig premieras genom bidrag för att man tycker synd om dem? Våra svenska normer är värda att bevara och försvara. Däremot Jantelagen, det vill säga du skall inte tro att du är något, får gärna bytas ut, sade hon. Axel W Karlsson, präst i Svenska kyrkan till professionen, talade om respekt och dialog som villkor för demokrati. Han berättade om hur socialdemokratin, som han själv tillhört, förändrats och menade att demokratins grunder finns i kristendomen. Sverige behöver inte mer polarisering, utan istället mer dialog. Flera åhörare uttryckte uppskattning av hans ord: ”Det är inte så att demokratin införs en gång för alla och sen finns den där, den måste återerövras av varje generation”. Karlsson kritiserade de svenska kyrkorna för att vara förvirrade, livrädda för religionskrig och inte veta på vilket ben man skall stå. Han menade att inget blir bättre om man utträder ur kyrkan, då får bara partipolitiska kyrkopolitruker mer makt och fler kyrkor måste säljas för att bli moskéer. Förre byrådirektören vid Sjöfartsverket Stefan Torssell, som en gång var med och startade Miljöpartiet, talade om skillnaden mellan godhet och dumhet, samt kärleken till sitt land. Han kritiserade en rad missförhållanden kopplade till namnen Mehmet Kaplan och Mona Sahlin. Sahlin anförde en hetskampanj mot Folkets demonstration när hon skrev att det var ”nazister”, ”fega uslingar” och ”samhällsfarliga extremister” som demonstrerade på Norrmalmstorg i Stockholm den 30 januari. Torssell påminde om regeringens uppdrag till Sahlin att slå vakt om demokratin – istället använde hon sin ställning till ett rättsövergrepp. Publiken buade. Torssell kritiserade också att demokratin kommit på avvägar sedan journalistkåren vuxit ihop med makthavarna.   [caption id="attachment_14233" align="aligncenter" width="600"] Stefan Torssell, f.d. byrådirektör på Sjöfartsverket, talade om skillnaderna mellan godhet och dumhet, samt kärleken till sitt land. Foto: Johan Widén[/caption]   Socialarbetaren Nina Drakfors gick sakligt och påläst igenom den svenska invandringspolitiken och dess katastrofala konsekvenser. Hon underströk att det inte är invandrarna som är problemet utan de svenska ”godhetsapostlar” som infört gränslösheten utan att betänka konsekvenserna för ekonomi, brottslighet och samhällsanda. Enligt Nina Drakfors kommer det hela att sluta med ett stort svart ekonomiskt slukhål. Drakfors slutade sitt tal med bibelordet ”sanningen skall göra er fria”. Siste talaren Joakim Ramstedt yttrade sig om myndigheters klantiga hanterande i barn- och papparättsliga sammanhang. I början av demonstrationen instämde samtliga i motdemonstrationen i sina vanliga talkörer ”Inga fascister på våra gator” och liknande. Efter en stund upphörde de gemensamma talkörerna och i stället hördes spridda grupper som sporadiskt ropade slagord utan att få med sig andra. Flera av talarna i Folkets demonstration vände sig uttryckligen till motdemonstranterna och manade dem att respektera demokratin. Talare och deltagare i demonstrationen uppfattade att åtskilliga av motdemonstranterna faktiskt lyssnade. Som avslutning lät ljudteknikern Johan Widén, som är en av initiativtagarna, den svenska nationalsången tona ut över torget. Mötesdeltagare och talare sjöng den samfällt. Talen filmades och finns att se på Folkets demonstrations nätsida.  

Polisen nekar licens på grund av lag som inte finns

May 7, 2016, 10:06 pm

≫ Next: Asatroende planerar centrum enligt forn sed

≪ Previous: Folkets demonstration hölls på nytt i Göteborg

$

0

0

Polisen anser att halvautomatiska kulgevär inte ska användas vid jakt eller målskytte och att de är att betrakta som militärvapen. Samtliga tre fall är överklagade till Förvaltningsrätten, och det var i dessa handlingar som författaren och bloggaren Lars Wilderäng upptäckte att polisen hänvisar till en icke-existerande lag. Så här skriver polisen, enligt Wilderängs blogg Cornucopia: ”Polismyndigheten önskar tillägga att EU kommissionen nu framlagt ett förslag som bl.a. innebär att halvautomatiska skjutvapen för civilt bruk som liknar vapen med automatisk mekanism ska överföras [till] förbjudna skjutvapen.” Som bilaga till yttrandena skickar polisen med EU-kommissionens pressmeddelande som utkom när förslaget presenterades, samt hela kommissionens förslag till ändringar i direktivet. När tidskriften Svensk jakt kontaktade inrikesminister Anders Ygeman (S) ville denne inte uttala sig angående just den aktuella processen, men menade att svenska myndigheter ska rätta sig efter den lagstiftning som gäller i dag. – Att det har varit eller ska komma andra regler är inte grund till att säga nej till något, sade Ygeman till Svensk jakt i en artikel som publicerades den 28 april. Svensk jakt kontaktade även Peter Thorsell vid Polismyndighetens avdelning för vapenfrågor som var den som stod bakom skrivelsen till Förvaltningsrätten, och frågade varför han hänvisar till en lag som inte finns. Thorsell svarar att svenska myndigheter självklart måste följa svensk lag, men att lagen angående vapen är generellt skriven och att man därför måste söka stöd och argument på annat håll tills en rättspraxis utkristalliserats utifrån domstolarnas bedömning. Ett exempel är att det står att den som ansöker om licens ska vara ”lämplig” samt vara ”aktiv” skytt, men att det inte står något om vad det i praktiken innebär. De luddiga formuleringarna har lett till att olika polisdistrikt hanterat samma typ av ansökningar helt olika, vissa har beviljat medan andra har nekat. Speciellt polisen i Västra Götaland har kritiserats för att vid licens för målskytte kräva deltagande i tävlingar, men utan att berätta hur många tävlingar som är kravet. Thorsell argumenterade den 28 december förra året för ett förbud av halvautomatiska kulgevär i en artikel på DN Debatt med titeln ”Vi behöver inte fler vapen med hög eldkraft”. En van skytt kan med ett halvautomatiskt vapen, som laddar en ny patron när den första avfyrats, i princip skjuta flera skott i sekunden. I januari avslog han ansökan hos en hel klubb i Värnamo att inneha sådana vapen för sportgrenen dynamiskt skytte, som det tävlas inom i både Sverige och resten av Europa. – Sådana vapen ska inte hanteras av civilpersoner eftersom vapnen kan orsaka våldsdåd. Vill de leka krig kan de ägna sig åt paintball, sade Peter Thorsell då till Värnamo Nyheter. Inrikesminister Anders Ygeman (S) är dock av en annan uppfattning. På Folk & Försvars konferens i början av året berömde han svensk vapenlagstiftning som ett föredöme i EU. Regeringens linje är att dagens halvautomater ska vara kvar, berättade han. Det svenska och finska undantaget för helautomater (k-pistar) blir dock svårt att behålla, menade han. Thorsell får mothugg till och med från det egna skrået. I den duell med förhållandevis skarp debattammunition som vid årsskiftet pågick på Dagens Nyheter skrev Peter Thorsell: ”Skjutvapen med hög eldkraft är inte lämpliga för privat ägande. Detta är av principiell och avgörande betydelse för den allmänna säkerheten och tryggheten. Om enskilda personer i allt större utsträckning tillåts inneha sådana militärliknande skjutvapen kommer detta att medföra negativa konsekvenser för allas vår säkerhet. Dessa vapen kan vara befogade i tjänsterelaterade syften för militären och i vissa fall även för polisen.” Christer Back, kriminalinspektör vid Nationellt forensiskt centrum Väst, svarade: ”Här finns ingen koppling till militär eller polisiär taktik. Det vet jag för jag är, till skillnad från Thorsell, utbildad vapeninstruktör inom polisen och jag har utbildat nya vapeninstruktörer inom polisiärt skytte i 19 år.”  

Asatroende planerar centrum enligt forn sed

May 9, 2016, 1:57 am

≫ Next: Vänsterpartiet höll partikongress

≪ Previous: Polisen nekar licens på grund av lag som inte finns

$

0

0

Nordiska asa-samfundet grundades 2014 i Norrköping. Syftet var att driva igång asatron som en etablerad kraft i samhället. Samfundets medlemmar anser att asatron alltför länge har levt en undanskymd tillvaro. Men inte längre. Nu ska urnordiska traditioner och det nordiska ursprunget och arvet bevaras och lyftas fram. I en värld som är allt mer kaotisk är det bra att vända sig tillbaka till sitt ursprung och sina rötter, tycker Nordiska asa-samfundet. – Vi anser att asatron absolut behöver återinföras igen. Asatrons värdegrund är det som format och byggt det Norden vi ser i dag. Att glömma bort det och att glömma bort vårt arv är fruktansvärt och får inte ske. Genom asatron återuppväcker man en sund stabil värdegrund som man enkelt kan känna igen sig i och som är naturlig här uppe i norr, säger Stenar Sonevang, östgöte och samfundets talesperson till Nya Tider. Asatron är mer eller mindre en naturreligion eftersom de högtider som firas ofta hänger samman med årstidernas växlingar. Och gudar och makter kan ibland ses som manifestationer av naturkrafter. Själva ordet asar är inte alldeles lätt att härleda. Ordets urgermanska form ansuz kan betyda pelare eller bjälke, och ännu längre tillbaks betydde det indoeuropeiska ordet ansu ande eller gud. Blotet är det vanligaste sättet genom vilket de asatroende kontaktar gudarna, det görs genom olika ceremonier och innefattar ofta någon sorts offer. Själva ordet att blota har dock inte att göra med blod, trots den populariserade bilden av djuroffer som ibland förmedlas av asatrons motståndare. Ordet är besläktat med gotiskans blôtan som betyder ”dyrka” eller ”tillbedja”, samt med forntyskans bluozan, i betydelsen offra och stärka. Även engelskans bless brukar nämnas. Offret är oftast föremål som betyder något för givaren eller livsmedel. Medlemmarna i Nordiska asasamfundet blotar, vilket är ett av kraven för att få bli registrerade som trossamfund. Ett trossamfund ska nämligen ha en gemenskap för religiös verksamhet där det ingår att ordna gudstjänst, stadgar där ändamålet framgår, en styrelse eller motsvarande organ och ett namn som inte strider mot goda seder eller allmän ordning. Att vara ett registrerat samfund innebär att namnet skyddas samt att man kan få vigselrätt och dessutom ansöka om statsbidrag till verksamheten. På Nordiska asa-samfundets hemsida står att läsa: ”Ett stort steg framåt i strävan att åter få Asatron att bli en del av samhället har nu tagits. Den 26 februari 2016 godkändes Asa-samfundet av Kammarkollegiet. Vilket innebär att vi nu är det enda renodlade asasamfundet i Sverige. Det är nu det riktiga arbetet kan börja, det är nu vi kan nå ut och börja synas i det offentliga rummet. Tack till er alla som hjälpt till och fortsätt sprid ordet så vi kan växa och bli en naturlig och etablerad del av vårt samhälle. Odens visdom lyser på oss.” Den kristna kyrkan har ju haft och har evangelister, förkunnare, som sprider ordet och ser till att kyrkan får fler följare. Nya Tider frågade hur Nordiska asa-samfundet tänkte gå till väga. – Vi har alla en uppgift att sprida ordet om asatron. Alldeles för många har glömt eller tappat bort våra traditioner och vårt ursprung. Så genom engagerade medlemmar når vi ut och kan normalisera asatron in i det offentliga rummet. Vi arbetar också aktivt med att nå ut till media. Sociala medier är också viktiga, till exempel Facebook är en ypperlig plattform, berättar Sonevang. Nordiska Asa-samfundet ska inte förväxlas med Samfundet Forn Sed, som bland annat håller på med nyhedendom, wicca, shamanism och liknande, samt uppmuntrar mångkultur och andra religioner. – Vi får medlemmar därifrån hela tiden som säger att de är trötta på det flummiga förhållningssättet och vänsteråsikterna, säger Sonevang. Asa-samfundet har bland annat planer på att bygga ett asa-centrum med tempel och andra lokaler där troende kan träffas. Dessutom är det tänkt att det ska finnas ett ålderdomshem och ett begravningsröse där asatroende kan begravas. Men kan ett såpass nyetablerat samfund få ihop ekonomi till dylika projekt? Tempel och äldreboenden är ju kostsamma. – Asa-samfundet kan ta över en existerande verksamhet, så det måste inte vara frågan om nybyggnation. I ett sådant läge kommer det att drivas som privatägt boende i Asa-samfundets inriktning med nordiska traditioner. Samfundet kan vid behov dessutom skjuta till medel för att sätta den där extra guldkanten på de äldres tillvaro. Så det behöver inte alls vara avlägset, utan är mer en fråga om möjligheter och engagemang, säger Sonevang. Sverige började kristnas på allvar när Ansgar kom till Norden i mitten av 800-talet och än mer när Olof Skötkonung senare lät döpa sig i Husaby källa år 1008. Vad var det som gjorde att asatron fick stryka på foten? – Svårt att veta exakt, men Norden var ju ganska isolerat på den tiden. Två troliga förklaringar är att det var för att underlätta handel med övriga Europa och för att undvika erövring. Det gick ju lite sisådär för Ansgar i början, att det fanns ett motstånd är ju uppenbart, vilket också påvisas genom att kristendomen anammade många hedniska traditioner för att lättare få folk att acceptera den nya tron. Då fungerade det att tillbe både nya och gamla gudar samtidigt. Som sagt, med smörjmedel och med svärd. Asa-samfundet säger sig arbeta aktivt för att bevara fornnordiska traditioner som till exempel valborgseldar, midsommar, blot och julbockar. Samfundet vill också verka för en ”bättre och sundare kosthållning”, utan konstgjorda tillsatser eller färgämnen. Att asatron ska bli mer synlig ute i samhället är också ett mål, berättar Sonevang. – Alldeles för många intetsägande konstverk är utplacerade i vårt rike. Så vi har i dag kontakter med konstnärer och smeder för att se vad det finns för möjligheter. Är det någon som känner sig intresserad och tror att de kan bidra, ta då gärna kontakt med oss via mail som finns på www.asa-samfundet.se, så kommer vi att sköta kontakter med kommuner för att återföra asatron till att vara ett naturligt inslag i stadsbilden och på landsbygden.  

