Amineh Kakabaveh har under många år varit en vänsterpartistisk riksdagsledamot som orsakat svallvågor i debatten kring islam och hedersförtryck. Det som har gjort henne känd är att hon så tydligt har vågat lyfta problematiken med att det på vardagsnivå existerar islamistiskt förtryck i många förorter runt om i Sverige, och att hedersförtrycket som framför allt drabbar flickor och kvinnor allt som oftast har koppling till folkgrupper som i de allra flesta fall bekänner sig som muslimer.

Svårsmält för övriga Vänsterpartiet

Inte minst har hennes tydliga åsikter kritiserats av Vänsterpartiets mer namnkunniga prominentia, och åsiktsbråken har stundtals varit mycket intensiva. Partiledningen har ofta betraktat henne som rasiststämplad och hon har anklagats för att gå SD:s ärende bara för att hon vågat beskriva verkligheten, en verklighet som dock inte vänstern i stort velat kännas vid.

Har också haft vänner

Amineh Kakabavehs tydliga ställningstaganden har också gjort att hon allt eftersom fått flera vänner inom partiet. En av dem är Fagerstas mångåriga kommunalråd Stieg Henriksson, en man som i förhållande till vad många förknippar med vänsterns rabiata invandringspolitik och identitetspolitiska ställningstaganden varit mycket pragmatisk. Men flest har ändå åsiktsmobbarna varit.

Väckte uteslutningsärende

Den 28 augusti kom nyheten från Vänsterpartiets partisekreterare, Aron Etzler, som tidigare varit chefredaktör för den vänsterradikala tidningen Flamman. På en pressträff meddelade han att partistyrelsen nu inlett ett uteslutningsärende av Amineh Kakabaveh, eftersom partiledningen nu menar att hon skadar partiet genom att kritisera islam och islamrelaterat hedersförtryck.

”De har inte pratat med mig”

Amineh Kakabavehs reaktion på att ett uteslutningsärende hade väckts mot henne lät självklart inte vänta på sig. Till bland annat Sveriges Radios ekoredaktion säger hon i en kommentar att hon överhuvudtaget inte skall ha informerats om att uteslutningsärendet skulle bli offentligt, utan att hon enbart fått reda på allt via media. – Ingen har alls pratat med mig inför det här, säger Kakabaveh till Ekot.

”Självdestruktivt att utesluta henne”

En annan vänsterpartist på gräsrotsnivå som är kritisk mot uteslutningen av sin partikollega är Jonas Lundgren, gruppledare för Vänsterpartiet i Lidingö stad utanför Stockholm. Till både Ekot och Svenska Dagbladet säger Lundgren att det är rent självdestruktivt att utesluta Amineh Kakabaveh, eftersom det tar arbetsro och fokus från annat som är viktigare. Den uppfattningen bekräftas också av Jonas Lundgren då Nya Tider nådde honom för en kort kommentar. – Alltså, egentligen har jag inte så mycket mer att säga. Jag tycker det är dumt att utesluta henne för hennes åsikters skull. Jag tycker inte att hon skadat partiet. NyT: Vill du ändå utveckla ditt resonemang? – Jag tycker att hon lyfter frågor på ett sätt som vi kanske borde ha gjort tidigare, och de här problemen som hon ofta har vågat lyfta fram försvinner inte bara för att partiet gör sig av med en som de tycker har misshagliga uppfattningar som inte bekräftar självbilden.

Kakabaveh lämnar partiet

Redan samma dag som det blev känt att V:s partiledning inte tolererade Amineh Kakabavehs åsikter längre fick hon frågan av Sveriges Radio om hon tänkte lämna Riksdagen i enlighet med partiledningens önskemål. Redan då hade hon svaret klart: – Nej, då sitter jag kvar och agerar som oberoende socialist och fortsätter lyfta de frågor jag tycker är viktiga. De får inte tyst på mig för det här. Idag kom alltså beskedet att Kakabaveh fullföljer just denna devis. Sveriges riksdag har alltså fått ännu en politisk vilde.

– Det finns en gemensam syn på finansieringen men hur den ser ut vill vi återkomma om, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Ökade anslag och en förstärkning av organisationen blev överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalernas gemensamma Försvarsberedning efter en tids förhandlingar. Bland annat har man beslutat att öka anslagen till försvarsmaktens budget med fem miljarder kronor årligen från 2022 till 2025, samt att fyra nya regementen bildas. Något som kommer öka antalet försvarsanställda från 60 000 till 90 000 inklusive hemvärn och civilanställda. – Det här garanterar en fortsatt förmågeökning för försvaret 2022-2025, säger Hultqvist. Daniel Bäckström, Centerpartiets försvarstalesperson, menar att försvarssatsningen är av största vikt: – Det här är både nödvändigt, rätt och viktigt i en tid där Försvarsberedningen inte kan utesluta ett väpnat angrepp på Sverige, säger han till Aftonbladet.

Uppgraderingar av krigsmateriel

Behovet av ny personal innebär även att man kommer grundutbilda upp till 8 000 värnpliktiga om året från och med 2024, enligt Försvarsberedningen. Enligt Försvarsberedningens rapport bör pengarna bland annat satsas på tre mekaniserade brigader och en reducerad motoriserad brigad. I nuläget består krigsorganisationen bara av två mekaniserade brigader, och endast en av dessa är samövad. De höjda försvarsanslagen kommer också användas för att till exempel uppgradera samtliga stridsfordon och stridsvagnar, anskaffa ytterligare artillerisystem och införa ”nya moderna luftvärnsrobotsystem”. Samtidigt ser det ut som att det tidigare beslutet om att införskaffa det gamla, dyra och svåruppgraderade Patriot-systemet från USA, till en kostnad av minst 10 miljarder kronor står fast och är en del av dessa ”nya moderna luftvärnsrobotsystem”. Dollarkursen varierar, men dollarn har blivit mycket dyrare de senaste åren och kostnaden kommer att betalas kvartalsvis fram till 2024. Därför är det svårt att fastställa ett exakt belopp i slutändan men summan kan bli mycket högre än de 10 miljarder som affären beräknades kosta i grundsumman. När det gäller flyget föreslog Försvarsberedningen att två till tre stridsflygdivisioner av den gamla Gripenmodellen C/D behålls även bortom 2030, trots att riksdagen beställt 60 av den senaste E/F-modellen. På en pressträff i Stockholm under fredagen gladde sig försvarsminister Peter Hultqvist (S) över överenskommelsen. – Detta är en viktig signal för Sverige, för våra partners och för vårt närområde om att vi fortsätter att höja vår militära förmåga, säger han. Från de samlade partiledarna bakom Försvarsberedningen kom även ett uttalande i en debattartikel i Dagens Nyheter där man skrev: ”Dagens besked innebär att stora och nödvändiga ekonomiska medel tillförs det militära försvaret under de kommande åren”.

De tre invandrarna i den övre raden åtalas för grov skadegörelse och våldsamt upplopp. De tre i den nedre raden åtalas för medhjälp. Om de tre som åtalas för grov skadegörelse och våldsamt upplopp står följande i åtalan:

Nawanan,  Alan och Daniel har tillsammans och i samförstånd med ett stort antal okända gärningsmän på Norra Dragspelsgatan, Västra Frölunda och Marconigatan, Frölunda Torg, Västra Frölunda samt Gånglåten, Västra Frölunda begått en omfattande skadegörelse mot fordon så att det blev skador för flera miljoner kronor. Man har slagit sönder och bränt upp ett stort antal fordon och det är i vart fall 70 fordon som har fått skador. Man har samtidigt bränt upp bildäck och krossat flaskor. Det hände den 13 augusti 2018 på Norra Dragspelsgatan, Västra Frölunda, Göteborgs stad. Brottet bör bedömas som grovt eftersom skadorna har varit av stor ekonomisk betydelse och synnerligen kännbar för målsägarna. Gärningen har varit väl planerad och samordnad samt varit av särskilt hänsynslös art. Deltagare i folksamlingen, som har varit maskerade, har uppträtt aggressivt provocerande och hotfullt. De har bland annat krossat rutor, bränt upp bilar, lagt ut hinder, tänt eld på bildäck och hotat samt kastat bangers mot personer i deras närhet. Samtliga ovan angivna personer har deltagit aktivt i folksamlingen genom att kasta föremål, slå sönder rutor, tänt eld på bilar och uppmuntra, stötta och sympatisera med övriga samt uppträda aggressivt, provocerande och hotfullt.

Om de tre som åtalas för medhjälp står följande:

Daryo, Goran och Landy har tillsammans med andra okända gärningsmän främjat ovanstående gärning. Det hände den 13 augusti 2018 på Norra Dragspelsgatan, Västra Frölunda, Göteborgs stad. Goran har främjat gärningen genom att delta i planering och inhandla material samt tillverka brandbomber. Landy har främjat gärningen genom att delta i planering, förberedelser samt tillverka brandbomber. Daryo har främjat gärningen genom delta i planering, förberedelser samt tillverka brandbomber.

Åklagaren lutar sig bland annat på DNA-analys, telefonanalys och vittnen. Åklagaren påvisar dessutom ärr och sårskador på händerna på en av de åtalade som ska ha uppkommit under händelsen. Åtalet har 79 målsägande, varav sju av dessa är försäkringsbolag. Totalt krävs de åtalade på flera miljoner i skadestånd. Samtliga åtalade nekar till brott.