Vänsterpartiet höll partikongress

May 19, 2016, 8:57 am

≫ Next: Fem åtalas för skott i Biskopsgården

≪ Previous: Asatroende planerar centrum enligt forn sed

$

0

0

Kongressen inleddes med ett tal av Jonas Sjöstedt, som där tog upp paradnummer som klassklyftor och vinster i välfärden, samtidigt som han fick med några ord om klimat och feminism. En stor del av inledningstalet ägnades åt asylpolitiken, där han markerade att Vänsterpartiet inte ser några problem med stora volymer: – När vi planerade kongressen utgick vi förstås från hur många som anmält sig. Men logistiken skulle inte kollapsa om det visade sig att vi blev tio fler än beräknat. En andel som motsvarar de som sökte asyl i Sverige ifjol. Både maten och kaffet skulle nog räcka. Vi skulle lösa det. Vi skulle ta fram extra stolar och koka mer kaffe om det behövdes. Då är jag mer orolig för vad som skulle hända om vi, efter att vi ordnat mat och boende åt de tio, bestämde oss för att nu får det räcka. De som står för en annan uppfattning på detta område attackerades också: – Synen på andra människor är särskilt avgörande i flyktingpolitiken. Sverigedemokrater och delar av borgerligheten gör allt för att framställa människor på flykt som ett hot, som människor som är i grunden annorlunda än oss. Många vänsterpartister har ägnat sin fritid åt att samla in vinterskor, barnleksaker och tv-spel till flyktingar. Samtidigt väljer Sverigedemokraterna att underlätta för mordbrännarna genom att publicera adresserna till planerade flyktingförläggningar.

Fokus på vänsterns nya hjärtefrågor

De nya strategiska huvudlinjerna sägs vara produkten av fyra års omfattande diskussioner, som i sin helhet ska utgöra en ”sammanhållen socialistisk och feministisk strategi”. Till denna fördes perspektiv in som visar en tydlig påverkan från den debatt som nu förs inom vissa delar av vänstern, där bland annat HBTQ-frågor och så kallad ”normbrytande funktionalitet” lyftes fram. Även här får den etniska dimensionen en stor roll, och partiet skriver på hemsidan uttryckligen att politiken här ska få en mer teoretisk grund, vilket också märks i skrivningarna: ”Rasismen beskrivs här som något som bygger på processer av rasifiering, som innebär att grupper av människor skiljs åt, genom biologiska och kulturella konstruktioner, och ’skapas’ som annorlunda, mindre värda och underordnade. De rasistiska strukturerna, såväl i det svenska samhället som på ett globalt plan, förstås som ett resultat av processer som kännetecknas av exploatering (exempelvis genom rasifierad diskriminering på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden) och exkludering (exempelvis genom segregation och diskriminering).” Kongressen kom att lyfta fram dessa nya intresseområden vid flera tillfällen, till exempel då man delade ut ett pris på 10 000 kronor till Erik Mägi och Lina-Lea Zimmerman, för att dessa erbjuder juridisk hjälp till så kallade ”stjärnfamiljer”, alltså konstellationer som avviker från den traditionella normen. Vidare samlade man under kongressen in pengar till ”Fristadsfonden”, som på olika sätt ska hjälpa asylsökande som kan komma att utvisas. Partiet hade också bjudit in RFSU:s förbundsordförande Kristina Ljungros för att tala.

Legalisering av människosmuggling

Förutom omvalet av Jonas Sjöstedt som partiledare, valdes också en ny partistyrelse för att leda partiet till nästa kongress 2018. Könsfördelningen är något sned, då de ordinarie ledamöterna består av 16 kvinnor och 6 män, medan 8 kvinnor och 2 män är ersättare. Nästan hälften av den totala styrelsen utgörs av helt nya ansikten och på partiets hemsida poängterar man att flera av dem har eller har haft fackliga uppdrag. Andra beslut som fattades var bland annat kravet att en rösträttsålder på 16 år införs på försök i kommunalval, att kortare arbetstid ska prioriteras och att ett totalförbud mot bemanningsföretag införs. Vidare åkte partistyrelsen på ett bakslag i kärnkraftsfrågan, där delegaterna röstade ned deras skrivning att klimathotet skulle prioriteras före avvecklingen av kärnkraftverk, i en situation då en snabb avveckling riskerar att öka utsläppen från fossila bränslen som olja, kol och gas i Nordeuropa. I frågan om fortsatt samarbete med regeringen vann dock partistyrelsen över de interna kritikerna, som vill se högre skatter och också är missnöjda med regeringens skärpta migrationspolitik. Partistyrelsen fick godkänt från kongressen att bland annat sökasamarbete med regeringen kring höstbudgeten. Mest uppseendeväckande torde vara att en motion från Skånedistriktet om att legalisera människosmuggling röstades igenom, som så ofta i Vänsterpartiet under förutsättning att denna transport sker utan vinstsyfte. Motionens motivering löd: ”Då vi befinner oss i ett läge där smuggling allt mer framstår som det enda alternativet för flyktingar att ha möjlighet att söka asyl, i synnerhet för de som saknar id-handlingar, måste Vänsterpartiet arbeta för att ta bort de hinder som finns.”   [caption id="attachment_14486" align="aligncenter" width="600"] Jonas Sjöstedt valdes åter till partiledare. Foto: Vänsterpartiet[/caption]

Oförmåga att attrahera väljare

I media gavs också en del uppmärksamhet åt beslutet att arbeta för att den kurdiska extremvänsterrörelsen PKK tas bort från EU:s terrorlista. Jonas Sjöstedt medger att PKK har genomfört terrordåd, men anser ändå att den turkiska staten ska inleda en fredsprocess med organisationen. Till Svenska Dagbladet säger Paul Levin, föreståndare vid Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet, att tidpunkten är märklig: – Tajmingen är underlig. De senaste månaderna har det förekommit flera terrorattacker mot civila i Turkiet som verkar ha begåtts av personer från, eller med anknytning till, PKK. Jonas Sjöstedt hävdade i sitt inledningstal att stödet har vuxit för partiet sedan valet 2014, då det fick blygsamma 5,7 procent av rösterna. Det stämmer, men i Svensk väljaropinions sammanvägda resultat för april i år uppgick detta stöd till 7,2 procent, vilket alltså innebär en ökning med 1,5 procentenheter. Det kan ses som en förvånansvärt svag ökning, i en situation då Vänsterpartiet är i opposition och båda regeringspartierna befinner sig i svårigheter. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har tillsammans tappat 6,5 procentenheter sedan valet, enligt Novus opinionsmätning för april.  

---

Fem åtalas för skott i Biskopsgården

May 20, 2016, 10:22 am

≫ Next: Folkets motstånd bekymrar EU

≪ Previous: Vänsterpartiet höll partikongress

$

0

0

Efter att två av de nu misstänkta männen, som tillhör nätverket från Norra Biskopsgården, stormat restaurangen och avlossat ett flertal skott med automatvapen, låg det två personer döda och åtta skadade i lokalen. De mördade var 20 respektive 25 år gamla. Minst 30 skott avlossades och dådet beskrivs som en av de mest brutala skjutningarna i Sveriges historia. Allt har sin grund i interna uppgörelser mellan kriminella grupper från företrädesvis Norra och Södra Biskopsgården, som vill hämnas oförrätter samt vara ledande på den lokala narkotikamarknaden.   [caption id="attachment_14505" align="aligncenter" width="600"] Biskopsgården i göteborg. Gängkriget mellan Norra och Södra Biskopsgården gällde först narkotikarevir, men handlar nu om ren hämnd. Vårväderstorget ligger i Södra Biskopsgården, Friskväderstorget i Norra. Foto: Polisen[/caption]   Det är många förgreningar och sammanhängande händelser i den här härvan. Den 7 februari 2015 sköts två män i huvudet vid Shellmacken på Jaegerdorffsplatsen i stadsdelen Majorna i Göteborg. Båda tillhör gänget från Södra Biskopsgården. De överlevde men fick livshotande skador. Den 18 mars skedde dubbelmordet på Vår Krog & Bar på Vårväderstorget i Biskopsgården, där flera personer från gänget i Södra Biskopsgården tittade på fotboll på tv. Den 15 april blev en man attackerad med yxa på Väderkvarnsgatan i Brämaregården, och hans vän sköts i magen och avled. Även här tillhörde offren det södra gänget. Mannen som blev utsatt för yxattacken berättade att flera av gärningsmännen var svarta och dessa kan han inte alls identifiera. I ett förhör sa han: ”De var svarta. Det är svårt att se skillnad på dem på dagen, och ännu värre är det på natten...”   [caption id="attachment_14504" align="aligncenter" width="600"] Vår krog & bar. Gäster står vid ingången till baren och pratar. Minuterna senare ligger en av dem död, skjuten med en Kalasjnikov. Foto: Polisen[/caption]   I den nästan 8 000 sidor långa förundersökningen framgår att det var bristande försiktighet och påtänd klantighet som gjorde att tre av gängmedlemmarna kunde gripas redan dagen efter skotten på krogen. Polisen stoppade den bil de körde omkring i på Ekedalsgatan i Majorna på kvällen den 19 mars och i bilen hittade polisen automatvapen, bland annat av märket Kalasjnikov, som matchade dem som användes vid dådet. Vid en husrannsakan hittades fler vapen samt en stor mängd narkotika, bland annat 23 kilo amfetamin. En av de misstänkta var en lovande fotbollstalang som var på väg att bli headhuntad av flera europeiska storklubbar, bland annat ville holländska Heerenveen värva honom för tre år sedan. En annan sade att han ville bli jurist, en tredje hade just kommit in på komvux. Och så vidare. De gemensamma nämnarna är en så kallad trasslig bakgrund med drogmissbruk, problem i skolan och inom familjen samt tidig inblandning i lättare kriminalitet, vilket binder samman de här killarna som en sorglig väv. Problem inom familjen kan belysas med detta exempel: En av killarna blev av sin far medtagen till hemlandet Somalia. Det var 2009, i ”uppfostringssyfte”. Far och son stannade i Somalia i fem år, alltså i landet som man tidigare påstått sig flytt ifrån. Vistelsen i Somalia hade negativ påverkan på sonen då han ”tvingades bevittna våld och ond bråd död”, enligt polisens förundersökning. Förhörsprotokollens dramaturgi är av det tjatigt upprepande slaget. Är det inte ”inga kommentarer” som svar på förhörsledarnas frågor så är det svammel av första graden och total minnesförlust. Eller vad sägs om följande replikskifte på Polishuset på Skånegatan mellan förhörsledare och misstänkt: ”Förhörsledaren: Ja, men det vet vi. Och det ifrågasätter jag inte heller. Att du varit i stan. Det visar din telefon att du varit. Men nu pratar vi om den här tidpunkten för brottet. Det är det som är viktigt. Det är det som absolut viktigast i detta. Det är vad du gör vid tidpunkten för brottet. Misstänkt: Jag vet inte alltså. Det är det… Jag var utanför Biskopsgården alltså. Det vet jag, men vad fan har jag gjort? Jag vet inte alltså. Helt ärligt, jag vet inte vad jag gjort. Men jag har absolut inte gjort något brott. Det vet jag. Sen vet jag inte om jag träffat någon eller gått hem till någon eller varit i Frölundalägenheten. Jag vet inte alltså. Det känns som det är slut alltså. Det är det som är problemet också. Jag vet inte vad jag gjort under brottstiden, men jag vet lite vad som hänt efteråt och lite vad som hänt innan. Förstår du? Det är helt sjukt alltså. Nej. Jag vet inte alltså. Fan, jag kan lika gärna vänta tills en rättegång eller någonting. Jag vet inte alltså.”   [caption id="attachment_14506" align="aligncenter" width="600"] Skjuter in bland gästerna. En av mördarna som fastnade på krogens övervakningskamera. När de misstänkta mördarna greps hade de fortfarande automatvapen i bilen. Foto: Polisen[/caption]   Kriget pågår dessutom dagligen på webbforumet Flashback. För den oinsatte kan språket te sig en smula annorlunda, men det är så här det ser ut när de kriminella förortskidsen inte kan skjuta skarpt på varandra IRL (in real life) utan använder nätet som slagfält i bataljen mellan Norra och Södra Biskopsgården. Vårväderstorget ligger i Södra Biskopsgården, Friskväderstorget i Norra. ”Ärligt talat lägg ner det finns många som kommer ta över jag är kvar tex har vart med mina bröder sen 2000 men jag håller mig lugn har ingen anledning att brusa upp och spela ngt som dem flesta där gör... ganska kul och höra hur nedlåtande ni är hela tiden mot alla somalier många på fb får dem att verka dumma och helt efterblivna men det ska bli kul och höra er säga samma sak om ett litet tag i biskop norra är norra och södra är södra så fort lilla hor ungen xxxx får andas luft utanför kåken är han en död hora!!!! Han ska gå samma väg som alla andra till helvetet och jag ska se till att få det gjort sj och tar alla med mig som står i min väg.” Signaturen biskop41838 svarar: ”hahahahah du är helt ute och cyklar bror, kolla vad som hände i friskvärders nyligen? killen som sköt xxxxx killen blev jagad utav södra häromdagen och nu sitter killen hemma och skakar och vill fly och bära väst resten av livet? ahahahhahaha det kommer fler bror, hela högen kommer att ryka en efter en, just nu leder SÖDRA efter allt som har hänt, xxxxx räddade livet ur skitungarna i norra men ändå så händer det smutsigaste som kunde hände honom, xxxxx kolatorsken golar, xxxxx golar, xxxx golar, xxxx försöker få ut sig själv och rymma till Danmark, xxxx pundare som gör allting för en 10a, xxxx som blir örfilad av xxxxx i vårväders, xxxxx entand golar och skriker i rätten att han har inte något med saken att göra och att han inte har gått in i krogen, silence som precis kommit till Göteborg från London kommer och leker något, blir lurade av sina egna vänner, Poppin du är en av norra? vad hände med xxxxx efter 4skott som negern fick smaka???? han har försvunnit från europa och du kommer och säger norra hit och dit? åk till vårväders så ser du halva södra fortfarande står på samma ställe där krogskjutningen skedde, pajas hela högen.” En av de misstänkta för morden, som är utbildad väktare, anser att det är han som är offret. I Kriminalvårdens personutredning säger han: – Även om jag frikänns kommer jag aldrig att kunna känna mig trygg igen. Mitt liv är förstört...  

Folkets motstånd bekymrar EU

May 21, 2016, 11:17 am

≫ Next: Eleverna som stöttade Annelie Sjöberg utmobbade

≪ Previous: Fem åtalas för skott i Biskopsgården

$

0

0

Det hela var en välregisserad tillställning som ville ge sken av att ”vi alla” tycker att nationalstater är något förlegat och att utvidgad frihandel och människors fria rörlighet är modellen. ”Förenade i mångfald”, som man säger. I paneldiskussionerna deltog bara sådana som delar denna grundsyn och något utrymme för frågor från publiken gavs inte för att inte störa skenet av enighet.

Handelsavtalet TTIP

Först ut var frågan om handelsavtalet TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership, som just nu förhandlas mellan EU och USA. I panelen hade den miljöpartistiske EU-parlamentarikern Max Andersson rollen av den som skulle ifrågasätta. Han menar att ”frihandel vill vi ju alla ha” men problemen är de standarder och regler som varorna måste följa, så kallade icke-tariffera handelshinder. Andersson syftade bland annat på Greenpeaces avslöjande i slutet av april, att förhandlingsdokument som tyder på att nationell lagstiftning, miljöhänsyn och arbetsrätt sätts på undantag till förmån för de multinationella storföretagens ”frihet”. EU:s handelskommisionär Cecilia Malmström (L) avfärdade alla sådana farhågor: ”Greenpeace ser inte hela bilden”. Malmström har en vardagligt avslappnad och ärlig stil, men hon är faktiskt en av Europas mäktigaste politiker. Hon förmedlar skickligt känslan av att förhandlingarna är i säkra händer, underförstått att demokratisk insyn är onödig. Malmström oroar sig mer för den tillitskris som EU upplever. Röster för protektionism och tillväxten av ”populistiska” partier är tecken på ett missnöje med etablissemanget som finns och måste bemötas, menar hon. Europas folk vill inte åt samma håll som frihandelsivrarna. Moderaten Christofer Fjellner delade hennes oro att ”risken är att det inte blir ett avtal, eller att avtalet blir alltför begränsat”.

Migrantkrisen

Malmström och förre utrikesministern Carl Bildt (M) möttes i nästa panelsamtal som handlade om ”flyktingkrisen” och ”populismens” tillväxt. Mona Sahlin skulle ha varit med enligt programmet, men hon har av förklarliga skäl inte längre förtroendet, eller lusten, att visa sig offentligt. Malmström menade att vi har ”ett ansvar” nu när folk flyr ”från krig i vårt närområde”: – Kommissionen har lagt fram förslag efter förslag men det är fortfarande ett antal länder som vägrar (Malmström suckade ljudligt) … och fler och fler länder har stängt sina gränser. […] Nu verkar det mest handla om att hålla människor borta! Det är väldigt frustrerande och sorgligt. Carl Bildt jämförde med vårt eget nationella problem att fördela migranter mellan kommuner. ”Det är alls icke enkelt.” Cecilia Malmström verkade inte heller helt hoppfull: – Men grunden är att vi måste dela på ansvaret. […] Hur ska det gå till? […] Det måste finnas ett moment där länder som inte har någon tradition av att ta emot flyktingar börjar någonstans. Det är klart att ett litet väldigt homogent land, som inte har någon tradition av det, tvekar att ta emot en stor grupp från främmande kulturer. Det blir svårt politiskt att få hem det på hemmaplan. Man får börja med en liten grupp, några familjer, man får se till att deras historia kommer ut, så att man får jobba med det i hela samhället. Jag tror det finns en viss rädsla men också ett välkomnande.   [caption id="attachment_14522" align="aligncenter" width="600"] På Mosebacke torg hade många EU-länder satt upp stånd för att marknadsföra och locka till turism och intresse för nationella kulturer. Ser vi här ett typiskt ”svenskt” inslag? Mannen vid mikrofonen ropade ”Nu vifta varandras flaggor!” Foto: Nya Tider[/caption]

Den växande EU-skepcismen

Både Malmström och Bildt är bekymrade över den växande anti-globalismen, nationalismen och protektionismen. Bildt förklarar det med ”de stora berättelsernas avtagande kraft”, som gjort att de stora partierna har förlorat förtroende och att ”berättelsen om det nya globaliserade Europa har inte satt sig än”. Cecilia Malmström menade också att ”Det europeiska ledarskapet är tyvärr svagt, men […] det är inte ett svagare Europa som är svaret”. ”Det finns bara två politiska ledare av klass”, menade Carl Bildt, ”Det är Angela Merkel och David Cameron, men i övrigt är det lite av en öken.”  

Eleverna som stöttade Annelie Sjöberg utmobbade

May 23, 2016, 6:30 am

≫ Next: David Lång ny ledare för SD:s Stockholmsdistrikt

≪ Previous: Folkets motstånd bekymrar EU

$

0

0

Eleverna ville stödja Annelie och framträda med eget namn för att ge tyngd åt citaten. Nu känner de sig mobbade av skolledningen för sitt ställningstagande. – Det är elever som jag kämpade och stred för. Och det vet skolan. Dessutom har det inte setts med blida ögon att de har uttryckt sitt stöd för mig och nu har de ingen som hjälper dem sedan jag slutade. De har blivit lovade stöd och lärarledd undervisning, men den har uteblivit helt. Den här terminen har de mer eller mindre gett upp och upplever att de inte får någon hjälp alls eller tydliga instruktioner om vad de ska göra, de har därför inte gått till skolan och därmed fått hög frånvaro. Ingen från skolan har hört av sig nu trots att regler och förordningar säger att skolan skyndsamt ska ta reda på orsaken till om någon elev har hög frånvaro som inte beror på sjukdom. Nu ska man tydligen sätta dem på plats, de ska veta hut. Skolan mer eller mindre mobbar ut flera elever på det här sättet, sedan kommer det att heta att de får skylla sig själva. Hur reagerar dessa elever på det? – De känner sig maktlösa, uppgivna och säger att ”Livet kommer att gå åt helvete” och ”Jag vill bara klara skolan och få godkända betyg”. De känner frustration och maktlöshet. Lektionerna har upplevts som meningslösa. Eleverna får kollektiv bestraffning. Om en elev öppnar en Red Bull åker både han och kompisen ut ur klassrummet med hälsningen att de inte är välkomna tillbaka. Då går de därifrån, och får sedan frånvaro och hot om indraget studiemedel utan att de vet vad de ska göra i stället. Du har alldeles nyligen anmält Nyströmska till Skolinspektionen. Har det haft någon effekt? – En av grabbarna som uttalade sig i artikeln om mig ringde igår och berättade att det verkar som att skolan fjäskar som bara den för dem nu, men han undrade om det verkligen måste vara så att man måste anmäla skolan för att få hjälp. Förra året var det flera elever på lärlingsprogrammet som slogs ut och inte fick stöd. Det börjar bli lite väl många nu, men ensamkommande har man råd med. Är det fler elever som råkat ut för hot om godtycklig utskrivning på det här sättet? – Ja, många. Det var det som till slut fick mig att reagera på hur fel och sjukt detta var. Skolan skrev ut elever som sa att de inget hellre önskade än att klara skolan. Ingen berättade för dem vad de skulle göra. De fick ibland meningslösa uppgifter eller så fick de höra att de inte behövde lära sig allt eftersom de förmodligen ändå inte skulle klara det. Vad har hänt annars sedan sist, då Nya Tiders artikel om dig blev känd i Söderköping? – Det har varit lite av locket på. Men strax efter att artikeln publicerades pumpades det ut information om hur fantastisk vår kommun är och hur bra det går för skolorna.  