Onsdagen den 28 augusti sände SVT en dokumentär från Uppdrag granskning om situationen i Filipstad, där de många asylinvandrarna hotar att försätta kommunen i ”konkurs”. Att det inte är fråga om en verklig konkurs beror endast på att svenska kommuner inte tillåts gå i konkurs och har rätt att beskatta invånarna så hårt de vill för att täcka ett underskott. Men situationen i Filipstad är alltså riktigt illa. Över 30 miljoner kronor måste sparas in på vård, skola och andra viktiga saker – årligen – under överskådlig framtid därför att kommunpolitikerna varit korkade nog att lita på löften från Rosenbad och propaganda från systemmedierna. Asylinvandringens ekonomiska aspekter berör alla som i dag bor i Filipstad – eller i någon av de många krisande småkommuner som gjort samma misstag. En egentligen viktigare fråga, som berör hela vår framtid inklusive kommande generationer, låter Uppdrag granskning bara passera i förbifarten: en högt uppsatt kommunal integrationstjänsteman, Jim Frölander, säger uttryckligen att ”vi håller på och byter befolkning”, för att sedan framställa detta som något positivt eller neutralt. Men hallå, systemmedier – var inte befolkningsutbytet en ”konspirationsteori” eller en ”myt”? Det är åtminstone vad Aftonbladet, Expressen, SVT och andra systemmedier sagt under de senaste sju åren eller så, ända sedan begreppet letade sig till Sverige efter att ha myntats av den franske författaren Renaud Camus. Somliga har faktiskt varnat för samma sak i flera årtionden, även om det inte kal­lats för just folk- eller befolkningsutbyte. ”Indianerna stoppade inte invandringen – idag lever de i reservat” lyder texten på ett gammalt SD-klistermärke från 1990-talet, som så sent som 2013 användes av diverse politiskt korrekta typer på Twitter för att visa hur ”dumma” SD var på den tiden. Nya Tider har upprepade gånger tagit upp befolkningsutbytet och även redovisat siffrorna i etniska termer så gott det går (se exempelvis NyT v.19/2018). Andra alternativmedier har skrivit om det, och några av de mer hårdföra SD-politikerna har varnat för det. Men systemmedierna hävdar att det är en myt och en konspirationsteori. När nu Jim Frölander erkänner att det pågår ett befolkningsutbyte, anklagas emellertid varken han eller Uppdrag granskning för att sprida konspirationsteorier. Inga följdfrågor ställs. Parallellt med situationen i Filipstad belyste Uppdrag granskning även situationen i Göteborg där svenskfödda också flyttar ut och utrikesfödda flyttar in – för 17:e året i rad. Alliansens plan för att bryta mönstret är att ”bygga fler småhus” samt att förbättra barnomsorgen och ”säkra tryggheten”, enligt kommunstyrelseordförande Axel Josefson (M) som är orolig för att befolkningsutbytet annars kommer att ”drabba skattekraften”. Det hela hade varit löjligt om det inte var så tragiskt. Folkutbytet är en realitet som alla kan se med sina egna ögon: för varje år som går blir det fler av dem och färre av oss. Svenskarna (och assimilerade europeiska invandrare) håller på att trängas undan från sitt eget land – och det anses omoraliskt att göra motstånd. Flera forskningsstudier, både svenska och internationella, har visat att majoritetsbefolkningen börjar undvika bostadsområden redan när andelen personer som synbart är invandrare når ungefär fem procent. Det beror inte bara på att ekonomin förmodas bli sämre med fler invandrare, utan på att människors livskvalitet och livsglädje sjunker högst påtagligt i mångkulturella områden – något som påvisats (motvilligt) av bland andra den kände amerikanske statsvetaren Robert Putnam. De bli mer otrygga, mer tillbakadragna, mindre benägna att umgås med sina grannar, mindre engagerade i sitt lokalsamhälle. Dina grannar talar språk du inte förstår, ser annorlunda ut och beter sig på ett sätt du inte känner igen dig i, vilket sammantaget gör att du inte känner dig hemma längre. Invandrarna tar över det offentliga utrymmet med sina egna affärer, sin egen religions­utövning och sina egna grupperingar. Vissa av dem begår brott, och eftersom du inte kan ”känna av” dem på samma sätt som du kan med dina landsmän har du svårt att bedöma vilka av dem som är farliga. Bäst att undvika allihopa. Vissa av dem är aggressiva, många är högljudda. Och när de når en viss andel av befolkningen börjar de utöva dominans över den inhemska befolkningen som tvingas lära sig att slå ner blicken och hålla sig på mattan. Det är denna verklighet som allt fler svenskar tvingas leva i – medan välavlönade politiker och systemjournalister lever i praktiskt taget helvita enklaver i någon villaidyll och skickar sina barn till privatskolor. Nya Tiders och andra alternativmediers granskningar har visat att etniska svenskar blir en minoritet i Sverige omkring år 2050 med fortsatt hög invandring. Samma år kommer andelen muslimer i befolkningen att stiga över 30 procent, enligt en prognos som släpptes av amerikanska tankesmedjan Pew Research Center i slutet av 2017. Dra ut prognosen några årtionden till så är svenskarna en ganska liten minoritet och muslimerna är en majoritet, ifall vi inte fått ett inbördeskrig innan dess. Hur kan detta inte vara den enda frågan som valrörelser och politisk debatt kretsar kring i Sverige? Och hur länge ska systemmedierna fortsätta att låtsas att en utveckling som alla kan se med sina egna ögon, och som kommuntjänstemän påtalar som ett faktum, är en ”konspirationsteori” och en ”myt”? Klart är i alla fall att om vi väntar på att de ska börja ta upp saken på ett ärligt sätt, kommer det redan att vara för sent.

– Vi håller på och byter befolkning, och då vill man också i högre grad vara delaktig i den processen och det är någonting som är väldigt positivt, säger Jim Frölander i inslaget som sändes den 28 augusti. När Uppdrag gransknings reporter frågar varför det är något positivt, svarar Frölander: [caption id="attachment_54915" align="alignright" width="250"] Jim Frölander, integrationsansvarig i Filipstad, är arg över att kommuner som tagit emot många invandrare inte får mer statliga skattepengar för att täcka hålen i sin budget. Han tror också att somalier är födda till entreprenörer men hålls tillbaka av det svenska samhället. Skärmavbild: Uppdrag granskning[/caption] – Nej, jag tycker inte att, positivt, jag vet inte om jag vill kal­la det vare sig positivt eller negativt att vi håller på och byter befolkning. Men insikten över att vi håller på att göra det och därmed måste man börja tänka på ett annat sätt, det är det som är det positiva. Det kan man tycka vad man vill om, det beror på hur man är lagd. Men det är bara konstaterande av fakta att det faktiskt det vi håller på att göra, och då måste vi förhålla oss till det. I likhet med många mindre kommuner har Filipstad länge tvingats leva med en minskande befolkning. Men sedan år 2012 har befolkningen ökat, något man från kommunledningens sida framställt som en stor bedrift. När Uppdrag granskning bryter ner statistiken framgår dock att det bara är den utrikesfödda befolkningen som ökar – utflyttningen av inrikesfödda personer har fortsatt. Enligt Uppdrag granskning har den inrikesfödda gruppen minskat med 640 personer mellan 2012 och 2018, medan den utrikesfödda ökat med 963.

Kommunen på väg mot konkurs

Orsaken till Jim Frölanders ”turné”, där han kuskat runt till ett antal olika kommuner för att ”uppvigla” dem till en gemensam protest mot regeringen, är alltså att staten enligt honom borde ge mer pengar till kommunerna. Bakgrunden är densamma som i flera andra krisande kommuner: Under invandringsvågen 2015 lovade staten att stå för kostnaderna för de kommuner som tog emot asylinvandrare – och mer därtill. Filipstad var en av de kommuner som lockades av kortsiktiga vinster och tog emot många asylinvandrare i utbyte mot statliga pengar. Som Uppdrag granskning uttrycker det: ”Kommunen fick extrapengar i kassan”. Redan i december 2015 blev det dock uppenbart att situationen i Filipstad var ansträngd, och efter att migrationsminister Morgan Johansson (S) besökt kommunen sköt staten till ett engångsbelopp på 50 miljoner kronor utöver de man redan utlovat. På längre sikt räckte dock inte det heller. Filipstad gick på knäna. ”I mars 2018 ser Filipstad ljuset i tunneln när Stefan Löfvens regering lanserar en miljardsatsning för svenska kommuner”, förklarar Uppdrag granskning, men miljardsatsningen i form av den nya myndigheten Delmos, Delegationen mot segregation, kom av sig när riksdagen röstade för att lägga ner den. De 40 miljoner skattekronor per år som Delmos lovat att ge till Filipstad fram till 2027 uteblev således. Under våren intervjuades kommunchefen Claes Hultgren om situationen. Han skapade stora rubriker när han föreslog att Filipstad borde sättas i konkurs – något som han i Uppdrag granskning framställer som ”ett uttryck för lite frustration” och ”för att skapa lite förståelse för situationen”. I kommunens senaste ekonomirapport skriver Hultgren: ”I Filipstad bor cirka 750 vuxna individer med ursprung i Syrien, Somalia, Eritrea, Afghanistan och Irak. Nästan samtliga har kommit till Filipstad under perioden 2012-2017. I denna grupp är arbetslösheten och bidragsberoendet mycket högt, samtidigt som utbildningsnivåerna är mycket låga. Denna grupp riskerar att hamna i ett evigt utanförskap som redan nu belastar den kommunala ekonomin tungt.” Närmare bestämt visar Uppdrag granskning att medan arbetslösheten är bara 4,8 procent bland infödda svenskar i Filipstad, är den 41,1 procent hos utrikesfödda – och omkring 80 procent hos utomeuropeiska invandrare. – Det finns ingen efterfrågan på utrikesfödda analfabeter, förklarar Annicka Carlsson, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen. Kostnaderna för socialbidrag har därför skenat från omkring fem miljoner år 2006 till nästan 30 miljoner per år 2018 – och det är naturligtvis inte den enda kostnaden för asylinvandrarna. ”Nu får de som lät sig luras av medias bondfångeri som Sandvikenrapporten och ’kompetensregn’ betala priset”, konstaterar nationalekonomen Tino Sanandaji på Facebook efter att SVT sänt reportaget från Filipstad. Han tillägger att Filipstad är ”en osedvanligt drabbad kommun med särdeles dåliga förutsättningar” till följd av en kombination av ovanligt många utomeuropeiska invandrare och extra tydligt misslyckande med att få dem i arbete.

Ickearbetande somalier svenskarnas fel

Filipstad och Jim Frölander har tidigare hyllats av både vissa invandringsförespråkare och vissa invandringskritiker för att de försökt ställa krav på asylinvandrarna om att de ska lära sig ”svenska värderingar” – något som tydligen inte varit något framgångsrecept. Frölander själv avslöjar i Uppdrag granskning att han efter en tids vistelse i Afrika tror att somalier är ett särskilt ”entreprenöriellt” folkslag. Han menar därför att det är det svenska samhällets fel att somalierna i Sverige ”inte gör ett skapandes grand”. Han påstår också att problemet med att somalier har hög arbetslöshet bara finns i de nordiska länderna – något som är direkt felaktigt enligt alla officiella siffror Nya Tider kunnat hitta. Till och med i länder där man bara släpper in somalier om de har efterfrågad kompetens av något slag, som USA och Kanada, är deras arbetslöshet tre gånger så hög som normalbefolkningens.

”Oavsett om man blir provocerad eller inte vill ha polisen närvarande kastar man aldrig någonsin stenar. Aldrig. Vi blåljuspersonal är människor och vill precis som ni andra komma hem efter arbetspasset”, skrev Nyköpingspolisen på sin facebooksida den 20 augusti efter att ligister attackerat dem med sten. Några dagar senare, natten till lördag den 24 augusti, var det dags igen. Polisen fick larm om skadegörelse i området och när polisbil kom dit så attackerades man med sten av ungdomsgäng. En ruta på polisbilen krossades av en sten. Istället för att ingripa valde polisen att retirera från det kriminella gänget och kal­la­de på fler resurser. – Man gick till gemensam attack mot polisen. Ingen kom till skada men en ruta på polisbilen gick sönder i samband med händelsen, sade Joel Gerdin, vakthavande befäl vid polisen. Men inte heller när patrullen på plats fått förstärkning av tyngre resurser kunde man gripa någon. Enligt egen utsago lyckades man dock skingra ligisterna så att oroligheterna avslutades. Polisen har inlett en förundersökning om våldsamt upplopp.

Lamotte besökte området – blev hotad

Frilansjournalisten Joakim Lamotte reste till Brandkärr efter det andra upploppet för att träffa invånarna. Under hans livesändning dyker olika afrikanska och arabiska invandrare upp. – Hej killar, får jag prata med er? Jag är journalist, frågar Lamotte några andra. – Knulla din mamma! vrålar en afrikansk invandrare. – Är det någon som vill prata? försöker Lamotte igen. – Är du man så kommer du hit på natten! säger en person med invandrarbrytning hotfullt. – Tagga härifrån horunge! skriker en annan. Enligt Lamotte har flera laglydiga invånare i Brandkärr sagt att det är samma personer som skrek okvädningsord till honom som ligger bakom skadegörelsen i området och upploppen mot polis. ”Det är faktiskt obegripligt hur samhället daltar med dessa killar som sätter skräck bland vanligt folk”, skrev Lamotte i en status till filmen. Lamottes kritik får stöd av många debattörer på sociala medier, som förargar sig över polisens brist på handlingskraft. I synnerhet har människor upprörts över att polisen vädjar till ligisterna att inte kasta sten, istället för att lagföra dessa. ”Men för h-e! När ska polisen fatta att dessa människor bara blir värre när vi vädjar till dem? Det är bara hårt mot hårt som gäller”, skriver den invandringskritiska debattören Ingrid Carlqvist på twitter.

SPT – medveten strategi från polisen att inte ingripa

Enligt en poliskälla som Nya Tider talat med är det en medveten strategi från polisen att i möjligaste mån inte ingripa. Den här polisen har tjänstgjort en längre tid, och vill av rädsla för repressalier från myndigheten vara anonym. NyT: Hur agerar polisen när det råder invandrarupplopp? Nu har det varit upplopp i Nyköping och trots stenkastning så ingriper inte polisen, det finns inga omhändertagna. Varför? – Det tillhör den nya taktiken! Att inte ingripa mot stora grupper om det inte behövs. Taktiken ingår i konceptet SPT (Särskild Polistaktik). På Polismyndighetens hemsida förklaras SPT mer: ”Enligt metoden arbetar polisen med kommunikation och dialog för att minska risken för konflikter snarare än att försöka kontrollera folksamlingar genom fysiska åtgärder.” Målet är att de personer som begår brott själva ska inse att de har fel: ”Målet är att personerna i en folksamling själva ska känna ansvar för sitt och övriga personers uppträdande och handlingar genom så kal­lad social kontroll.” Per Engström, enhetschef rikspolisstyrelsen, säger i en film på polismyndighets hemsida: ”Grundidén är dialog och kommunikation och på det sättet undvika att vi tvingas använda våld.”