David Lång ny ledare för SD:s Stockholmsdistrikt

May 25, 2016, 8:53 am

≫ Next: Folkligt mod hyllades på Folkets demonstration

≪ Previous: Eleverna som stöttade Annelie Sjöberg utmobbade

$

0

0

Personmotsättningarna i Stockholm är en historia som sträcker sig över flera år. Förra året vann en komplott mot valberedningens utmanande styrelse, men den fick genast problem. Två medlemmar, däribland den nye ordföranden uteslöts ur partiet kort efter valet, och andra motsättningar ledde till att styrelsen ytterligare decimerades. Likväl lyckades man under Jimmy Hesselbäcks ledning genomföra en hel del arbete under året. Bland annat har man startat uppbyggnaden av valkretsföreningar i staden. Man har också engagerat sig i socialt arbete för hemlösa svenskar som trängts ut från härbärgen av så kallade EU-migranter. Den avgående styrelsen angreps på årsmötet för att ha hanterat föreningskassan vidlyftigt och oprofessionellt, men inte direkt oegentligt, och årsmötet beviljade den avgående styrelsen ansvarsfrihet.   [caption id="attachment_14595" align="aligncenter" width="600"] Den nya styrelsen (alla är inte i bild) består av både nya ansikten och partiveteraner. Till exempel Jacob Eriksson (i lila slips) satt i partiledningen redan på 1990-talet och var internationell sekreterare, men lämnade alla offentliga uppdrag 2002. Foto: Nya Tider[/caption]   Det var tre kandidater till ordförandeposten. David Lång, som sitter i riksdagen för SD och år 2005 var partisekreterare, vann med knapp marginal före valberedningens kompromissförslag Per-Gunnar Larsson och den förre ordföranden Jimmy Hesselbäck. Mötet blev mycket långt allt eftersom valberedningens förslag blev allt mindre relevant. Till slut kunde David Långs grupp, ”Nystart Stockholm”, se alla sina kandidater valda, förutom att styrelsen blev något mindre än man hoppats. Några egentliga politiska frågor behandlades inte under det mer än tio timmar långa årsmötet. För övrigt ska nämnas att den parlamentariska gruppen (kommunfullmäktige- och landstingsledamöterna) är formellt en separat fråga som inte berörs direkt av detta årsmöte. Däremot är det ju partiorganisationen som på olika nivåer nominerar kandidater till de kommande allmänna valen.   [caption id="attachment_14596" align="aligncenter" width="600"] David Lång är välkänd från riksdagen där han hållit många anföranden om invandringspolitiken (finns bland annat att se på YouTube). Nu är han ny ordförande för Sverigedemokraternas Stockholmsdistrikt. Foto: Nya Tider[/caption]  

Folkligt mod hyllades på Folkets demonstration

May 26, 2016, 10:20 am

≫ Next: Miljöpartiets kongress: Krav på amnesti för illegala

≪ Previous: David Lång ny ledare för SD:s Stockholmsdistrikt

$

0

0

Vårsolen sken över Raoul Wallenbergs Torg när Annelie Sjöberg inledde den sjunde Folkets demonstration. De regeringskritiska demonstrationerna har hållits regelbundet en gång i månaden. Åhörarskaran beräknades av funktionärer till runt trehundra personer. – Ni som står här är de modigaste människorna i Sverige, konstaterade Stefan Torssell i inledningen till sitt anförande. Just mod och handling togs upp av flera av talarna. Det menade man var en motkraft mot det demokratiförakt som motdemonstranterna stod för med sina försök att överrösta demonstrationen. Även Nina Drakfors, känd från Granskning Sverige, inledde på samma tema. – Har ni känt hur mod ger frihet? frågade hon publiken. Drakfors betonade även att hon talade i egenskap av mamma. Hennes barns framtid och välmående sporrade henne till handling. – Jag vill inspirera er till att handla i Granskning Sverige-andan. Det är en folkrörelse, ett medborgarjournalistiskt initiativ som har kraften att förändra. Vi behöver inte sitta där framför TV:n och tycka att allting är skit. Vi kan ringa politikerna och säga det till dem istället. Låt oss nu tillsammans granska makten!   [caption id="attachment_14615" align="aligncenter" width="600"] Nina Drakfors manade alla att sluta knyta näven i fickan och ringa till ansvariga politiker i stället. Foto: Roger Sahlström[/caption]   Historiska resonemang om ideologier och epoker berördes också. Barbara Trúsz, med rötter i Polen, sade: – Vilka ideologier har varit bra för en vanlig, snäll och skötsam människa? Mitt svar: inga. Hon konstaterade att den nu rådande multikultiideologin är det största ideologiska misstaget hittills eftersom den saknar insikt i att alla kulturer inte är kompatibla med västerländsk demokratisk tradition. Gymnasieläraren Annelie Sjöberg trotsade de repressalier hon utsatts för och valde att tala även denna gång. Nya Tider har tidigare uppmärksammat att Sjöberg blivit tvungen att lämna sitt lärarjobb eftersom hon genom att tala på Folkets demonstration ansågs ha brutit mot arbetsplatsens värdegrund. Denna gång talade hon om upplysningstidens betydelse för mänskligheten och drog paralleller därifrån till vår tid. – Man frigjorde sig från det religiösa tvång som angav vad människor fick säga och tycka och hur man skulle bete sig för att anses vara rättrogen. Sjöberg berättade vidare att det mantra om ”alla människors lika värde” som svenska politiker upprepar i tid och otid bygger på en felöversättning av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Hon citerade både den franska och engelska versionen, och pekade på att orden dignité respektive dignity istället avser begreppet ”värdighet”. – En floskel som dessutom numera har utvecklats till ett vapen för att mobba och slå split och söndring i familjer, skapa osämja bland vänner på arbetsplatser och i föreningar. Det bjöds även på ett oväntat gästspel hos talarna. Den före detta Ny Demokrati-profilen John Bouvin steg fram och grep mikrofonen, uppenbart irriterad över motdemonstranternas beteende. – Jag uppmanar er som står på andra sidan: stäng igen munnen! Men ni kan gärna komma fram och tala om vad ni vill när ni har lyssnat på dem som står här. Bouvin undrade varför motdemonstranter överhuvudtaget tilläts av polisen att komma så nära tillståndsgivna möten så dessa riskerade att störas ut.   [caption id="attachment_14617" align="aligncenter" width="600"] Motdemonstranterna beskrevs till stor del som yrkesaktivister av några av arrangörerna. Till höger i bild syns Jan Sjunnesson, som försökte föra en diskussion med anarkisterna, som dock föredrog att stå och skrika. Kvinnan med svart hår är Irene Matkowicz, även känd som "tårtkärringen" efter att ha kastat en tårta i ansiktet på SD:s partiledare Jimmie Åkesson. Hon fördes bort av polisen. Foto: Roger Sahlström[/caption]   Den före detta TV-profilen och relationscoachen Lennart Matikainen har också fått sparken för värdegrundsbrott, hos TV 4. Han berättade att han blivit nyfiken på vad Folkets demonstration var efter att media drevat mot honom, och därför inlett en dialog med företrädarna för initiativet. – Jag pratar mycket med människor och det är också det som är min styrka, förklarade Matikainen, och påstod att han i yrket fått höra från flera journalister att de ofta skriver saker de inte tror på av rädsla för att förlora jobbet. Matikainen återvände flera gånger till sin yrkesroll som personlig utvecklare. Dialog och öppen diskussion om värderingar är det som garanterar ett demokratiskt samhälle, menade han, och sade att motdemonstranterna inte var självständigt tänkande utan drivna av ideologiska agendor. Under demonstrationen uppstod också några sammandrabbningar. Mathias Wåg från det vänsterextrema journalistkollektivet Researchgruppen togs om hand av polis efter att ha provocerat och även trakasserat några mötesdeltagare fysiskt. Irene Matkovicz, även känd som ”tårtkärringen”, fördes bort. Ett antal personer följde uppmaningen att avlägsna sig frivilligt, bland annat en som maskerat sig. Fredrik Vargas, en av organisatörerna bakom Folkets demonstration, var trots den goda uppslutningen besviken att människor blivit rädda för att delta efter negativa skriverier i media. – Vi har räknat alla nu. Det är runt 300 personer. Men jag tror på en trend som går uppåt, sade han. Vargas berättade även att man nu för första gången provat att direktsända demonstrationen över Facebook. Det visade sig vara lyckat. Det behövdes ansåg han, eftersom människor då själva får tillfälle att dra slutsatser om Folkets demonstration utan andra mediala filter.   [caption id="attachment_14618" align="aligncenter" width="600"] 300 åhörare hade kommit för att ge sitt stöd till Folkets demonstration och krav på regeringens avgång. "Mot extremiststämpling och åsiktskorridorer", står det på banderollen. Foto: Nya Tider[/caption]   Funktionären Dennis Slotteborn betonade att direktsändningen var ett bra steg framåt. – Det är viktigt. Vi hoppas att folk delar länken vidare, för demokrati måste man slåss för. Det här är av folket och för folket. Slotteborn tyckte även att det var märkligt hur vänsteraktivisterna betedde sig. – Jag menar, åttio procent av det vi säger håller de ju med om. Det är så dumt. Men så är det många yrkesaktivister också. Han ville ge en stor eloge till polisen som han menade gjorde ett betydligt bättre jobb än vid demonstrationen på Norrmalmstorg. Det kommer att göras ett sommaruppehåll i demonstrationerna, berättade Slotteborn. Riksdagen stänger också under sommaren. Men den 27 september är demonstrationens årsdag. Då planerar man att göra något extra och hoppas på att fler kommer.  

Miljöpartiets kongress: Krav på amnesti för illegala

May 27, 2016, 9:47 am

≫ Next: Irakier dömd för attack på poliskvinna – utvisas inte

≪ Previous: Folkligt mod hyllades på Folkets demonstration

$

0

0

Miljöpartiets delegater samlades till en så kallad ”temakongress”, vilket innebar att man fokuserade på några utvalda områden, medan andra utelämnades. Temat var ”global hållbar utveckling”, där underrubriken ”en värld där ingen tvingas fly” visade att även migrationsfrågor stod på agendan, ett känsligt ämne där många medlemmar är besvikna på partiets medverkan till regeringens föreslagna skärpningar.

Krav på större fokus på migration och amnesti för illegala

Flera av ombuden ville att frågan om ökad invandring skulle bli än mer framträdande i partiets politik. Bland dessa återfanns Grön ungdoms Hedda Berkesand, som från talarstolen sade: – Jag och Grön ungdom yrkar därför av hela våra hjärtan på att kongressen röstar bifall till att, vid sidan av klimat, låta migration och etablering vara vår högsta prioritering när vi förhandlar i riksdag och regering. Den gröna solidariteten med alla världens människor måste alltid komma i första hand. Alrik Altvall, som tidigare i år kandiderade till posten som ett av Grön ungdoms språkrör, var inne på samma linje: – …och att prioritera migration som politikområde, i allt vi gör, för det är fan det viktigaste vi har att göra nu. Förutom en återgång till migrationspolitiken som den såg ut före regeringens förslag, krävde bland annat Grön ungdom amnesti för de individer som nu uppehåller sig illegalt i landet. Partistyrelsen motsatte sig detta och partiets migrationspolitiske talesperson Maria Ferm sade i talarstolen: – Det som jag tror att vi som rörelse behöver lägga all vår kraft på framöver, det är att säkerställa att vi just kan höja kapaciteten i mottagandet och förbättra etableringen. Under kongressen arbetades en kompromiss fram mellan partistyrelsen och de kritiska ombuden, som bland annat innehöll krav på att vistelsetid i Sverige ska väga tungt vid asylprövningar och att kommuner som vägrar ta emot asylsökande ska kunna dömas till böter. Denna linje vann och någon allmän amnesti för illegala kommer inte att ingå i Miljöpartiets politik.

Åsa Romson får gå, Gustav Fridolin sitter kvar

Redan innan kongressen hade frågan om språkrör diskuterats flitigt både inom och utanför partiet, eftersom båda var kraftigt ifrågasatta. Åsa Romson har under en längre tid haft låga förtroendesiffror, vilket huvudsakligen anses bero på ogenomtänkta uttalanden. I valberedningens förslag ingick hon därför inte, utan ersattes av biståndsminister Isabella Lövin, medan Gustav Fridolin skulle få sitta kvar. Att Fridolin föreslogs ännu en gång skapade ett visst missnöje, dels för att det innebar att endast det kvinnliga språkröret försvann och dels för att han har ansvar för mycket av den dåligt skötta krishanteringen och även har försvarat Mehmet Kaplan, som visade sig ha band till islamistiska och extrema organisationer, och Yasri Khan, som på grund av sin tro vägrar skaka hand med kvinnor. Att Fridolin dessutom menade att han inte hade förstått att detta beteende kunde vara kränkande för kvinnor, dämpade inte kritiken. Vissa ombud valde att visa sitt missnöje genom att lägga ned sina röster och Isabella Lövin fick sålunda fler röster än Gustav Fridolin, som samlade 200 av totalt 271. Gustav Fridolins tal på lördagsmorgonen blev därför viktigt inte minst för honom själv, då han behövde skapa nytt förtroende kring sin person. Han valde också att uppmana till samling och ett slut på internkritiken: – Jag är ganska trött på att se miljöpartister stå i tv och prata om Miljöpartiet. Mycket av kritiken mot partiledningen har handlat om alla de eftergifter som gjorts till Socialdemokraterna, vilket Fridolin bemötte genom att förklara att det inte finns plats för ”17 000 privata miljöpartisters ultimatum”. Han försvarade regeringssamarbetet vidare: – Vi är ett parti och vi har tillsammans beslutat att vi ska in i regering för att påverka samhället. Varje fråga kan inte vara en fråga där man undrar: kommer Miljöpartiet klara av den här? Även valet av ny partisekreterare stod på dagordningen. Efter fem år på posten lämnar Anders Wallner och ska efterträdas av Amanda Lind, nu kommunalråd i Härnösand. Under sitt tal ville hon ingjuta nytt mod bland medlemmarna: – Det är prövningarna som är våra stora lärare, även om det är ganska jobbigt att befinna sig mitt i dem.   [caption id="attachment_14654" align="aligncenter" width="600"] Amanda Lind, kommunalråd i Härnösand, valdes till ny partisekreterare. Foto: Miljöpartiet[/caption]  

Förslag om en särskild fredsminister

På kongressens sista dag behandlades frågan om ett inrättande av ett särskilt fredsdepartement med tillhörande fredsminister, en idé som hade stöd bland många av ombuden. Riksdagsledamot Valter Mutt var en av dem som talade för motionen: – Jag tror inte att det är en slump att fredsforskare i Sverige och många andra länder sitter och håller tummarna för att det här ska gå igenom på vår kongress. Jag är optimistisk att vi tar ett beslut om detta. Det skulle bli en förebild. Det nyvalda språkröret Isabella Lövin menade dock att det inte finns något behov av ett särskilt sådant departement: – Alla frågor är fredsfrågor på utrikesdepartementet. Att bryta ut fredsfrågorna vore omöjligt. Även detta förslag ledde till en kompromiss, där partiet i stället ska verka för att utrikesdepartementet får ett tydligare mandat att agera som ett fredsdepartement. Förutom migration, var också stadsutveckling ett särskilt område, där motioner med rubriker som ”Den gröna staden”, ”Bostäder åt alla i attraktiva och hållbara städer” och ”Nationell satsning på industriellt träbyggande” avhandlades. De uteblivna framgångarna i regeringen, uppmärksammandet av islamistiska kopplingar, det låga förtroendet för språkrören och den allmänna turbulensen inom partiet har satt eftertryck i opinionen. I Sifos mätning för maj är stödet för Miljöpartiet endast 4,1 procent, vilket innebär en nedgång på 1,9 procentenheter jämfört med institutets aprilmätning. Vid valet 2014 fick partiet 6,9 procent.  

Irakier dömd för attack på poliskvinna – utvisas inte

June 4, 2016, 10:25 am

≫ Next: Det ”öppna hjärtats” politik i idyllens Danderyd

≪ Previous: Miljöpartiets kongress: Krav på amnesti för illegala

$

0

0

I december förra året blev det upplopp i det mångkulturella bostadsområdet Araby i Växjö, ett ”miljonprogramsområde”. Poliser lockades till området genom att någon tände eld i en återvinningsbehållare för tidningar. Sedan blev poliserna utsatta för stenkastning och beskjutna med fyrverkeripjäser. Attackerna pågick i flera timmar. En polis som anlände till området beskrev det som en ”stridszon”. Några citat från poliser ur förundersökningen: ”Polismannen Björn uppger att efter sig har de cirka 20 stycken som jagar dem.” ”En yngre kille kom fram och sa att polisen inte fick vara i Araby.” Någon gång mellan 23 och 26 december stals fyrverkeripjäser för 150 000 kronor från en container i Växjö. Enligt polisens presstalesperson Stephan Söderholm kan det vara dessa som nu används av ungdomarna. Den mest drivande i upploppet var maskerad med en djävulsmask, men greps aldrig. Det gjorde däremot en ”nyanländ” irakier, Mohammed Kasim Hassan Hassan, som åtalades för att ha skjutit en raket mot en kvinnlig polis. Systemmedia har rapporterat om fallet i notisform, men glömt bort att berätta att gärningsmannen är en 20-årig medborgare i Irak med tolkbehov på arabiska.

Svenska förorter ”stridszon”

Nya Tider har läst förundersökningen och domen på Mohammed. Det som uppgavs under rättegången och förhören ger en skrämmande bild av vad svenska poliser utsätts för i Sverige 2016. Polisman på plats: ”En större folksamling med nästan uteslutande yngre män (uppemot ett 50-tal) sköt i stor omfattning fyrverkeripjäser. Dessa sköts mot vår polisbil då vi var tillräckligt nära. Vid flera tillfällen träffade pjäserna polisbilen. Ibland verkade det som om fyrverkeripjäserna tagit slut för dem, men då kastade de sten mot vår polisbil. Då människorna inte kastade sten mot oss, alternativt inte sköt raketer mot oss, stod många av dem samlade. De rörde sig även samlat och koordinerat då de gick mot vår polisbil för att attackera den med stenar och fyrverkerier. Flera av dem som attackerade oss var maskerade över ansiktet. Varenda gång vi närmade oss Araby Park Arena blev vi antingen beskjutna med fyrverkerier, alternativt så kastade man sten på oss, eller så var det både sten och fyrverkeri på samma gång. Ibland behövde vi inte ens närma oss arenan utan de smög upp bakom bilen och kastade sten på bilen. Uppskattar att det rör sig om cirka tiotalet attacker mot polisbilen. Hade den inte varit av lättsäkrad typ skulle vi inte kunnat verka i området eller så hade poliser skadats.” Polisman på plats: ”Jag såg hur en man lutade sig ner mot marken och tände en raket. Jag skrek då till mina kollegor, akta en raket. Jag såg hur mannen siktade på oss med raketen. Han släppte sedan raketen som träffade på Hannas sköld. Raketen träffade i ansiktshöjd och hade den inte träffat skölden så hade den träffat henne i ansiktet.” Polisman på plats: ”Killen [Mohammed] hade en stor fyrverkeritårta med sig som han hade tänt på. Fyrverkerierna höll han i händerna och han riktade dem mot oss så att det small runt hela bussen. Vi körde mot mannen som då sprang iväg längs Höstvägen. Strax därefter anlände förstärkningen, och då fick vi snabbt ögon på honom. Efter viss språngmarsch tog mannen sig upp på taket till Centrumskolan. Skolan omringades snabbt av poliser, och mannen valde att ge upp. Därefter blev det väldigt lugnt i Arabyområdet och insatsen avbröts.” Polisman på plats: ”Killen [Mohammed] hade en stor fyrverkeritårta med sig som han hade tänt på. Fyrverkerierna höll han i händerna och han riktade dem mot oss så att det small runt hela bussen. Vi körde mot mannen som då sprang iväg längs Höstvägen. Strax därefter anlände förstärkningen, och då fick vi snabbt ögon på honom. Efter viss språngmarsch tog mannen sig upp på taket till Centrumskolan. Skolan omringades snabbt av poliser, och mannen valde att ge upp. Därefter blev det väldigt lugnt i Arabyområdet och insatsen avbröts.” Under rättegången uppgav poliskvinnan: ”Raketerna lös upp hela himlen runtomkring polisbussen. Hon har aldrig sett så många raketer i sitt liv som under den kvällen. Det var väldigt starka smällar och ljussken, som på nyår. Ungdomarna sköt inte raketer för att det skulle vara fint utan raketskjutningen var riktad mot dem. Någon gång under kvällen tänkte hon att ungdomarna hade skjutit så många raketer att raketerna måste tagit slut. Det var så fruktansvärt mycket raketer som hade skjutits så hon trodde inte att de kunde ha fler. Men sen blossade raketskjutningen upp igen. Hon och hennes kollegor försökte under kvällen att prata med ungdomarna för att lugna dessa, dock utan framgång.” Mohammed sade: ”Det fanns en bil som delade ut raketer till ungdomar. Det var typ 25-30 ungdomar där. Alla fick raketer. Ungdomarna sprang ned till Araby Park Arena efter att de fått raketer. Det sköts raketer och han trodde inte att det var något problem. Han visste inte att man inte fick skjuta raketer. Efteråt fick han höra att man inte fick skjuta raketer. Han visste dock att man inte fick skjuta raketer mot människor. Han hade maskering på sig för att han var full.” Insatschef Magnus Rostedt sade: ”Tyvärr har en del ungdomar i området en tråkig attityd. De brukar skjuta raketer mot polisbussen, men sällan direkt mot poliser.” Polisman på plats: ”När han gick ur polisbussen sköt ungdomar raketer mot dem. Det var upp emot femtio ungdomar där. En raket träffade nästan honom men passerade med någon meters avstånd. Det var nästan som en stridszon med massor av raketer och stenar som kom emot dem.”   [caption id="attachment_14793" align="aligncenter" width="600"] Upploppet i mångkulturella Araby pågick i flera timmar. Brandpersonalen vågade inte åka in i området utan poliseskort för att släcka bränder. Den närliggande Centrumskolan vandaliserades samtidigt och fick bland annat flera fönster korssade. Foto: Carl Carlert/Nyhetsbilden.org[/caption]

”Ni kommer att ångra att ni grep mig”

Efter att Mohammed hade gripits sade han följande till en kvinnlig polis i arresten. Ur polisens protokoll: ”Mohammed sa också att polisen kommer att ångra att Mohammed blev gripen och att Mohammed nu sitter anhållen. Polisen kommer snart att märka vad som kommer hända och då kommer polisen att få ångra att polisen tog Mohammed. Det är bara att vänta och se.” I polisförhör uppger Mohammed att en person kom körande i en röd Hyundai. I bilen fanns ett stort antal raketer som han delade ut till ungdomar. Förhörsledaren (FL) frågade var detta hände och Mohammed svarade: – Mellan Falafelkungen och skogen vid moskén cirka 150-200 meter från Araby Park Arena. FL: Vad tycker du om att man skjuter raketer och kastar sten på polisen? – Det är stort fel. FL: Uppgifter säger att det var du som sköt raketen mot polismannens ansikte men som lyckades få upp en sköld i sista sekund och skydda sitt ansikte, vad har du för kommentar? – Det kan hända att något har hänt, jag var kanske full. FL: Har du kastat sten mot polisen den här kvällen? – Nej, jag har en hjärna att tänka med. Mohammed fick även frågan om han är beredd att betala ersättningsanspråk till poliskvinnan som han attackerade. Mohammed svarade att om hon vill ha pengar så betalar han, han kan sälja sin hund så han får in pengar. Tingsrätten ser allvarligt på Mohammeds brottslighet och rubricerar brottet som försök till grov misshandel. Han fälls även för våldsamt upplopp och straffet bestäms till åtta månaders fängelse. Han får så kallad ungdomsrabatt eftersom han var 20 år vid gärningstillfället. Åklagaren yrkade inte på utvisning.  