Mindre respekt för ordningsmakten

Enligt polisen som uttalar sig till Nya Tider beror den nya strategin på att polisen tagit in personer som egentligen inte passar för att vara poliser. NyT: Det måste vara frustrerande för er poliser att låta ligister löpa fritt? – Självklart, men det har gått åt det hållet mer och mer. Flertalet av de polisstuderande är också av en helt annan kaliber än de som jag skolades ihop med. Många kunde likväl blivit ”soc-tanter”! säger polismannen. Han säger också att de äldre, tuffare poliserna hade mer resoluta metoder för att hantera ordningsstörningar. – Vi varnade en gång. Lyssnade man inte så ”buntade” vi ihop dem. Då hade man respekt för ordningsmakten!

Sedan 2017 har antalet personer med låg eller ingen utbildning ökat från 9 700 personer till 15 700 personer, det motsvarar en ökning med 61 procent. I gruppen ingår också analfabeter helt utan utbildning visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. Den stora ökningen kommer helt tack vare massinvandringen av det som länge hyllades som ett ”kompetensregn” över Sverige.

”Kompetensregn” – av lågutbildade och analfabeter

I ett flertal artiklar skrev SVT om det ”kompetensregn” man menade föll över Sverige i samband med massinvandringens höjdpunkt 2015. ”Aldrig tidigare har så många välutbildade flytt till Sverige, enligt en granskning som SVT Nyheter gjort. In i landet strömmar färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer. Antalet godkända civilingenjörer från utlandet har mer än fördubblats på bara ett år.” ”I Sverige sker just nu en massiv import – av kunskap.” Detta kunde man till exempel läsa i artiklar som publicerades av SVT under 2015. Man menade vidare att mer än var tredje asylinvandrare från Syrien var ”högutbildad” och hyllade det man kallade för den ”största akademiska tillströmningen” Sverige någonsin sett. Den välkända nationalekonomen Tino Sanandaji kunde dock smula sönder de uppenbara lögnerna ganska omgående och visade att extremt få av de som kom faktiskt hade några högre utbildningar. Bara 0,3 procent hade till exempel forskarutbildning och knappa tio procent var högutbildade av syrierna. SVT tvingades krypa till korset, men skadan var redan skedd. Deras lögner hade spritts i stor omfattning och kom att bidra till den fortsatta massinvandringen till Sverige under den felaktiga premissen att vi ”tjänade” på massinvandringen, i alla fall med detta ”kompetensregn”. I Sveriges övergripande statistik finns det stora brister, exempelvis har man ingen kartläggning över hur många av dessa invandrare med ”låg eller ingen” utbildning som kommit till Sverige. – Vi har koll på de som är inskrivna hos oss. Sedan kan det finnas personer som inte är inskrivna hos oss och de har inte vi koll på, säger Emil Johansson, enhetschef på Arbetsförmedlingen till SVT.

Sitter på statistik som man inte vill släppa

I Tyskland kunde man visa att andelen analfabeter av de invandrare som kom under 2015 låg på hela 16,9 procent. Hur stor andel av ”kompetensregnet” som är analfabeter i Sverige är däremot en hemlighet för alla utom Migrationsverket. Det är samtidigt en hemlighet man verkar vilja behålla. Migrationsverket för också statistik om asylsökandes ålder, kön och geografisk placering och det lämnas sedan över till Länsstyrelsen. De ställer även frågor till asylsökande om läs- och skrivkunskaper men den informationen lämnas inte vidare till andra myndigheter. – För två år gjorde vi en rättslig bedömning, där vi utredde vilken information vi behöver lämna över till Länsstyrelsen enligt den förordning som styr oss. Och vissa uppgifter kan vi på grund av integritetsskäl inte lämna ut. Och om förordningen skall ändras så ligger det på politikernas bord och inte vårt, säger Jaak Meri som är tillförordnad regionchef för region Stockholm på Migrationsverket till SVT. Regeringen bereder just nu en omfattande utredning om flyktingmottagandet. Enligt arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S) kommer man att se över insatserna för analfabeter. – Jag ser också det behovet. Vi har precis haft en stor mottagandeutredning som bereds nu av regeringskansliet och jag ser att den här frågan kan bli aktuell i den beredningen, säger hon till SVT.

En 15-årig svensk flicka med funktionsvariation försvann under söndagen efter lunchtid i Ludvika. Hon hade tagit sin sparkcykel och åkt mot en skolgård i närheten av sitt hem där hon brukade leka. – Hon brukar gå till en skolgård några minuter bort för att leka. Men i söndags kom hon inte hem, sade Daniel Brodin, verksamhetschef på sökorganisationen FIKK, Frivilliga Insatser vid Kris och Katastrof, då. [caption id="attachment_54984" align="alignright" width="359"] Mustafa Jafari, med den funktionsnedsatta flickan. Foto: Facebook[/caption] Snart skulle dock polisen involveras när man började misstänka att flickan blivit kidnappad. Hon anmäldes försvunnen och polisen inledde en förundersökning om människorov. Efter att ha fått ett flertal tips om vart flickan befann sig, tack vare spår via sociala medier, kunde polisens regionala insatsstyrka slå till mot en lägenhet i Gävle under natten mot onsdagen. Till stor del skall dessa tips och det sökarbete som låg bakom att flickan kunde hittas ha kommit från privatpersoner på forumet Flashback.

Polisen griper gärningsman och fritar flickan

När polisens insatsstyrka väl slog till hade flickan varit borta i flera dagar och lagt upp två filmer på sociala medier under tisdagen där hon tycks vara mycket ledsen och även skrivit att hon ville dö. – Vi har fått in väldigt många tips som gjort att vi kunnat ringa in den här lägenheten. Enligt uppgift till Expressen bidrog en uppdatering i sociala medier – där ett elskåp syntes i bakgrunden – till att flickan kunde lokaliseras. Enligt mamman i det familjehem där 15-åringen bor hjälpte familjen själv polisen genom eget detektivarbete på nätet. – Vi fick reda på en adress i Gävle och förstod att det var han eftersom vi visste att hon hade åkt åt det hållet. Vi tipsade polis och de som var ute och sökte, berättar hon. Det skulle visa sig att den 15-åriga flickan, enligt polisens misstanke, hållits fången mot sin vilja och att hon våldtagits av gärningsmannen som är en asylsökande afghan. – Jag hörde dunkande när polisen försökte bryta sig in i porten. Det var ett himla liv, säger en granne till Expressen. Mannen som greps av polisen anhölls på sannolika skäl misstänkt för människorov och våldtäkt. Senare rubricerades människorov om till olaga frihetsberövande, men våldtäktsmisstankarna finns ännu kvar. – Hon är hittad och har under natten återförenats med sina anhöriga, säger Tony Quiroga, vakthavandebefäl vid polisen om flickan.

Asylsökare smugglade droger – utvisades inte

Mannen som anhölls heter Mustafa Jafari, är 21 år gammal, och kommer ursprungligen från Afghanistan där han även är medborgare. Han har sökt asyl i Sverige under 2014, men flyttade enligt egna uppgifter vid ett års ålder till Iran med sin mor och tre syskon. Vid en påstådd ålder om 16-år tog sig Jafari till Sverige under en resa som han menar tog fem månader. Han var först boende i Stockholm på HVB-hem, men flyttade sedan till Gävle där han pluggat på gymnasium. Jafaris bror Gholan är också boende i Sverige, medan resten av hans familj bor kvar i Iran. [caption id="attachment_54985" align="alignright" width="357"] Mustafa Jafari. Foto: Facebook[/caption] Att han ”flytt” från Afghanistan / Iran har inte förhindrat honom från att resa tillbaka till Iran på semester, bland annat för att träffa på sin familj och vara med när hans äldre bror, som bodde i Sverige, reste till Tehran för att gifta sig med en kvinna där. I samband med resan tillbaka till Sverige den 15 juni 2016 smugglade han med sig närmre 2 000 narkotikaklassade tabletter innehållande Tramadol och Kodein och åkte fast i tullen. – Alla de där sakerna som du säger, det är ingen narkotika. Det är ju mot min förkylning. Det här med tramadolen, jag var ju på flygplatsen i Iran. Där var det en kompis som kom med en påse och gav mig, sade Jafari förhör i försök att bortförklara den stora mängden olagliga substanser han hade med sig. Straffet blev dock mycket lågt, blott 70 timmars samhällstjänst och man yrkade inte på utvisning. Migrationsverket verkar inte heller haft några problem med att asylsökaren åkte på semester till sin familj i Iran eller att han gripits och dömts för att ha smugglat droger. Jafari har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Naiv flicka med funktionsvariation

Den 15-åriga flickan beskrivs som naiv och att hon tror gott om alla andra människor. Hon skall ha en mental nivå som hos en sjuåring. Egenskaper som gjorde henne till ett enkelt offer för den flera år äldre afghanen Jafari. – Hon litar på andra människor, och tror gott om alla och att alla är snälla. Det är hemskt om någon utnyttjat det och jag undrar förstås nu vad hon utsatts för, sade hennes mamma till Expressen. Familjehemsmamman där flickan bor tackade allmänheten och de många personer som hjälpt till att hitta henne, för utan deras hjälp kunde hon varit fången hos afghanen mycket längre och utsatts för många fler övergrepp. – Det kändes jätteskönt när de hittade henne. Nu skall vi försöka sova några timmar och sedan åka hem, säger hon. Åklagare kommer i dagarna att besluta om Jafari kommer att häktas och vad ett eventuellt åtal kan komma att bli.

När Riksbanken först sänkte räntan till minus år 2015 undrade många om minusräntan även kan bli aktuell för sparkonton – med andra ord att vi tvingas betala för att ha våra sparpengar hos banken. Nu kan det snart bli verklighet, uppger flera källor inom bankvärlden. Nordeas finska storägare Sampo är en av dem som driver på för minusränta även på sparkonton. – Folk kommer få betala för sina insättningar, säger Sampos vd Kari Stadigh till nyhetsbyrån Bloomberg. Minusränta infördes i ett flertal länder i kölvattnet av finanskrisen 2007-2008, då både USA:s och EU:s centralbanker, i ett försök att undvika recession, sänkte sin styrränta kraftigt. Sverige var det första landet där man använde minusränta för att stödja ekonomin, men sedan dess har en rad andra länder följt efter. Frågan om minusränta till småsparare är dock fortfarande kontroversiell i bankvärlden. När Svenska Dagbladet nyligen ställde frågan till storbankerna svarade alla att det i dagsläget inte finns sådana planer. Enligt Bloomberg beror detta på att bankerna är rädda för att den bank som först bryter ”tabut” ska drabbas av försämrat rykte och massiv kundflykt till andra banker – eller, om alla banker gör samma sak, en bankrusning där kunderna kräver att få ut sina pengar i kontanter. I dag ger storbankerna 0 procent i ränta på sina sparkonton. Flera av storbankerna tar även ut serviceavgifter så att det i praktiken kostar redan i dag att låna ut sina pengar till banken, men ingen av dem har hittills vågat börja ta ut negativ ränta på kundernas besparingar. Några småbanker ger fortfarande ränta till småsparare, men ingen har bättre ränta än inflationens cirka 1,5 procent, vilket innebär att oavsett bank blir insättningen mindre värd ju längre pengarna sitter på kontot. Investmentbankmannen Mads Palsvig berättar för Nya Tider att det är bra för kunderna när bankernas bolånemarginal minskar, som de gjort sedan första kvartalet 2018. Han menar dock att minusränta krockar med bankernas långsiktiga mål att avskaffa kontanterna. – Det förvånar mig att man väljer att föreslå privat minusränta medan det fortfarande finns kontanter. Ett sådant här förslag kommer att öka folks efterfrågan på kontanter eftersom deponi av elektroniska besparingar på banken kommer att betyda att de blir mindre värda, säger han.