Intervju med Mohammed: ”Kan jag få fotboja?”

  [caption id="attachment_14794" align="aligncenter" width="360"] Mohammed Kasim Hassan Hassan, 20, på polisstationen i Växjö. Vi maskar inte Mohammeds ansikte, eftersom brottet han döms för är synnerligen allvarligt och när Mohammed greps hade han bara uppehållit sig i Sverige i lite över två år. Foto: Polisen[/caption]   Vi får tag i Mohammed efter att domen mot honom meddelats. Vi börjar med att fråga vad han tycker om det straff han fick? – De har lagt allting på min rygg. De har gett mig böter och allting. NyT: Kan du utveckla? – Det står i papperna jag ska betala femtiosex tusen kronor. NyT: Nej, det har du fått om bakfoten. Du ska betala fem tusen i skadestånd. Din advokat fick 56 000 kronor för att ha försvarat dig. Det står i domen. Jag kan läsa högt för dig: ”Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.” – Okej, det var bra. NyT: Är du oskyldig? – Nej, jag har erkänt att jag sköt raket men inte det andra [våldsamt upplopp]. NyT: Ska du inte överklaga då? – Jag vill inte att det ska gå till den stora domstolen. NyT: Varför inte det? – Man kanske får längre straff. Vad tror du, kommer jag få mer straff om jag överklagar? NyT: Det kan jag inte uttala mig om. Men du erkänner alltså att du attackerat poliskvinnan? – Jo, jag har skjutit mot henne men jag var full. NyT: Det är väl ingen ursäkt? Man har väl ansvar för sina handlingar? – Ja. Vet du om jag kan få fotboja? Min kompis sa man kan få fotboja sista två månader. NyT: Det kan jag inte uttala mig om. Men jag tror att det är vid kortare fängelsestraff som man får fotboja. Hur ser du på att du inte blir utvisad? Du får ju stanna i Sverige? – Jag kommer få svenskt medborgarskap om 8-9 år? NyT: Frågar du mig det? Det kan jag inte svara på. Men du: vad skulle hända om en svensk kom till Irak och attackerade en polis, skulle inte han bli utvisad då? – Ingen kommer ens snacka med han. NyT: Vad menar du? – Om någon mördar får han betala till polisen så går han fri. Om han är blond, har blåa ögon, han behöver bara betala. NyT: Menar du det? – Ingen respekterar regler i mitt hemland. Nu byter Mohammed ämne: – Hur ska jag kunna betala skadestånd? Hon vill ha fem tusen av mig. Jag får från socialen tre tusen kronor i månaden till mat. Ska jag låta bli att äta i två månader? NyT: Så länge du inte har någon skattepliktig inkomst kan de inte göra något. – Aha. NyT: Har du bett poliskvinnan om ursäkt? – Nej. NyT: Varför inte det? – Jag visste inte man fick prata på rättegång.  

---

Det ”öppna hjärtats” politik i idyllens Danderyd

June 9, 2016, 12:10 pm

≫ Next: Danderyd får HVB-hem för ensamkommande

≪ Previous: Irakier dömd för attack på poliskvinna – utvisas inte

$

0

0

Befolkningen i Danderyd är blandad, men bättre medelklass i villor dominerar. I stadsdelen Djursholm, i öster, bor en betydande del av Sveriges politiska och ekonomiska elit. Det är till stor del dessa som beslutat att svenskarna ska ”öppna sina hjärtan” för vår i internationell jämförelse extremt frikostiga invandringspolitik. Danderyd har rykte om sig att inte ta emot asylsökande. Det är felaktigt, hävdade kommunstyrelsens ordförande Olle Reichenberg (M) på ett möte förra året: – Vi har alltid tagit emot dem som Migrationsverket har anvisat oss. Går man genom Mörby Centrum ser man att också här gör sig mångkulturen påmind, och även här sitter tiggande EU-migranter utanför affärerna. Kommunen styrs av en stark borgerlig koalition av liberaler och kristdemokrater, som leds av moderater. Centern är här ett oppositionsparti som inte gärna vill se byggande och befolkningstillväxt. Lyssnar man till debatter i kommunfullmäktige så är det Fredrik Reinfeldts anda om det ”öppna hjärtats” politik som gäller. Det finns bara en sverigedemokrat i fullmäktige, Christer Erestål. Han var den ende som inte ville godkänna planen att tillmötesgå Migrationsverkets begäran våren 2015 om att årligen ta emot 48 nyanlända för bosättning och 20 så kallade ensamkommande flyktingbarn som fått uppehållstillstånd. Sedan dess har antalet ökat till 128 nyanlända per år och 31 ensamkommande barn. - ... och det är troligt att det fortsätter att växa till 150-160 nyanlända till nästa år, förklarade socialdirektör Margareta Heimer på det informationsmöte som nyligen hölls. För närvarande har kommunen ansvar för 108 ”barn och ungdomar”, men de flesta är placerade – talande nog – på köpta platser i andra kommuner. När frågan diskuterades förra året, den 9 mars 2015, med anledning av Migrationsverkets begäran, försäkrade Siv Sahlström (C) att Centern gärna tar emot flyktingar, men hon ville i debatten ha ett tillägg i beslutet: ”under förutsättning att bostäder kan ordnas”. Betecknande för stämningen i danderydspolitiken är att denna modesta reservation ledde till ett veritabelt ramaskri från majoriteten. Siv Sahlström anklagades för att ha gått över till Sverigedemokraterna. Särskilt hård var Isabella Hökmark (M), ordförande för byggnadsnämnden, som anklagade Sahlström för hyckleri: – Vad betyder det när Siv Sahlström vill villkora ”om bostäder finns”, när vi vet att de är emot allt byggande? Det är ju kul att höra från ett parti som säger nej till alla bostäder och som tycker att Danderyd är ”färdigbyggt” och vill göra naturreservat av allt som är kvar, sade hon. Erestål (SD) var dock helt ensam om att sätta invandringspolitiken i Danderyd i ett större sammanhang. Vi har valt att återge delar av Ereståls inledande tal i debatten, mars 2015: "Vi säger nej [till förslaget om ökat mottagande]. Frågan är så mycket större än det vi ska ta ställning till här. Vi motsätter oss den här utvecklingen för att vi uppriktigt tror det är en katastrof för vårt land. Vi tror helt enkelt inte att det vi gör med Sverige i dag kommer att fungera. Det har tagit hundratals år att bygga upp ett demokratiskt sekulärt samhälle som vi har i dag. Över blocken har vi varit överens om att ha ett socialt välfärdssystem. Och varför har det fungerat? Jo, därför att vi varit en homogen nation med likartade värderingar. Även om en global värld eller ett överstatligt EU kan verka attraktiv så var det genom nationalstaten som demokratin blev möjlig. Den skapade samhörighet och solidaritet. Att forcera fram nästa steg i utvecklingen från nationalstat mot något större är ett stort misstag, men det är vad vi [politiker] gör i dag, och det är något vi [sverigedemokrater] är mycket bekymrade över. Som sverigedemokrat får man ofta höra ”vi delar inte dina värderingar”, men jag har svårt att förstå vad man menar med det. Vi värnar demokrati, yttrandefrihet, homosexuellas rättigheter, kvinnors jämställdhet med mera. Det är just därför vi motsätter oss den här politiken. Vi ser ett tydligt problem och ett tydligt hot mot dessa värden och måste agera efter det. Vi måste bemöta verkligheten för vad den är, och inte för vad man kanske skulle önska att den var. Jag tror att problemet är att vi i Sverige i dag tar de grundläggande värderingarna för självklara, men de måste alltid [åter] vinnas för varje generation. Ta islam och en sekulär stat som exempel. Se er omkring i världen! Tycker ni att det fungerar? Funderar ni aldrig över varför det inte fungerar? Tror ni att Sverige är så speciellt att just här kommer det att fungera? Vi svenskar är alldeles för godtrogna och naiva för att kunna hantera den typ av samhälle som vi i dag skapar. Tittar vi rent ekonomiskt på det här förslaget som vi har nu, så undrar jag, varför redovisas inte kostnaderna? Hade det varit ett skolbygge antar jag att vi fått en kalkyl i handen att ta ställning till. Här finns ingenting sådant."    [caption id="attachment_14875" align="aligncenter" width="600"] Christer Erestål (SD) var den ende som opponerade sig mot planerna på att gå med på Migrationsverkets krav. Foto: SD[/caption]     Reaktionen från samtliga sju övriga partier var ett unisont avståndstagande och fördömande. Vi citerar Isabella Hökmark (M) som ett exempel på tonen: "Jag känner mig alldeles skakig efter Sverigedemokraternas tal här. Herre Gud!, ursäkta mig, vilken förfärlig syn! Vet du inte hur det ser ut? Vi har krig i Europa, i Ukraina, sedan är det Syrien och Nigeria, vi har IS och Boko Haram, flickor som korsfästs, kvinnor som våldtas, halshuggning … och flyktinglägren fullkomligt svämmar över. Det är lätt att säga att de ska ha självhjälp därnere ... Då måste vi vara så humana att vi tar emot människor i Sverige. Titta på Sverige i dag. Hur många nya svenskar, vi borde kalla dem som i USA ”first generation americans” istället för invandrare. Vi har ”första generationens svenskar” och ”andra generationens svenskar” osv, som har kommit hit och som bidrar till det fina samhälle och land som vi har. De betalar skatt och bidrar till välfärden inte bara med skatt utan som också arbetar i välfärden. Hemtjänsten, läkare, taxichaufförer … vi skulle inte klara det här landet utan de här nya svenskarna. Förra regeringen skapade så mycket jobb att det märktes ju inte att det kom så många nya. Vi var unika i Europa med det."   [caption id="attachment_14876" align="aligncenter" width="600"] Isabella Hökmark sitter i riksdagen för Moderaterna och är samtidigt kommunpolitiker i Danderyd, där hon bor. Hon anser att nyanlända migranter bör kallas ”första generationens svenskar”. Foto: Wikipedia, Johan Fredriksson[/caption]   Vi ringde Christer Erestål och frågade om man kan märka någon förändring sedan december i fjol med den omfattande migrationsvågen och Moderaternas kursändring i flyktingpolitiken. – Nu är de försiktiga och är hellre tysta än går till öppen attack mot mig, men socialnämndens ordförande Carina Erlandsson håller fortfarande stilen från Fredrik Reinfeldts tid, berättar han.   Artikeln utgör en del av ett större reportage som i sin helhet kan läsas i papperstidningen.  