Prästen har av Tranås kommun utsetts till borgerlig vigselförrättare och har haft förordnanden under en följd av år. Det nuvarande från 2019 löper ut 2022. Enligt Svenska kyrkans regler är det dock förbjudet för präster att förrätta borgerliga vigslar och begravningar. Därmed anses hon ha brutit mot de löften som hon gav vid sin prästvigning 1978: Att följa kyrkans ordning. Domkapitlet förklarade henne därför i slutet av mars ”obehörig” att utöva kyrkans vigningstjänst som präst. Prästen är i dag 64 år och innehar ingen anställning inom kyrkan. Det var i augusti 2017 som Biskopsmötet klargjorde reglerna kring vigsel. Man beslutade då att: ”Uttala att det inte är förenligt med vigningstjänsten i Svenska kyrkan att inneha uppdrag som borgerlig vigselförrättare eller leda borgerliga begravningar eller andra alternativa ordningar till det som är de kyrkliga handlingarna i Svenska kyrkans ordning.” Kyrkoordningen, Svenska kyrkans ”grundlag”, reglerar noga under vilka omständigheter en vigd präst kan förklaras obehörig. Prästen måste ha brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen, det vill säga att följa kyrkans lära och ordningar, ha brutit sin tystnadsplikt, ”på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vigningstjänsten”, begått brottslig gärning eller på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en präst bör ha”. Som alternativ till avsättning kan Domkapitlet besluta om prövotid på tre år om en präst gjort sig skyldig till något som allvarligt bryter mot plikterna som präst. På sin facebooksida skriver prästen: ”Just nu söker kyrkan sin identitet. Från att ha varit en nationsbärande folkkyrka till att bli ...vadå? Upplevde när jag jobbade på lite högre nivå i organisationen att man fortfarande trodde sig vara en folkkyrka som var alla människors centrum… Och i detta identitetsskifte så verkar kyrkan strama åt, stänga gränser och falla tillbaka i gamla mönster med stark betoning på ÄMBETET (något som ligger långt bortom den moderna människans begreppssfär).” Enligt Kyrkoordningen kan Biskopsmötet, där samtliga tretton biskopar i aktiv tjänst ingår, yttra sig i teologiska och ekumeniska frågor som anses vara av vikt. Från diskussionerna kring Biskopsmötets beslut 2017 är det känt hur dessa resonerar. En präst är inte en vigsel- och begravningsförrättare vilken som helst och skall inte uppfattas som en sådan. En präst är vigd för att fira gudstjänster, och kristna vigslar respektive begravningar är gudstjänster. Om en präst uppträder ena stunden som präst och andra stunden som sekulär tjänsteman uppstår osäkerhet och oklarhet om prästens uppdrag. Det vill kyrkan undvika. Domkapitlets beslut överklagades ej till Kyrkans överklagningsnämnd och det har därför vunnit laga kraft. Beslutet om obehörigförklaring innebär ej någon förändring av tillhörigheten till kyrkan, men enligt uppgifter i media har prästen nu själv valt att utträda ur Svenska kyrkan.

Efter ett flertal våldtäkter och våldtäktsförsök i Rågsved i Stockholm har polisen arbetat för fullt för att försöka få fast vad de misstänker är en serievåldtäktsman. Man har bett om vittnen att träda fram och kallat in 200 män för att ta DNA-prov utan resultat. Nu, först efter flera månader, väljer man att gå ut med en fantombild på den misstänkta gärningsmannen via TV3:s Efterlyst. [caption id="attachment_55011" align="alignright" width="361"] Porträttet visar en sannolikt östafrikansk man. Foto: Polisen[/caption]

Fantombilden visar afrikansk man

Den fantombild man nu släpper bygger på avsevärt till det något mer skrala signalement man tidigare släppt i somras över gärningsmannen. – I några av fallen så har mannen använt kniv. Han skall vara mörkhyad, ha mössa på sig i flera fallen och han skall vara ungefär 180 centimeter lång, sade Åsa Hansson, utredare på Grova brott Stockholm Syd, till TV4-nyheterna den 27 juli. ”Mörkhyad” kan betyda många saker, men innebär oftast att gärningsmannen är afrikan. Fantombilden som man nu släppt bekräftar detta och pekar mer specifikt på att det sannolikt rör sig om en östafrikan.

Serievåldtäktsman slår till vid tunnelbana

Det första överfallet skedde den 10 mars i år när en kvinna plötsligt blev överfallen och våldtagen av den misstänkta serievåldtäktsmannen bakom Rågsveds centrum. Bara tre veckor senare slog han till igen. På kort tid blev två kvinnor överfallna vid 04-tiden den 31 mars. Båda brotten inträffade på samma adress, Bjursätragatan, men turligt nog lyckades de undgå att bli våldtagna. – I båda fallen blir gärningsmannen skrämd av vittnen som gör att han försvinner ifrån platsen, säger Åsa Hansson, kriminalinspektör på polisen i södra Stockholm, i TV3:s program ”Efterlyst”. Den 7 juli slog han till igen och överföll en kvinna vid hennes port på Bjursätragatan, hotade henne med kniv och våldtog henne. Polisen misstänker att gärningsmannen stått vid tunnelbanan och valt ut sina offer för att sedan följa efter dem och gå till attack. De upprepade våldtäkterna och överfallen har fått kvinnor i området att bli så rädda och otrygga att de via sociala medier samordnat hemresor med andra. Polisen har vissa DNA-bevis vilket de försöker matcha med potentiella förövare, men än så länge har arbetet inte lett till några framsteg. Man har kallat in och topsat, med andra ord DNA-testat, 200 män i området baserat på gärningsmannaprofilgruppens bedömning om att han rör sig i sitt geografiska närområde där han känner till platserna väl och kan ta sig därifrån med enkelhet. – Vi behöver hjälp med att få in mera tips. För vi kommer utföra DNA-prov som vi skall jämföra med de spår vi har i ärendet, och på så sätt försöka hitta gärningsmannen, säger Åsa Hansson i Efterlyst. Utöver fantombilden går man även ut med följande signalement: ”Gärningsmannen är mellan 18-35 år, 170-185 cm lång, har smal kroppsbyggnad samt talar engelska och svenska med brytning.”

Den 10 juli rapporterade P4 Västerbotten om att Utemässan i Lycksele gått i konkurs efter att de digitala betalsystemen havererat. Det gick att betala med kontanter, men många besökare hade helt enkelt inga med sig eftersom folk i dag är så vana vid att betala allting via kort eller swish. Resultatet blev en brakförlust på 200 000 kronor och mässan tvingades i konkurs. Det är långt ifrån första gången det händer att de elektroniska systemen fallerar. Samma sak hände på Bråvallafestivalen för några år sedan och har drabbat resenärer då tåg blivit strömlösa och inget gick att köpa i restaurangvagnen. Än så länge kan man betala med kontanter på de flesta ställen, så länge man har dem på sig. Men möjligheten att betala kontant avskaffas på allt fler ställen, både i butiker och inrättningar. Bankerna och många politiker, lobbygrupper och opinionsbildare säger sig öppet sträva efter att Sverige ska bli världens första kontantlösa samhälle – något som fortfarande kan bli verklighet inom tre till fem år ifall kontantmotståndarna vinner striden. [caption id="attachment_55018" align="alignright" width="300"] David Bergquist har bland annat varit gruppledare för Sverigedemokraterna i Nacka och är i dag företrädare för Använd kontanter och aktiv i Alternativ för Sverige och Det fria Sverige. Han menar att även om digitala betalmedel ofta är bekväma, bör vi alla ta ett personligt ansvar för att använda kontanter till en del av våra transaktioner så att det blir svårare för banker och myndigheter att avskaffa dem. Foto: Privat[/caption]   Opinionsundersökningar visar att en majoritet av svenskarna vill ha kvar möjligheten att betala kontant. En Sifo-undersökning i mars 2019 visade dessutom att andelen som ställer sig bakom kontanternas bevarande har ökat från 68 procent förra året till 72 procent i år. I praktiken minskar dock användandet av kontanter fortfarande, och Sverige är ett av de länder i världen där kontanter används i minst utsträckning – något som också förs fram som argument av förespråkarna för det kontantlösa samhället: eftersom vi redan använder så lite kontanter är det inget stort steg att avskaffa dem, menar man. Några som går mot strömmen och försöker få folk att använda kontanter i större utsträckning är de som ligger bakom hemsidan Använd kontanter (användkontanter.se). – Det som hindrar myndigheterna och bankerna från att avskaffa kontanter är i första hand att de faktiskt används. Om ingen använder dem, kommer de inte att finnas kvar längre. Så vi lanserade hemsidan för att bidra till opinionen för kontanternas bevarande på det sättet, förklarar företrädaren David Bergquist för Nya Tider.

Allt fler engagerar sig

För några år sedan drevs frågan om kontanternas bevarande bara av ett fåtal eldsjälar och gräsrötter, främst en grupp som kal­la­de sig Kontantuppropet. År 2014 lanserades en kampanj med det snarlika namnet Kontantupproret som har före detta rikspolischefen och landshövdingen Björn Eriksson i spetsen, vilket bidragit till större genomslag i massmedia. Ytterligare två år senare, 2016, blandade sig PRO, Pensionärernas riksorganisation, i leken och samlade in närmare 140 000 namnunderskrifter för kontanternas bevarande som överlämnades till finansmarknadsminister Per Bolund (MP). Sedan var frågan uppe på regeringsnivå. Riksbankskommittén och Finansinspektionen utredde saken och den 19 juni 2019 föreslog regeringen i en lagrådsremiss att storbanker ska tvingas tillhandahålla kontanttjänster. Olle Felten (AfS), återkommande skribent i Nya Tider och före detta riksdagsman som bland annat suttit i Riksbanksfullmäktige och skrivit motioner om kontanternas bevarande, varnar dock kontantvänner för att se slaget som vunnet bara för att man äntligen fått delar av etablissemanget med sig. – Det är förstås bra att regeringen ställer det kravet, men det är ju bara riktigt stora banker som kommer att få det på sig. Det ställs inte heller krav på att de ska hantera det gratis, så vitt jag förstått. NyT: Så de kan helt enkelt sätta så höga avgifter att man undviker det ”frivilligt”? – Det är ju den taktiken bankerna redan använder mot butikerna för att få dem att sluta använda kontanter. Man har lagt på väldiga avgifter på företag som levererar in dagskassorna till exempel. Uppräkningscentralerna som bankerna har, stora företag som Loomis, sköter mycket av det där i dag. Vitsen för bankerna är att om de kan styra över betalningsströmmarna från kontanter till deras egna digitala system kan de ta enormt mycket betalt för det, vilket man ser på bankernas resultaträkningar. Jag har det inte i huvudet just nu, men i en kvartalsrapport för en av storbankerna som jag läste nyligen handlade det om flera hundra miljoner – på ett kvartal – bara i vinst på betalningssystemen, säger Felten. Det som många inte tänker på när de betalar med kort är att det kostar extra. Banken lägger på en viss procent, till exempel betalningsföretaget iZettle skriver i sin reklam: ”Enkel kortläsare. Bara 1,85% per transaktion.” Många banker tar mer. Det betyder i detta exempel att om du gör ett veckoinköp i matbutiken för 1 000 kronor så tar banken ytterligare 18,50 kronor – bara för att du använder kort. Du som kund ser dock aldrig den avgiften, utan den tar banken ut från butiken. Butiken i sin tur blir tvungen att höja priset på sina varor för kunderna.

Krisberedskapen minskar utan kontanter

Ett argument för kontanternas bevarande som vunnit bred acceptans och till och med lyfts av regeringen i den nämnda lagrådsremissen, är att ett samhälle helt utan kontanter får en kraftigt försämrad krisberedskap. – Om du befinner dig i en krissituation där datasystem och elektroniska lösningar inte går att använda, är det viktigt att det finns kontanter och en vana vid att använda dem, säger David Bergqvist. – När strömmen går vid en kris går det inte att köpa mat eller drivmedel, eller något annat för den delen, om inte kontanter accepteras. Det blir ett jätteproblem om man har tar bort dem. Kan inte människor köpa sig mat så kan det bli upplopp där man slår ihjäl varandra istället, fortsätter han. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gått ut med rådet till svenska medborgare att ha ett förråd av kontanter i små valörer hemma. De vägrade emellertid att ställa upp i ett seminarium där de skulle få svara på frågor om vilken krisberedskap som finns ifråga om betalningsmedel, något som mötte skarp kritik. ”Låt oss hoppas att det inte beror på att man inte vill visa att det helt enkelt inte finns någon plan B”, skrev Björn Eriksson i en debattartikel i Expressen, med udden riktad mot den nye MSB-chefen Dan Eliasson.

Integritetskränkande och totalitärt

Ett kontantlöst samhälle innebär vidare att alla transaktioner kan spåras. Så snart du använder ett betalkort eller swishar pengar, vet banken att du gjort det, till vem, och var du befinner dig. Det är information som inte bara kan användas för att exempelvis skicka direktreklam som utan ditt medgivande har ”skräddarsytts för dina intressen”, utan som potentiellt också kan användas för att bekämpa politiska dissidenter. Visa, Mastercard och Paypal är några exempel på företag som upprepade gånger stängt av politiska oliktänkare från att använda deras tjänster. Och år 2017 blockerade samtliga svenska banker Nordiska motståndsrörelsen (NMR) från sina tjänster. Organisationen kan därmed inte ta emot swish eller kortbetalningar eller betala med dessa tjänster. Även många som i övrigt inte sympatiserar med NMR eller andra avstängda organisationer och personer har uttryckt oro över att multinationella bolag ska bestämma vilka som ska få uttrycka sina åsikter. NMR har dessutom bildat ett politiskt parti och har ställt upp i de senaste allmänna valen. Att ett politiskt parti som inte gjort något brottsligt direkt hindras i sin verksamhet av bankerna uppfattas som ett allvarligt ingrepp i det demokratiska systemet. Det har även påpekats att i ett kontantlöst samhälle hade bankerna haft en än mer fruktansvärd makt – vad hade hänt om de bestämt sig för att stänga av banktjänsterna inte bara för NMR som organisation utan för alla privatpersoner som är medlemmar? För alla privatpersoner som någon gång bevistat deras möten eller köpt något av dem? Vem som handlar är ju lätt att spåra, just med denna teknologi. Skulle alla dessa människor ha förhindrats att köpa mat och kläder till sig själva och sina barn? Och vilka ytterligare organisationer och åsikter kunde man behandla på samma sätt? David Bergquist har själv erfarenhet av livet som förföljd dissident. Han har bland annat varit gruppledare för Sverigedemokraterna i Nacka, och är i dag medlem i Alternativ för Sverige och Det fria Sverige. – Utan fungerande och praktiskt taget oinskränkt yttrandefrihet är demokratin inte mycket värd. Och om människor ska kunna mötas fritt och bilda opinion måste man också kunna hyra lokaler, göra insamlingar och så vidare, och detta måste kunna göras utan att bankerna, eller myndigheterna via bankerna, ska kunna se vad du gör. NyT:Kan man dra paralleller till valhemligheten? – Ja, det tycker jag. Jag har själv varit politiskt aktiv i många år och vet hur sådant här kan användas för att misstänkliggöra människor som kanske bara varit intresserade av att ta del av information genom att gå på en föreläsning eller liknande. Bara för att du går på ett möte på ABF-huset är du ju inte sosse. Och det finns exempelvis konspirationsteorier som jag personligen anser helt tokiga, men jag tycker ändå att de som tror på dem ska få säga sitt och att folk ska kunna gå dit och lyssna utan att det registreras och kan användas emot dem senare. Det är helt enkelt inte rimligt att banker eller staten eller någon annan ska kunna spåra oss hela tiden.

Tveksamt skydd mot brottslighet

Ett argument för ett kontantlöst samhälle är att det gör det lättare att sätta stopp för svarta pengar och därmed bekämpa brottsligheten. Kontantvänner påpekar ofta att kortbedrägerier och liknande brott istället ökar kraftigt, ett argument som David Bergquist dock väljer att inte luta sig mot. – Det är klart att det motverkar vissa sorters kriminalitet, det är inget man kan påstå att det inte gör. Ett butiksbiträde som rånats under vapenhot flera gånger vill förstås inte vara med om det igen, och det är ett argument man måste respektera. Men jag vill ändå hävda att kontanthanteringen är en frihet som vi har, och det finns ett känt citat som säger att den som är beredd att byta ut sin frihet mot säkerhet förtjänar varken frihet eller säkerhet. Man kan inte sälja sin frihet för trygghet, utan man måste uppnå trygghet på andra sätt. NyT: Man kanske hejar på polisen i dag och vill ge dem möjlighet att spåra allas pengar, men inte imorgon när samhället utvecklats i en mer totalitär riktning. Tycker du att man kan se en sådan utveckling i dag? – Ja, det är ju därför vi drog igång det här. Det finns andra som agerar för kontanternas bevarande, och all heder åt dem, men jag kände ju att vi borde göra något själva också. Jag vet ju själv när man hyrt lokaler att folk varit rädda för att ”tänk om grannarna får veta vad jag har för åsikter” och så vidare. Alla som har åsikter som inte stämmer överens med etablissemangets måste ändå kunna röra sig fritt. NyT: I en totalitär polisstat kan man säkert minska brottsligheten väldigt kraftigt, men är det värt priset? – Precis. Och i ett sådant läge tycker jag att man kan säga att de verkliga brottslingarna har flyttat in i maktens korridorer.

Vad kan just du göra?

Vi frågar David vad man själv kan göra för att förhindra övergången till ett helt kontantlöst samhälle. – Framför allt att använda kontanter. Det är främst det som står i vägen för ett avskaffande, att kontanter är i bruk och att det finns en efterfrågan på dem, svarar han. David är snabb att medge att det är bekvämt att använda bankkort och swish, och lätt hänt att man gör det utan att tänka efter. – Jag ska inte hyckla, jag använder själv kort alldeles för ofta. Men man bör tänka efter lite och använda kontanter när man kan. En enkel sak alla kan göra är att se till att alltid ha lite kontanter i plånboken så att man kan betala kontant. För min del gjorde jag ett nyårslöfte om att minst 50 procent av mina transaktioner skulle ske kontant. Jag är inte säker på att jag höll det, det var faktiskt svårare än väntat och blir svårare för varje år. Men man bör åtminstone försöka. – Och ifall man ska sälja något eller inkassera en skuld eller vad som helst kan man göra klart att man föredrar att få betalt i kontanter, tillägger David.

Råd nummer två är att stöda handlare som tar kontanter.

– Påpeka gärna för handlare och liknande att det är bra att de har kontanter, särskilt när det är någonstans där man inte förväntar sig det. Och undvik gärna handlare som vägrar kontanter och upplys dem om varför. David förklarar till sist att kampanjen Använd kontanterna och de flesta andra kontantvänner inte motsätter sig digitala betalningsmedel, utan helt enkelt menar att kontanterna måste finnas kvar som komplement och alternativ. – Det är väldigt enkelt och i många avseenden bra att man inte måste använda kontanter i alla sammanhang. Men kontanterna måste alltid finnas kvar så att alla kan använda sina pengar som de vill. Även om ingen använde kontanter borde de få finnas kvar, men i praktiken vet vi ju att de måste användas för att vi ska få behålla dem. – Ansvaret ligger i första hand på myndigheterna, men man har ju ändå ett medborgaransvar och kontanterna är ett område där man ganska lätt kan göra något själv. Så det här är på något sätt också allas ansvar, avslutar David Bergquist.

Samarbetet med Sannfinländarna var länge en fråga som stod högt på dagordningen för Sverigedemokraterna. Åkesson hade redan 2015 i sitt Almedalstal hyllat Sannfinländarnas dåvarande partiledare Timo Soini, som dock aldrig ville inleda något samarbete med SD. När nationalisten och invandringskritikern Jussi Halla-aho tog över partiet 2017 låg dörren öppen för samarbete. I juli förra året gick SD med i gruppen ECR i Europaparlamentet, som domineras av det brittiska etablissemangspartiet Tories. I gruppen satt också bland andra Sannfinländarna. Samma månad bjöds Sverigedemokraterna in av Sannfinländarna till Finlands motsvarighet till Almedalsveckan, Suomi Areena. Trots de glada minerna kom det att bli enda gången som partierna visade upp sig tillsammans. Redan ett år senare är relationen frostig. Under slutet av mandatperioden i EU-parlamentet inträffade en avgörande händelse som påverkade Sannfinländarnas och Sverigedemokraternas framtida grupptillhörighet. Legas partiledare, tillika Italiens inrikesminister, Matteo Salvini tog initiativ till en ny stor nationalistisk grupp med ambitionen att samla Europas nationalistiska partier efter EU-valet. den kom att heta Identitet och Demokrati (ID). [caption id="attachment_55074" align="alignnone" width="585"] Olli Kotro, närmast i bild bredvid Marine Le Pen, deltog under EU-valrörelsen på ett möte i Tallinn där flera europeiska nationalistpartier deltog. Efter EU-valet bildade de gruppen Identitet och Demokrati (ID).[/caption]   Sannfinländarna aviserade inför EU-valet att de tänkte lämna ECR till förmån för den nya gruppen. Enligt partiledare Halla-aho handlar samarbetet om att fokusera på det som förenar dessa partier – invandrings- och EU-kritik, istället för att fokusera på skillnader i utrikespolitik.

Åkesson om Le Pen och Salvini: ”Rysslandsvänner”

Den linjen delades inte av Sverigedemokraterna, som gjorde synen på Ryssland till den avgörande frågan när det handlade om grupptillhörighet. – Vi har en röd linje mot Ryssland. Vi vill inte bli förknippade med partier som samarbetar med Ryssland, sade toppkandidaten Peter Lundgren till Dagens Nyheter i mars i år. I maj, i valrörelsens slutskede, gick Jimmie Åkesson till hårt angrepp mot Sannfinländarna i Finlands största dagstidning Helsingin Sanomat: ”Sannfinländarna har sagt att de är redo att byta grupp i Europaparlamentet. Det förvånar mig faktiskt att ett finskt parti kan ansluta sig till italienska och franska Rysslandsvänner. Det är svårt att förstå. Jag är besviken.” Åkesson åsyftar de två ton­givande partierna i den nya gruppen, italienska Lega under Matteo Salvinis ledning och franska Rassemblement National under Marine Le Pens ledning. Partierna har varit kritiska till EU:s sanktioner mot Ryssland. Halla-aho har i sin tur framhållit att den nya gruppen inte handlar om utrikespolitik utan om att partierna delar kritiken mot invandringen och EU. ”Jag hoppas att Sannfinländarna tar sitt förnuft till fånga och stannar i en mer balanserad konservativ grupp”, avslutade Åkesson – något som alltså inte uppfylldes. Enligt flera högt uppsatta källor i Sannfinländarna ledde Åkessons skarpa uttalanden i Helsingin Sanomat till stor upprördhet inom Sannfinländarna. Åkesson förde fram kritiken även i svensk press: – Skulle Dansk Folkeparti eller Sannfinländarna inleda ett samarbete med Le Pens parti så ser jag det som obegripligt. Att ett nationalistiskt finländskt parti slår sig samman med Rysslandsvänner från Frankrike, jag har väldigt svårt att förstå det, sade Åkesson till DN. Sannfinländarnas toppkandidat i EU-valet Laura Huhtasaari svarade på Åkessons kritik: – Vi tänker bilda en nationalistisk grupp med fokus på att återställa kristna värderingar, återställa nationalstaternas självbestämmanderätt och att stoppa skadlig invandring.