Danderyd får HVB-hem för ensamkommande

June 9, 2016, 12:10 pm

≫ Next: Nu blir det tull även på broar

≪ Previous: Det ”öppna hjärtats” politik i idyllens Danderyd

$

0

0

HVB-hemmet med 22 platser har placerats i en före detta kontorslokal på Sätraängsvägen 8, strax väster om Edsbergs trafikplats. De närmaste grannarna bor i en grupp flerfamiljshus. Strax bakom dem börjar Nora Trädgårdsstad, ett stort villaområde. De boende i området är givetvis särskilt oroade. Nya Tider har varit på flera liknande informationsmöten, där kommunens politiker och tjänstemän försvarar beslut man redan tagit att placera ett boende för asylsökande nära inpå en skola eller i ett villaområde. Ofta är det en laddad stämning. Människor som direkt berörs visar ofta stark oro. När det handlar om de egna barnen är den politiskt korrekta försiktigheten bortblåst. På detta möte var dock deltagarna anmärkningsvärt artiga och samlade. Trots att röstnivåerna var normala, att man exemplariskt kunde hålla talarordning och inte avbröt varandra, så var ändå frågorna lika skarpa som vid andra möten vi besökt: – Var kommer de ifrån? Vad har de för religion? Vilka kön? Hur gamla är de, och hur vet ni det? Vad har de för kvinnosyn? Måste vi vara rädda för våldtäkter? Vad gör ni för att skydda oss? Vågar man gå ut på kvällen? Den som svarade på det flesta frågorna var Susanne Karlsson, representant för det kommunala bolaget Vårljus som driver många av Sveriges HVB hem. Jodå, det är fina killar i 15-17-årsåldern, som flytt för att de inte vill bli soldater på den ena eller andra sidan. De kommer från Afghanistan, Syrien, Eritrea, Nigeria et cetera. – De är precis som andra ungdomar, försäkrar hon. När Karlsson pressades av frågor medgav hon dock att det inte alltid är oproblematiskt. – Det är traumatiserade killar. Det går inte att garantera någonting. Hon erkände vidare att det kan bli problem till exempel när de är i grupp på badhuset. Flickor som badar kan då bli utsatta för en hel del obehag. Det blev också en diskussion om personalens utbildning och ålder. Karlsson medgav att det kan vara problematiskt och till och med farligt med kvinnlig personal ”under 25”. – Det är viktigt att personalen upplevs som vuxna auktoriteter, förklarade hon. En kvinna, som är småbarnsförälder och kommer att få boendet nära inpå, återkom med flera frågor: – Jag är verkligen orolig. Kan jag känna mig trygg ute på kvällen eller ute med barnvagnen? Jag har bekanta som bor på Ekerö. De är grannar med ett sådant här boende sedan en tid. Där har det varit stora problem. Stök och bråk och sexuella närmanden. Jag förstår att det kan vara att de haft ovanlig otur, men vad har vi för möjligheter att säga ifrån om liknande saker händer här? Finns det någon möjlighet för oss att kräva att stället läggs ner och de boende flyttar? undrade hon. Jo, då ska man klaga, i första hand till boendets personal och om det inte hjälper till Socialkontoret, förklarade socialdirektören Margareta Heimer. Vad som sedan kan hända fick vi inte veta. Erfarenheten från andra platser är att det är mycket svårt att bli av med ett sådant boende när det väl finns på plats. Man räknar med full beläggning i flera år framåt för att det ska gå ihop ekonomiskt. Vad gäller kostnaderna räknar kommunen med att få ”större bidrag från Migrationsverket än vad en plats kostar”, förklarade kommunstyrelsens ordförande Olle Reichenberg (M). Första året kostar visserligen investeringen, men sedan är det ”ren vinst”. Boendet kommer att finnas kvar åtskilliga år framöver.

Nu blir det tull även på broar

June 15, 2016, 1:06 pm

≫ Next: Missa inte: Gunnar Sandelin skriver exklusivt i Nya Tider

≪ Previous: Danderyd får HVB-hem för ensamkommande

$

0

0

De nya tullarna har fått namnet infrastrukturavgifter och skälet till dessa uppges vara att bekosta bygget av broarna i efterhand. Bron över Motalaviken, som är en del av ny sträckning av riksväg 50, öppnades för trafik under hösten 2013. Här betalas redan tull som är fem kronor för personbilar. I Sundsvall pågår utbyggnaden av E4 och det har byggts en högbro över Sundsvallsfjärden. Här är avgiften för tillfället nio kronor. När Nya Tider ringer upp Transportstyrelsen får vi reda på att man tänkt införa tull på ytterligare broar. – Det ligger som förslag att ta ut avgift även för Skurubron i Stockholm, men inget beslut är fattat ännu, så i dagsläget är det bara Sundsvall och Motala som tar ut infrastrukturavgift, säger Malin Malmström, handläggare på skatte- och avgiftsavdelningen på Transportstyrelsen.  Även Öresundsbron och Svinesundsbron är avgiftsbelagda. Det är riksdagen som på regeringens initiativ godkänt att lån som tas upp för Sundsvall, Motala och Skuru, ska återbetalas genom att ta ut en broavgift av dem som använder broarna. De som slipper betala avgift är bland andra motorcyklar och mopeder, samt fordon över 14 ton. Trafikverket äger och sköter underhållet av betalstationen som sätts upp för dessa avgifter. I Sverige kan infrastrukturavgifter endast tas ut på exempelvis en nybyggd bro, väg eller tunnel för att täcka kostnaderna för byggandet. Om bron, vägen eller tunneln redan är byggd med allmänna medel, kan man enligt svensk lag inte i efterhand införa någon avgift. Det är därför tullavgifterna i Stockholm och Göteborg kallas trängelskatt, och inte infrastrukturavgift. Trängselskatten i Stockholm och Göteborg föregicks av omfattande debatt och folkomröstningar, men från början av året tas trängselskatt även ut på E4, ett beslut som fattats utan att allmänheten tillfrågats. Tidningen Vi Bilägare kritiserade beslutet när det togs av riksdagen den 26 mars 2014 för att det drabbar alla resenärer som färdas på E4:an förbi Mälardalen. Innan vägprojektet Förbifart Stockholm står klart finns det ingen avgiftsfri väg förbi Stockholm, förbifarten väntas tidigast stå klar 2022. Tidningen är även kritisk till att den som missar att betala några tior i avgift snabbt påförs straffavgift på 500 kronor, vilket Vi Bilägare tycker är orimligt. Trängselskatten på Essingeleden är i högtrafik 30 kronor. Riksdagen beslutade samtidigt att från den 1 januari 2016 höja avgifterna med upp till 75 procent. Den som passerar in eller ut från Stockholms innerstad under högtrafik betalar 35 kronor. När trängselskatt infördes i Göteborg gjordes detta mot folkviljan, då nej-sidan vann omröstningen med 56,8 procent. Nu har alltså ytterligare en sorts vägskatt införts, den så kallade infrastrukturavgiften, som beskrivs som en form av medfinansiering för att möjliggöra satsningar på infrastruktur, där den vanliga skatten inte anses räcka till. Ju fler nya broar och tunnlar, desto mer infrastrukturavgift, alltså. När bron, vägen eller tunneln är färdigbetald är det tänkt att avgiften tas bort, men risken är då att den bara byter namn till trängselskatt eller någon annan skattetyp.  

Missa inte: Gunnar Sandelin skriver exklusivt i Nya Tider

June 17, 2016, 10:11 am

≫ Next: SD: kärnkraften ska inte avvecklas ”i förtid”

≪ Previous: Nu blir det tull även på broar

$

0

0

Vi välkomnar Gunnar till Nya Tider. I vår pappersupplaga kan ni läsa hans första artikel, vars inledning ses nedan, och en prenumeration kan beställas här.  