Kotro: Samarbete med andra patriotiska partier

Nya Tider har intervjuat Olli Kotro, som var en av Sannfinländarnas ledande kandidater i EU-valet och som i dag är politisk rådgivare åt Sannfinländarna i EU-parlamentet. Bland annat deltog han på det omtalade mötet i Tallinn som anordnades av Estlands nationalkonservativa parti EKRE. På mötet deltog Marine Le Pen och företrädare från Lega, Dansk Folkeparti och Sannfinländarna. Sverigedemokraternas deltagande lyste med sin frånvaro. Olli Kotro säger till Nya Tider att det råder ett kompakt stöd hos partiets väljare att gå in i den nya nationalistiska gruppen. – Jag har personligen inte hört någon kritik alls mot beslutet att gå in i Identitet och Demokrati. Det är bara andra partier och politiker som kritiserat oss för det. NyT: Finland är ett land i Europas utkant men representeras nu bland de stora europeiska nationalistpartierna i och med Halla-ahos orientering mot Le Pen och Salvini... – Ja, vi har ju målsättningar som är gemensamma. Men så finns det i utrikespolitiken olika åsikter. Jussi Halla-aho har sagt att det här inte handlar om en gemensam utrikespolitik. Det handlar om att ha goda internationella kontakter och att samarbeta med andra patriotiska partier. NyT: Hur är uppfattningen i ert parti över Sverigedemokraternas agerande? – Jag personligen anser att det är synd att de inte följde med. NyT: Jimmie Åkesson sade att han är besviken och att det är ”obegripligt” att förstå att ni samarbetar med Putinvänliga partier. – För några år sedan varnades vi också för att samarbeta med Sverigedemokraterna, för de var också för ”Putinvänliga”. Det här Putinkortet fungerar ju alltid. Om någonting inte passar en så kan man ju alltid kal­la någon för Putinist, säger Kotro luttrat, och fortsätter: – Men jag tror att det fanns andra grunder för Jimmie att inte samarbeta med oss. NyT: Ville man istället visa att man har goda kontakter med brittiska Tories? – Ja, det är kanske så att de vill bli ett regeringsparti och vill ”spela med stora pojkar”, medan vi ju är ”the bad boys”, säger Kotro och ler. Sannfinländarna gjorde ett succéval i riksdagsvalet i april i år och är enligt opinionsundersökningar Finlands klart största parti. Även i EU-valet månaden efter riksdagsvalet gick partiet framåt och gjorde sitt starkaste EU-val någonsin, dock med ett resultat som är lägre än i riksdagsvalet. Partiet fick 13,8 procent. Partiet har samma problem som Sverigedemokraterna – många EU-kritiska väljare stannar hemma.

Alternativ för Sveriges (AfS) återvandringsturné kom till Halmstad den 1 september 2018. Efter att torgmötet var avslutat gick en kvinna fram till Jeff Ahl och spottade honom i ansiktet. Kvinnan åtalas nu vid Halmstads tingsrätt. I förundersökningsprotokollet finns såväl film som flera vittnen till händelsen. Ett av vittnena följde efter den spottande kvinnan och filmade henne hela tiden. Även Jeff Ahl påkallade polis och pekade ut riktningen som kvinnan gått. En polis berättar i förhör: ”En bit bort på andra sidan torget vid en busskur i riktningen vi fått utpekat stod en kvinna som stämde in på signalementet. När vi närmade oss busskuren försökte kvinnan gå ifrån oss vilket gjorde att vi fick ropa på henne för att få henne att stanna.” ”Stor salivproduktion på grund av bettskena” Kvinnan säger i förhör med polisen att hon lider av utmattningssyndrom och funktionsnedsättning, något hon också har läkarintyg på. Kvinnan har varit 100 procent sjukskriven sedan 2013 med 16 500 kronor i sjukpenning i månaden. Hon använder en bettskena som hjälp mot sin sömnapné. ”[Misstänkt] säger att första tiden när man börjar använda bettskena så producerar man mycket saliv.” Kvinnan menar att Jeff Ahl, med knuten näve i luften, visade något hon kallar för ”en Hitler-rörelse” och att hon därför ville ropa ”bu” åt Jeff men att det råkade komma saliv. ”Där var en kille, i en vit jacka, som gick framför folkmassan med sin arm höjd i en Hitler-rörelse skrikandes Sverige åt svenskarna. När killen passerade förbi [misstänkt] så skrek hon bu tillbaka i ’facet’ mot killen. [Misstänkt] säger att i samband med att hon skrek bu så märkte hon också att det flög saliv från hennes mun. Hon skrek bu och det flög saliv. Hon såg inte var saliven hamnade. [Misstänkt] säger att hon vill förklara det och det beror på att hon håller på att träna in att använda en bettskena, vilket innebär att man producerar mycket saliv.” Kvinnan nekar därför till brott och säger sig inte ha spottat mot någon uppsåtligen. Mor till artisten Seinabo Sey Nya Tider kan även avslöja att den åtalade kvinnan är mor till den internationellt kända artisten Seinabo Sey, som i år bland annat vunnit pris på Grammisgalan. I en artikel i Hallands Nyheter från 2016 står följande i en intervju med Seinabo Sey: ”Hennes låtar är väl kända, liksom delar av hennes historia. Vi vet att hon som liten bodde i Gambia med sin pappa Maudo Sey (gambiansk musiker som avled 2013) och sin svenska mamma [namnet på den misstänkta], men att hon senare flyttade till Halmstad.” Enligt förundersökningsprotokollet är den misstänkta kvinnan arg över att en polis sagt till en av kvinnans döttrar som var på plats: ”så e det ju i Sverige”, ett uttryck som enligt kvinnan är ”minst sagt olämpligt” med tanke på att dottern är färgad. – Han kunde sagt ”så säger lagen” eller ”så är våra regler”, säger kvinnan. Kvinnan berättar också i förhör hur hon reagerade när hon såg femtio-sextio åhörare som hurrade på AfS tal om återvandring. Hon uppger att hakan ramlade ned på henne och att det kändes som att hon klivit rakt in i en film. ”Sådant här kan inte hända” och ”En helt overklig känsla”, står det i förhörsprotokollet. Rättegången mot kvinnan äger rum den 10 september klockan 10:30 i Halmstads tingsrätt.

Nya Tider har tagit del av såväl stämningsansökan som förundersökningsprotokollet, som uppgår till nästan 2000 sidor. Åklagaren Mats Ihlbom kommenterade på telefon till Nya Tider strax innan stämningsansökan blev offentlig att han ser det som goda möjligheter att få personerna fällda. Det var den 13 augusti 2018 som bilbränder simultant bröt ut på tre ställen i Frölunda i väst­ra Göteborg. Attackerna tros vara en hämnd för att polisen haft hög närvaro i området, vilket försvårat gängens narkotikahandel. Strax före attackerna fick dessutom Expressen, som under en längre tid arbetat med ett reportage om de kriminella gängen i området, en film från en maskerad man som säger att ”något stort” är på gång. Meddelandet är riktat till ”polisen, politikerna och samhället”. – Behandla oss som djur och vi ska bete oss som djur, säger mannen med invandrarbrytning. En polis som jobbar i området säger i förundersökningen att det ofta uppstår en negativ inställning när de kontrollerar individer i dessa grupperingar. – I mötet uttalas det inte allt för sällan hot om att ”det kommer att brinna”, ”du är i gränszonen”, ”du är med på listan” och andra subtila hot, säger polisen. – Under 2018 var polisen mycket aktiv i Göteborg och i synnerhet västra Göteborg med stora beslag av både narkotika och vapen. När polisen gör beslag av narkotika och vapen stör det dessa grupperingars verksamhet. Ur polisens förundersökningsprotokoll framträder en bild av att aktionen är fumligt genomförd, där de kriminella invandrarna skadar sig själva under dådet och bland annat lämnar blodspår som binder dem till brottet. [caption id="attachment_55116" align="alignnone" width="585"] Bild övre vänster: Alan, 20 år. Tidigare dömd för rån och grovt vapenbrott. Bild övre mitten: Nawanan, 16 år. Tidigare dömd för ringa narkotikabrott. Bild övre höger: Daniel, 19 år. Ostraffad. Bild nedre vänster: Landy, 21 år. Ostraffad. Bild nedre mitten: Daryo, 17 år. Ostraffad. Bild nedre höger: Hristos, 16 år. Ostraffad.[/caption]

Bilbränderna filmades av vittnen

Bilbränderna började klockan 21.00 på tre platser i anslutning till Frölunda torg. Ett vittne filmade hur eldsflammor skjuter upp från fler och fler bilar, alltmedan maskerade personer springer runt på parkeringen. Filmen fick snabbt spridning på sociala medier och har setts hundratusentals gånger. Vittnen som försöker ta sig ut till parkeringsplatsen för att rädda sina bilar beskriver i förhör med polisen hur gänget hotat dem genom att kasta bangers. [caption id="attachment_55154" align="alignnone" width="494"] Gänget skadade 70 bilar, varav 29 av bilarna eldhärjas. Längst ned till höger i bilden syns Nawanan i full färd med att slå sönder en bakruta. Han knyts till dådet genom att hans blod återfinns på denna och flera andra bilar. Foto: Polisens förundersökning.[/caption]   – Jag ser hur de börjar gå upp och ner mellan bilarna och pangar alla bakrutorna på bilarna. När jag ser detta blir jag förbannad. Jag kutar ut på min balkong och ser då hur fler killar anländer av de svartklädda. Då har fler folk kommit ut på sina balkonger och skriker och vrålar att de skall sluta. Då ser jag också hur de börjar hälla in grejer i bilarna. De häller in flaskor med någon slags vätska i. Jag springer ut till min port och sparkar upp dörren för att kuta ut. Jag ser hur en av de killarna står ansikte mot ansikte mot mig cirka fem meter bort. Då stannar jag precis vid porten. Jag håller foten vid dörren så jag kan springa in igen. Killen som jag frontar, han tänder då på en bangers och kastar den emot mig. I detta skede när han har kastat en mot mig så vänder han lugnt och sansat tillbaka mot bilarna igen. Jag är på väg upp mot dem men då anländer fler killar och då väljer jag att backa in igen, säger ett vittne till polisen. Ett stort gäng, svartklädda och maskerade, krossar metodiskt rutor på bilarna med gatsten som de tagit med sig, och kastar sedan in molotovcocktails som antänder bilarna. Totalt skadades 70 bilar. 29 av bilarna har brandskador, resten är skadade på andra sätt, främst genom sönderslagna rutor där molotovcocktailen inte orsakat en större brand.