Råd till en barndomsvän

Journalisten Gunnar Sandelin och professor Karl-Olov Arnstberg har gett ut flera böcker där de skärskådar migrationspolitiken och dess konsekvenser för Sverige. Hur uppfattas egentligen de fakta de presenterar? Gunnar Sandelin redogör för mekanismerna bakom förnekelse och hotade självbilder. Häromdagen fick jag ett telefonsamtal från en gammal barndomsvän som bor i ett mindre samhälle i Dalarna, som jag brukar träffa en gång om året under sommaren. Jag hade skickat honom Karl-Olov Arnstbergs och min senaste bok Nötskalet som handlar om svensk invandringspolitik och dess konsekvenser och nu ville han berätta vad han tyckte. Jag spetsade öronen eftersom han rör sig i en helt annan miljö än vad jag gör, som är uppväxt i Stockholms innerstad, där jag i stort sett tillbringat hela mitt liv. Min barndomsvän inledde med att säga att han läst vår ganska lättlästa, mindre omfångsrika, men faktaspäckade bok i små portioner därför att den ingav honom starka känslor av olust. Ett axplock från mellanrubrikerna i Nötskalet säger vad boken handlar om: ”Hur media mörkar”, ”Kriminella och jihadister i asylströmmarna”, ”Norden ut, Mellanöstern, Afghanistan och Nordafrika in”, ”Asylinvandringens nota för 2015”, ”Sverige i våldtäktstopp”, ”Utländsk förövarbakgrund vanligast”, ”Islam är en totalitär ideologi”. ”Ni har rätt i allt ni skriver till 99 procent, men boken är en empatidödare”, fortsatte min barndomsvän och bekände: ”Läsningen får mig att känna mig som en sämre människa och det vill jag inte! Även om asylströmmarna är fulla med unga män som är välfärdsmigranter så vill jag kunna se det lilla barnet som också finns där!” Därefter kom hans slutsats: ”Boken göder trollen! Dessa idioter som sitter här på pizzerian och dricker öl tror att bara för att några ungar kastat stenar mot Hemköp i Tjärna ängar (”utanförskapsområde” i Borlänge, min anm.) så är hela stan full av jihadister. De kommer att få vatten på sin kvarn när de läser vad ni har skrivit!” Min enda invändning var att om det handlar om idioter så är det väl knappast troligt att de läser vår bok, vilket han lite motvilligt kunde hålla med om. Vi fortsatte att diskutera ett tag eftersom jag tyckte att min barndomsvän hade blottat en psykologisk sanning som jag inte hade hört så rakt och naket formulerad förut: Faktaresistensen mot massinvandringen skulle kunna sammanfattas med orden ”Rör inte min självbild!” Det blev tydligt eftersom han faktiskt hade modet och den intellektuella hederligheten att berätta om den vånda som han kände av att byta ut känslor, ideologi och ett invant tänkesätt mot obekväma fakta och den okända terräng det kunde leda ut honom i. Gjorde han det, skulle han förmodligen förvandlas från ”god till ond” och det innebar en svår konflikt för honom. Men istället för att ge sig på mig med den sedvanliga brunkletningen och komma dragande med rasistkortet, så ägnade han sig åt en stunds självreflektion. Något som de flesta som ryggar tillbaka inför insikten om massinvandringens destruktiva konsekvenser eller som är aktivister på vänsterkanten inte mäktar med. Istället projicerar de regelmässigt denna konflikt på oss kritiker, och vi blir bärare av det onda. Även vänskap fryses ned till nollpunkten eller försvinner, liksom relationer inom familjen och på jobbet. Jag brukar kalla detta för ”det mentala inbördeskriget”. I min vänkrets har åtta personer vänt mig ryggen på grund av mina skriverier och min hållning i invandringsfrågan. Det rör sig inte om några flyktiga kontakter: fyra av de forna ex-vännerna hade jag känt sedan sextio- och sjuttiotalet, tre sedan åttiotalet. Gemensamt för dem och vår tidigare vänskap var att hjärtat satt till vänster. Därför är det klart för mig att motståndet när det gäller att ta till sig fakta är identitetsbärande. Särskilt tydligt blir det bland mina forna vänstervänner som inte kan ge upp sin moraliska självrättfärdighet som gör att de ser sig själva stå på ”de svagas” sida. Jag vet också att flera av dem innerst inne är oroliga över att förskjutas av sin vänkrets/familj om de skulle omvärdera sina ståndpunkter. En annan av deras paroller skulle kunna vara: ”Stöt inte ut mig ur flocken!” När jag läst vissa facebooksidor ser jag hur de ”godhetscertifierar” varandra och förminskar eller demoniserar sina meningsmotståndare. Jag tar upp detta därför att jag under snart ett decennium har försökt påverka min omgivning genom fakta, vilket många gånger har varit en näst intill hopplös uppgift. Istället har jag blivit bemött med argument om ”värdegrund”, ”solidaritet” och ”människosyn” etc. På den psykologiska skräcken att hamna i ett vakuum biter sällan rationella argument. Visserligen har klimatet i mainstreammedia efter ”flyktingvågen” delvis blivit annorlunda, men ändå inte. Min medförfattare och jag har i stort sett lagt ned våra planer på att bli publicerade där. De gånger jag försöker, kommer insända texter tillbaka med vändande mejlpost. Men många som jag känner tror att nu har skutan vänt på allvar och när jag stöter på dessa människor som under alla år hållit sig inuti boxen säger de: ”Du har ju fått rätt nu! Är du inte glad? Du vann ju!” Glad? Vann? Någon sådan glädje känner varken jag eller min medförfattare Karl-Olov, knappast heller de ”dissidenter” som vi känner. Det enda positiva är väl att genom det stora inflödet av utomeuropeiska migranter i slutet av förra året, då 114 000 asylsökande kom till Sverige under årets fyra sista månader och kanske lika många försvann in i landet utan att registreras alls, så har verkligheten kommit ifatt illusionisterna och det går inte längre att berätta sagor eller sjunga mångkulturens lov i någon högre tonart. Även om deras svansföring har sänkts, kan väl inte någon vettig människa vara glad över ett land som har tagit in hundratusentals människor från världens mest dysfunktionella och våldsamma länder och där många (förutom att inte kunna försörja sig) tar med sig ett levnadssätt som vi har frigjort oss från sedan århundraden. Under 2015 var 164 000 män i brottsaktiv ålder (15-44 år) från Afrika, Syrien, Afghanistan, Iran och Irak folkbokförda i Sverige. Och då räknas inte de lika många som sitter ute på olika former av asylboenden runt om i landet. Detta går att jämföra med att vi har 20 000 män i samma ålder från Norden. (Källa: SCB och Migrationsverket). Vem kan glädjas över ett samhälle där staten samtidigt med detta har gett upp sitt våldsmonopol, så att vi varken har ett fungerade försvar eller en poliskår att sätta in när förorterna brinner? När de kriminella grillar bilar, grillar dialogpolisen korv till dem. Vem kan glädjas över att få ha rätt, när den arbetande befolkningens skatter i allt högre utsträckning går till utrikes födda och nyanlända? Vem kan vara glad över en skola i förfall, ett alltmer öppet ”svennehat” och… Listan kan, som alla läsare vet, göras mycket längre. Istället vill jag avsluta med några tankar som jag aldrig hann säga till min barndomsvän: Du behöver nog inte oroa dig så mycket över att du skulle bli en sämre och mindre empatisk människa av att läsa vår bok. Den naturliga empatin börjar med den närmaste kretsen och vidgas därefter utåt till att omfatta det samhälle och det land man lever i. I sista hand kommer hela världen. Exempelvis den oro och empati du nu känner för din son som inte kan få en studiebostad i en främmande stad, den empati du kan känna för alla våra äldre som byggt upp det här landet och som tvingas leva på fattigdomsgränsen eller som måste flytta när deras äldreboenden ska göras om till flyktingförläggningar eller asylboenden (googla gärna på de orden). Nyligen berättade min lokaltidning att det gällde 138 lägenheter i Stockholms innerstad, vid Vintertullen på Södermalm.  

SD: kärnkraften ska inte avvecklas ”i förtid”

June 18, 2016, 1:22 pm

≫ Next: Uppmärksammad mediestudie kritiseras

≪ Previous: Missa inte: Gunnar Sandelin skriver exklusivt i Nya Tider

$

0

0

Den 23 mars 1980 hölls en folkomröstning om kärnkraftens vara eller icke vara. Det var den fjärde nationella folkomröstningen i svensk historia och utfallet blev att kärnkraften skulle avvecklas och vara borta senast 2010. Tidpunkten bestämdes efter att Forsmark 3 och Oskarshamn 3 skulle tas i bruk 1985 och de hade en beräknad teknisk livslängd på 25 år. Det är nu sex år sedan. Samma år, den 17 juni 2010, röstade riksdagen med två rösters övervikt istället ja till förslaget att bygga ytterligare reaktorer som skulle ersätta de gamla. Även Sverigedemokraterna är inne på denna linje. – Kärnkraften tillsammans med vattenkraften utgör lejonparten av kraftproduktionen i Sverige och en förtida avvecklad kärnkraft innebär också en avveckling av den baskraft som utgör fundamentet i det svenska kraftsystemet. Några realistiska alternativ till denna baskraft har inte presenterats och risken är överhängande att det är fossilbränslebaserade alternativ som kommer att ersätta den koldioxidfria kärnkraften, säger Bäckström Johansson, som förutom Näringsutskottet även sitter i SD:s partistyrelse. – Och som gör det möjligt att upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard i Sverige, tillägger han. När det gäller hur Sverigedemokraterna ser på förnybar energi som konkurrent till kärnkraften menar Bäckström Johansson att det inte är ett val om antingen eller. – Teknikutveckling är viktig för konkurrensen på elmarknaden, men likaså att politiken inte ska välja vinnarna genom subventioner och det är därför viktigt med teknikneutrala förutsättningar. Av den förnybara elproduktionen är däremot vattenkraften den i särklass mest användbara då det är möjligt att lagra energi i vattenmagasinen och vid behov omvandla den till el, vilket är väldigt värdefullt i ett land som Sverige med stora säsongsmässiga efterfrågevariationer, säger han. Skulle kärnkraften avvecklas nu eller snart, så blir det svårt att behålla en stabil elförsörjning, menar Sverigedemokraterna. NyT: Hur många nya kärnkraftverk vill Sverigedemokraterna bygga? – Det är inget självändamål med något specifikt kraftslag för oss. Det viktiga för oss är att energisystemet upprätthåller en god leveranssäkerhet till konkurrenskraftiga villkor för näringslivet och samhället. Vad gäller antalet kommer vi troligen att klara oss med den baskraft som de kvarvarande sex reaktorerna bidrar med fram till dess att de ska avvecklas. Det är därför viktigt att skapa goda förutsättningar för att möjliggöra byggnation av ersättningsreaktorer. NyT: Tror du att kärnkraftsindustrin blir en framtida sysselsättningsgigant där nya tekniska utbildningar lägger grunden för rekrytering? – Det finns en stor potential för arbetstillfällen inom denna sektor, trots det tankeförbud som varat över lång tid kring forskning på området. Framförallt i kommande generationers kärnkraftsteknik med snabba reaktorer, även kallat fjärde generationens kärnkraft, där det tidigare använda kärnbränslet kan återanvändas finns en stor potential. Tre av Sveriges totalt tolv reaktorer har redan stängts och ytterligare tre stängs de närmaste åren, men bortfallet i produktionen har till stor del kompenserats genom att de kvarvarande reaktorerna moderniserats och fått förhöjd effekt. Vattenfall har ansökt om att få bygga nya reaktorer enligt riksdagens beslut 2010, men några konkreta planer finns inte än. Tvärtom menar Vattenfall att ingen reaktor är lönsam längre med tanke på det låga elpriset och de höga skatterna. I april i år skrev Jonas Abrahamsson, koncernchef för Eon Sverige, och Magnus Hall, koncernchef för Vattenfall, en debattartikel i Dagens Nyheter, där de menar att ”läget är akut för kärnkraften till följd av effektskatten, som omedelbart helt behöver tas bort för att det ska finnas någon chans att driva de återstående sex reaktorerna efter 2020”. Effektskatten är en speciell skatt för kärnkraft som är beroende av anläggningens installerade maxeffekt och inte den verkliga elproduktionen. Förutom effektskatten finns fler avgifter, till exempel en avgift som är tänkt att finansiera framtida sanering och slutförvar av kärnbränsle, men som i dagsläget används upp för andra ändamål. – Effektskatten har höjts i omgångar sedan införandet utan att beakta värdet av kraftproduktionen. Med den prisbild som nu råder på elkraft delar vi den uppfattningen om att det inte finns något utrymme att utöva denna skattesanktion mot kärnkraften med en effektskatt, säger Bäckström Johansson.   [caption id="attachment_14960" align="aligncenter" width="300"] Mattias Bäckström Johansson (SD). Foto: Riksdagen[/caption]   Folkomröstningen i Sverige 1980 hölls nästan precis på årsdagen efter olyckan som skedde den 28 mars 1979 i Harrisburg, Pennsylvania, USA, där reaktor 2 råkade ut för ett haveri. Nästan 20 år senare framkom att härden, omkring 50 procent, smälte ned totalt, eftersom det rådde temperaturer över 2500 grader. Men tack vare att reaktorinneslutningen förblev intakt blev de fruktade radioaktiva utsläppen i regionen mycket mindre än befarat. Upprensningen tog tolv år. Sedan dess har vi haft Tjernobyl och Fukushima. – Kärnkraftsindustrin ser ständigt över säkerheten och jobbar kontinuerligt samt systematiskt med erfarenhetsåterföring från händelser, ungefär på samma sätt som flyget gör. Efter Fukushima genomfördes ett flertal stresstester av kärnkraftsreaktorer runtom i världen för att se över säkerheten och händelseutvecklingen vid olika kombinationer av osannolika händelseförlopp med varandra. Säkerheten ska givetvis komma i första hand då konsekvenserna av en olycka är väldigt stora, säger han. EU har beslutat att alla kärnkraftverk i Europa ska bygga oberoende härdkylning för samtliga reaktorer senast 2020 för att förbättra säkerheten. Det kräver stora investeringar, något som ägare till svenska kärnkraftverk är tveksamma till med dagens skatteläge. Dagens Industri skrev i januari 2016 att besluten att stänga fyra reaktorer i förtid beror på dålig lönsamhet. Den ursprungliga planen var att driva reaktorerna in på 2040-talet. Enligt Vattenfall hotas nu hela den svenska kärnkraftens framtid. Att elen är billig eller att kärnkraftsel blir dyrare med de nya säkerhetsreglerna påverkar dock inte hushållen i särskilt hög grad, menar Mattias Bäckström Johansson. – Det slutliga elpriset sätts på elbörsen där det sker ett auktionsförfarande för att fastställa priset, vilket sker med en marginalprissättning. Det råder däremot just nu ett väldigt lågt pris på elkraft, vilket inte ska blandas ihop med det pris kunden betalar och där merparten nu består av skatter och avgifter, beroende på lågt pris på utsläppsrätter, lågt pris på fossila bränslen och ett överutbud på kraftmarknaden som blivit insubventionerat på politisk väg, säger han. Effektskatten har höjts allt eftersom, men 2015 genomförde regeringen en särskilt kraftig höjning med 17 procent. Den 31 maj meddelade energiminister Ibrahim Baylan (S) att effektskatten på kärnkraft ska sänkas i flera steg för att helt försvinna om fyra år. Miljöpartiet fick igenom att kärnkraftsbolagen i gengäld bland annat ska betala högre avgift för hantering av kärnavfallet. Tillsammans med Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna enades regeringen om ett nytt slutdatum för kärnkraften: 2040 ska den sista svenska reaktorn vara stängd.