Polisens masstopsning gav resultat

Samtliga sex personer som åtalas har invandrarbakgrund. De är dock samtliga svenska medborgare och kan därför, med gällande lagstiftning, inte utvisas vid fällande dom. Åklagaren Mats Ihlbom presenterar flera tunga bevis mot de åtalade, bland annat teknisk bevisning i form av DNA-analys. När gänget var på väg genom ett skogsparti till torget välte en kundvagn som de hade med sig och som de använde för att föra med sig gatstenar, en bensindunk och förberedda molotovcocktails. När vagnen välter börjar någon i gänget att blöda och polisen har kunnat säkra både blodspår och fingeravtryck. Blod säkras även på flera av de sönderslagna bilarna. [caption id="attachment_55157" align="alignnone" width="585"] Gänget använde sig av gatsten för att slå sönder rutorna och därefter kastade de in molotovcocktails. Foto: Polisens förundersökning.[/caption]   [caption id="attachment_55155" align="alignnone" width="585"] På väg till attentatsplatsen kör gänget en kundvagn med en tygpåse som innehåller gatsten och molotovcocktails. Genom DNA från flaskorna och från trasorna inne i flaskorna, samt från blodspår, kan man knyta fyra av de sex åtalade till brottet. Foto: Polisens förundersökning.[/caption]   ”I fallet börjar troligtvis en eller flera gärningsmän att blöda kraftigt. Blodspår säkras i kundvagnen, på en gatsten och på en stor tygkasse. Blodspåren är färska och har ej koagulerat. Medtaget för spårsäkring från kundvagnen: Tygpåse med blodspår, Påse + molokoktails”, står det i polisens rapport. Enligt teknisk analys från Nationellt forensiskt centrum (NFC) kan DNA-materialet kopplas till flera av de nu åtalade. Från trasor som ligger inne i olika molotovcocktails samt från flaskorna hittar man DNA från fyra av de sex misstänkta: Nawanan, Landy och Goran (Grad +4, vilket innebär att överensstämmelsen är ”extremt stark”) samt Daryo (Grad +3, ”stark”). Blodet som hittas på flera av bilarna tillhör Nawanan. Vi har valt att inte uppge deras efternamn då de ännu inte är dömda. Märkliga bortförklaringar En av de åtalade, Nawanan, var en av ett 30-tal personer som topsades under hösten 2018 på beslut av åklagaren. Hans DNA matchade det som hittats vid brottsplatsen. I förhör säger han sig inte alls ha varit på platsen och han minns ingenting av i stort sett någonting. När han senare i förhöret konfronteras med att hans blod finns på både stenarna och på flera bilar, byter han linje och presenterar en uppseendeväckande historia. Ur förhörsprotokollet: ”En svartklädd, aggressiv man ropade till sig Nawanan och sa till honom att lyfta upp en påse i en kundvagn och köra kundvagnen. Nawanan försökte gå därifrån men då ryckte mannen tillbaka honom och började slå honom i ansiktet så näsan började blöda.” Han säger sig sedan ha sprungit blödande från mannen och gömt sig intill flera av bilarna. Han har dock inte anmält eller sökt sjukvård för den påstådda misshandeln och ingen i hans familj har sett att han skulle ha varit misshandlad, utom hans bror som intygar för polisen att han ”har hört” att Nawanan blivit misshandlad. Förhörsledaren pressar Nawanan, som inte vill berätta vilka de andra personerna är som han fångats på kamera med: Förhörsledaren: Jag får ju mer och mer känslan av att du är skyldig här som du sitter, och jag menar, är du oskyldig så vad fan det är ju bara och berätta i så fall. – Ja ja, men alltså jag vill inte som sagt att mina vänner, alltså dom här är liksom dom här är helt oskyldiga alla oskyldiga, liksom jag är oskyldig, det finns ingen anledning för mig, säger Nawanan. Förhörsledaren: Om de är oskyldiga, då är det väl bara och säga vilka dom är då? – Jo, men alltså jag, om ni nu om jag nu säjer deras namn, om ni tar dom på förhör så vill inte jag, alltså jag vill inte dra in dom i något som, ja … Förhörsledaren: Du vill inte säga vilka de är? – Nej. När polisen spelar upp en film för Nawanan och visar att hans blod finns på exakt samma bilar som en svartklädd och maskerad man slår sönder rutorna på, säger han att det inte är han som är med på filmen och att han inte vet exakt hur hans blod har hamnat på varje bil. Polisen säger då att ”det är omöjligt att det är någon annan än han som är maskerad på videon”. Nawanan vill då tillägga att hans näsblod från den påstådda misshandeln kan ha runnit på handen på mannen som slog honom. Det ska sedan vara denna okända man som slagit sönder bilarna.

Mobil innehöll inköpslistan inför dådet

En annan av de åtalade, Alan, är tidigare dömd för en rad brott, bland annat rån sedan han tillsammans med flera andra invandrare rånat en kiosk i Alingsås i september 2017. För det skulle han avtjäna fängelsestraff, ett straff som han började verkställa några veckor efter de nu aktuella bilbränderna. 2017 dömdes han även för grovt vapenbrott sedan man hittat en skarpladdad halvautomatisk pistol från den jugoslaviska militären hos honom. Straffet för detta brott blev dock bara skyddstillsyn. Bara några dagar innan bilbränderna ägde rum den 13 augusti genomsökte polisen honom och hittade en svart rånarluva. Den säger han sig ha för att han var ”sjuk och att det var kallt”, trots att det rådde värmebölja i hela landet under tiden. Men åklagaren har ännu tyngre bevisning mot honom. I hans telefon hittas en anteckning som anger: ”2 handskar, 2 tändare med knapp, 1 mask, 3 flaskor bensin, 1 glass hammare”. Från hans sökhistorik några dagar före bilbränderna finns bland annat sökningarna ”hur tillverkar man sprängbomb”, ”hemmagjord bomb”, ”banger smällare”. Samma dag som bränderna genomförs surfar Alan även in på Clas Ohlsons hemsida och kollar upp olika svarta handskar. Exakt den modellen av handskar köper två av de nu åtalade bilbrännarna senare under dagen. Några timmar efter att bränderna genomförts söker han på ”bränder i Frölunda torg”. I förhör med polisen vägrar han svara på en enda fråga.

De som köpte handskarna minns ingenting

Goran, som köpte handskarna på Clas Ohlson, nekar till att ha varit på Clas Ohlson. Förhörsledaren: Är du helt säker på att du inte varit på Frölunda torg eller i någon butik runt kl. 12.00 den 13 augusti 2018? – Nej jag vaknade då. Förhörsledaren: Om jag säger att du var inne på Clas Ohlsson kl.12.09 den 13 augusti på Frölunda torg, vad säger du då? [caption id="attachment_55158" align="alignright" width="260"] En av de åtalade invandrarna, Goran, nekar till att ha varit på platsen. När polisen konfronterar honom med denna bild säger han att det är han, men att han hade glömt det och att han inte har satt eld på några bilar. Han kan heller inte svara på varför hans DNA hittas på en servett i en molotovcocktail. Foto: Polisens förundersökning[/caption] – Jag minns inte att jag varit där, jag lovar dig. Förhörsledaren: Okej så du minns inte att du varit där? – Nej inte Clas Ohlson alls. Förhörsledaren: Har du varit där nån gång? – Ja jag har varit där. Minns inte just den dagen. Förhörsledaren: Vi har en film att du är där. – Om det finns video så är jag där, men inget jag minns. Förhörsledaren: Om du kan tänka dig att du var där, kan du minnas vad du köpte? – Nej. Kommer inte ihåg. Han minns heller inte att han varit vid torget med bränderna. Polisen visar en bild där han syns i direkt anslutning till bilbränderna, då utan maskering. – Jag erkänner att det är jag. Jag ser helt vilsen ut. Jag kollar ju på bilarna som brinner… det där var jag. Förhörsledaren: Har du glömt det då? – Ja, det är ju fyra månader sen. Förhörsledaren: Ditt DNA finns på en servett i en flaska med bensin i, som påträffades på marken på Norra Dragspelsgatan? – Det kan vara så här, det kan vara till en moped. Jag skar mig den dagen. Det finns en skruv på moppen som jag skar mig på och spräckte mina byxor. Förhörsledaren: När har du kommit i kontakt med den servetten? – Det måste vara när jag skulle tanka moppen. Torkade mig på en servett som jag slängde i papperskorgen. Förhörsledaren: Hur skulle servetten och flaskan hamna i branden på Norra Dragspelsgatan då? – Jag vet inte. Inget jag kan svara på. Daniel, den andra invandraren som köpte samma modell handskar på Clas Ohlson senare samma dag, pekas ut av en polis som säger sig vara helt säker på att Daniel är en av de som bränner bilarna. – En av gärningsmännen känner jag igen som Daniel genom hans krumma kroppshållning, hjulbenta gång med långa steg, kroppens proportioner och rörelseschema med överkroppen. Jag är säker på att det är Daniel som kastar in något som brinner i bilarna på Norra Dragspelsgatan, säger polisen. På filmen som visar de svartklädda ligisterna stämmer även kläderna överens med de som Daniel har på sig inne på Clas Ohlson några timmar tidigare. Tre personer – Nawanan, Alan och Daniel – åtalas nu för grov skadegörelse och våldsamt upplopp: Åklagaren skriver: ”Man har slagit sönder och bränt upp ett stort antal fordon och det är i vart fall 70 fordon som har fått skador. Brottet bör bedömas som grovt eftersom skadorna har varit av stor ekonomisk betydelse och synnerligen kännbar för målsägarna. Gärningen har varit väl planerad och samordnad samt varit av särskilt hänsynslös art.” De åtalas också för våldsamt upplopp: ”Deltagare i folksamlingen, som har varit maskerade, har uppträtt aggressivt provocerande och hotfullt. De har bland annat krossat rutor, bränt upp bilar, lagt ut hinder, tänt eld på bildäck och hotat samt kastat bangers mot personer i deras närhet. Samtliga ovan angivna personer har deltagit aktivt i folksamlingen genom att kasta föremål, slå sönder rutor, tänt eld på bilar och uppmuntra, stötta och sympatisera med övriga samt uppträda aggressivt, provocerande och hotfullt.” Tre personer – Daryo, Goran och Landy – åtalas för medhjälp till grov skadegörelse: ”Daryo, Goran och Landy har tillsammans med andra okända gärningsmän främjat ovanstående gärning. Goran har främjat gärningen genom att delta i planering och inhandla material samt tillverka brandbomber. Landy har främjat gärningen genom att delta i planering, förberedelser samt tillverka brandbomber. Daryo har främjat gärningen genom delta i planering, förberedelser samt tillverka brandbomber.” Åtalet har 79 målsägande, var­av sju av dessa är försäkringsbolag. Totalt krävs de åtalade på flera miljoner i skadestånd. Samtliga åtalade nekar till brott. Grov skadegörelse kan ge fängelse mellan sex månader och sex år och för våldsamt upplopp ligger straffskalan på alltifrån böter till fängelse i tio år, beroende på omständigheterna. De som vid gärningstillfället inte hade fyllt 18 år kan dock inte dömas till fängelse, och med tanke på att de flesta åtalade dessutom är ostraffade torde det bli förhållandevis korta fängelsestraff för de straffmyndiga som döms, om ens det.

Många teorier om händelsen inför valrörelsen

Händelsen inträffade bara en månad inför riksdagsvalet 2018, vilket ledde till en rad olika teorier om vem som egentligen låg bakom det. Centerpartiets rättspolitiske talesperson, riksdagsmannen Johan Hedin, skrev på sin Facebooksida att syftet måste varit att påverka valet: ”Det kan bara finnas en agenda för detta beteende: de vill att valet ska handla om bilbränder.” [caption id="attachment_55150" align="alignnone" width="520"] Dådet fick stor uppmärksamhet eftersom det skedde en månad före riksdagsvalet. Flera märkliga teorier spreds av tongivande opinionsbildare. Försvarsdebattören Lars Wilderäng antydde att bränderna kunde vara en påverkansoperation inför valet. Stefan Löfven presenterade liknande tankar. Andra spekulerade i att ”extremhögern” låg bakom dådet. Samtliga av dessa teorier har nu visat sig felaktiga. Foto: Skärmdump Twitter[/caption]   Vänsterpartiets riksdagsledamot Daniel Riazat spekulerade i att det kunde vara högerextremister: ”Skulle inte förvåna mig om extremhögern var inblandade på något sätt”, twittrade han. Statsminister Stefan Löfven menade i en intervju med Ekot att dådet var utfört på ett sofistikerat sätt: ”Det ser ut som väldigt koordinerat. Det ser nästan ut som en militär operation.” Även Aftonbladets Anders Lindberg spred föreställningen att det var en genomtänkt påverkansoperation: ”Väldigt märklig tidpunkt för en organiserad massattack mot bilar på detta sätt. Nästan som om syftet var att påverka valet. Märkliga händelser som kan få stor politisk betydelse nära val bör myndigheter och media vara vaksamma mot. Det visar erfarenheten.” Försvarsdebattören och Rysslandskritikern Lars Wilderäng hakade på samma spår: ”Cui bono. Vem tjänar på detta? Vem tjänar på att anlägga samordnade bilbränder på flera platser i Göteborg och Trollhättan kort innan valet? Vem rusar direkt ut och försöker få politiska poänger, och varifrån kommer deras finansiering?” Komikern Mårten Andersson skrev ilsket på sin instagram: ”Eftersom ingen varken är gripen eller misstänkt ännu, hur fan kan så många utgå från att det är invandrare som gjort det?? Jag skulle inte bli förvånad om det är maskerade rasister som utfört det här i hopp om att påverka valet till fördel för främlingsfientliga partier!” Nu visar det sig alltså att alla dessa teorier var felaktiga och att de som utgick ifrån att brottslingarna även denna gång var invandrare hade rätt.

Denna vecka införs nya regler för kortköp på internet, genom att man måste identifiera sig med hjälp av bank-ID. Syftet är att öka säkerheten i hanteringen av betal- och kreditkort, så att bedrägerierna minskar. Ett vällovligt syfte, eftersom bedrägerierna med betalkort har ökat kraftigt under lång tid. I själva verket har det gått så långt att människors förtroende för korthanteringen börjar svikta, och många aktörer oroar sig för utvecklingen. Mycket står på spel, eftersom betalning med kort är ett av huvudalternativen till kontanter, som finansbranschen mest av allt vill slippa att hantera. Det är dessutom det i särklass viktigaste betalsättet vid näthandel. I stora delar av västvärlden har andelen kortköp ökat stadigt, i Sverige kanske mest av alla länder där resonemangen om att fasa ut kontanter nått högt upp på dagordningen för finansmarknadens aktörer. För att råda bot på problemen med bedrägerier i samband med kortköp införs den 14 september i år en ny lag som i korthet går ut på att stärka kravet på identifiering av kunden. Det betyder att det blir krav på att identifiera sig med hjälp av bank-ID när man betalar med kort i samband med e-handel. Vid vanliga kortköp måste pin-koden anges. Åtgärderna bygger på en del av ett EU-direktiv, PSD2 som trädde i kraft 2018, och skall gälla i hela EU-området. Direktivet är omfattande och den nu aktuella lagstiftningen berör den tekniska lösningen för att öka säkerheten i kundidentifieringen i samband med kortköp via internet. Tidigare har andra delar av direktivet, som i första hand berör företagen, genomförts. Undantag från de nya kraven görs för till exempel betalning av parkeringsavgifter och vägtullar med mera i automater, där köbildning annars riskerar att uppstå. Vissa typer av cyk­liska betalningar och transaktioner mellan företag kan också undantas från kraven på säker kundautentisering, eftersom det kan finns andra sätt att hantera problemet i sådana sammanhang.

Kortbedrägerierna har ökat kraftigt

Bakgrunden till att arbetet med det nya direktivet kom igång var offentliggörandet av de omfattande stölder av kortutgivares data om kortkunder och kort, som gjordes för ett antal år sedan, inte minst under den första halvan av 2010-talet. Den årliga Nationella trygghetsundersökningen visar att över 400 000 personer utsattes för kortbedrägeri år 2017. Också under första halvåret 2019 fortsatte denna kategori av anmälda brott vara den som ökade mest. Många har själva upplevt att det dragits pengar från deras kortkonton, utan att man själv gjort något köp. Irritationen över att det alls är möjligt att någon kan stjäla kortuppgifter med tämligen enkla tekniska lösningar, har vållat heta debatter under de senaste åren, när problemet vuxit och uppmärksammats i media. Och bedrägerierna ställer till stora besvär för den som drabbas. Det krävs en hel del skriftväxling och arbete med att samla bevis för att ett bedrägeri har skett, för att man skall få rätt gentemot kortutgivaren och få tillbaka sina pengar. Många upplever stor osäkerhet i sådana situationer och det är inte ovanligt att man känner en hopplöshet över att man blivit bedragen och helt enkelt inte orkar med att driva på sin bank för att få rätt. Därmed blir också kortinnehavare ibland berövade på sina pengar, även om bankerna oftast betalar ut ersättning, om man presenterar en trovärdig förklaring. De vill helt enkelt inte ha publicitet kring de allvarliga brister i säkerheten som finns i betalkortsystemen, och de stulna pengar de tvingas ersätta är ingenting mot vad de tjänar på kortavgifter. Banken skulle förlora mycket mer pengar om kunder gick tillbaka till att använda kontanter. En positiv sak i det aktuella direktivet är att kortutgivarna också blir skyldiga att rapportera alla bedrägerier mot deras kortsystem till ansvariga myndigheter, i Sveriges fall Finans­inspektionen. I dag finns ett stort mörkertal då bankerna vill undvika dålig publicitet. Det blir också nya regler för hur tillsynen över hela korthanteringen, inklusive bedrägerier, hanteras av de finansiella företagen. Det innebär att information om omfattningen av kortbedrägerierna kan få större spridning.

Balansgång mellan brottsbekämpning och effektiva betalningar

Den nätbaserade handeln, där privatpersoner kan handla över gränserna och betala med hjälp av kort, har också vuxit explosionsartat, och störningar i betalningsskedet riskerar att påverka denna handel negativt. Förra veckan publicerade Nya Tider en artikel som beskrev hur kraftiga subventioner av kostnaderna för postpaket från till exempel Kina bidrar till att underlätta privathandel med långa transporter. Betalning med kort är en annan förutsättning för sådan handel och de företag som satsat stort på att bygga upp denna handel vill givetvis inte att det skall uppfattas som besvärligare att betala. De nya kraven på säkra betalningar uppfattas därför som ett hot eller ett problem av många sådana företag. Kortköp, både via nätet och i fysisk handel, är en mycket stor inkomstkälla för banker och andra kortutgivare. Man tar en avgift på mellan en och flera procent vid varje kortköp, men kunden märker inte detta då avgiften läggs på butiken. Butiken i sin tur kompenserar detta genom att höja priset på varorna, så i slutändan är det ändå kunden som betalar bankernas kortavgifter. Långsiktigt är bankernas mål att avskaffa kontanterna, vilket är en uppenbar ambition i Sverige, där man lyckats skapa en attityd att det är besvärligt att hålla på med kontanter hos allmänheten. Det är också dyrt att hantera kontanter för företagen. Den dag kontanterna försvinner ligger vägen öppen för att ytterligare höja transaktionskostnaden för alla betalningar. Det ligger därför i bankernas intresse att kortbetalningarna inte störs av ökade krav på säkerhet. I bakomliggande förordningar och direktiv poängteras mycket tydligt att reglerna inte får störa handeln, vilket de givetvis kommer att göra i viss utsträckning. Just det problemet har blivit den viktigaste frågan för svensk media i rapporteringen kring de nya kraven. Frågan är en uppenbar balansgång mellan att skapa förutsättningar för att minska den ekonomiska brottsligheten och kravet på att kunna göra snabba och enkla betalningar i olika sammanhang i både den nationella och den globaliserade handeln. Att det finns en oro för utvecklingen framgår ganska tydligt i en intervju med Lars Rutberg, betalningsansvarig på Bankföreningen, som gjorts av TT. Han säger att man bedömer att 25-30 procent av dagens transaktioner på nätet hanteras på ett sådant sätt att de inte når upp till de krav som ställs i den nya lagstiftningen och att dessa köp därför kommer att avslås med de nya reglerna. Rutberg ger i intervjun också uttryck för en viss oro för att bankerna inte hinner med att få ut informationen om hur de nya kraven kommer att påverka internethandeln till alla handlare och att många kunder kan komma att överrumplas av att inte kunna genomföra de köp man vill.

Samtalet i Sveriges Radio den 9 september fokuserade främst på de två ceremonier som riksdagsledamöterna kan välja att besöka: gudstjänsten i Storkyrkan eller Humanisternas sekulära ceremoni. Även de historiska aspekterna av Riksmötets öppnande diskuterades, varvid programledaren Thomas Nordegren utbrast: – Själv är jag ganska glad att drabanterna inte är kvar, för det var för militäriskt för Sverige när de kom instampande i sina ålderdomliga uniformer! Många ville dock ha kvar den traditionella ceremonin. – Men det blev ju ett jäkla liv när det försvann, suckade han sedan. Med i studion fanns Aron Emilsson, kulturpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, samt energi- och digitaliseringsministern Anders Ygeman från Socialdemokraterna. Angående drabanterna svarade Ygeman: – Nej, jag saknar inte drabanterna. [caption id="attachment_55277" align="alignnone" width="585"] Drabanterna marscherar in på riksdagens högtidliga öppnande 1974. Stillbild: SVT[/caption]   Aron Emilsson valde att svara svävande att det är bra om Försvarsmakten finns representerad: – Som sagt, tradition och kontinuitet… det är inte att förringa. Jag tycker, drabanter eller ej, att det finns en positivitet i att vi har också den delen av statsmakten representerad. Det skapar högtidlighet, folkligt intresse och engagemang. Drabanterna har anor som livvakter från Gustav Vasas dagar. De har blivit mest kända som elitförband inom kavalleriet under Karl XI:s och sedan Karl XII:s tid. Under riksdagens högtidliga öppnande, som alltså avskaffades 1974, bar drabanterna uniformer som är efterbildningar från Karl XI:s tid. Inslaget när drabanterna taktfast marscherar in i rikssalen var ett av de mest framstående inslagen i ceremonin. Drabantvakten används än i dag i vissa statsceremoniella sammanhang. Huruvida Thomas Nordegren anser att drabantvakten även bör avskaffas från dessa sammanhang nämnde han inte.

Skandalen uppdagades genom en tidigare okänd rapport som först uppmärksammades av Aftonbladet den 2 september. Det är Sida själva som beställt en fördjupad revision riktad mot en av myndighetens största bidragsmottagare, utvecklingsfonden African Enterprise Challenge Fund (AECF). Enligt Sidas hemsida har AECF som mål att förbättra livet för fattiga människor i Afrika söder om Sahara genom att stimulera småföretag – men revisionen avslöjade en korruptionshärva som fick Sida att stoppa utbetalningarna. Den 30 november 2017 skrevs enligt Aftonbladet ett nytt avtal mellan Sida och AECF där Sverige förband sig att donera 400 miljoner kronor under åren 2017-2022. Det var kort efter detta som pengarullningen drog igång. Bland annat har vd:n för AECF fått en kraftigt höjd månadslön på 245 000 kronor och ett nytt bonussystem har införts som ökat bonusutbetalningarna med 341 procent. För vd:ns del innebar det en bonus på 440 000 kronor i december förra året. – Det är fullständigt parodiskt och naivt, man blir helt galen när man hör det. Noll koll! Inte ens i Sverige är ju en lön på den här nivån acceptabel. Men det är ju helt groteskt i relation till levnadskostnaderna i Nairobi, säger Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för Riksrevisionsverket och undergeneralsekreterare för FN:s internrevision OIOS, till Aftonbladet. Förutom höga löner och bonusar har AECF-topparna regelmässigt rest i business-klass och fått medlemskap i exklusiva klubbar betalda med Sida-pengar. Bland annat har vd:n och en annan chef blivit medlemmar i en golfklubb, anlagd på en tidigare kaffeplantage utanför Nairobi. ”Ett dubbelmedlemskap i klubben kräver rekommendation av två medlemmar och kostar 75 000 kronor om året och då ingår medlemsbaler, spa, swimmingpool och inträde till träningsanläggningar”, uppger Aftonbladet.

Vill fortsätta ge pengar till AECF

Sida har upprepade gånger kritiserats för att svenska biståndspengar hamnat i fickorna på korrumperade tjänstemän och deras familjer och vänner. Vd:n för AECF fick sparken i juli 2019, men korruptionen bedöms inte utgöra ett lagbrott. Förra året betalade Sida ut 114 miljoner svenska skattekronor till AECF. Enligt planen skulle man i år betala ut ytterligare 137 miljoner. Utbetalningarna har frysts på grund av det som framkom i rapporten – men Sida siktar nu på att kunna återuppta dem. – Vi har satt i gång en ganska intensiv dialog med AECF där vi har påtalat de här bristerna och krävt att de genomför förändringar vilket de har gjort i viss mån. Men vi är fortfarande inte riktigt nöjda och vi förväntar oss att de visar en tydlig vilja att göra de här förändringarna och rätta till de här problemen, säger Hans Magnusson. Vilka förändringar Sida kräver för att återuppta utbetalningarna framgick inte av Magnussons uttalande. Biståndsminister Peter Eriksson (MP) avböjde genom sin pressekreterare att kommentera avslöjandena.

Migrationsverket misstänker att assistentbolag säljer uppehållstillstånd via falska anställningar, rapporterar P4 Örebro. P4 Örebro har granskat närmare 100 av Migrationsverkets beslut där utländska medborgare har fått avslag på sina ansökningar. Nästan i vart tredje fall har Migrationsverket bedömt att det handlar om oseriösa avtal där assistansbolagen erbjuder fejkade anställningar. – Personen kan till exempel ha betalat för att få ett anställningserbjudande och på så sätt få resa in i Sverige på ett smidigt sätt, säger Erik Holmgren, enhetschef på Migrationsverkets arbetstillståndsenhet i Stockholm, till P4. – Det kan också handla om att det finns en överenskommelse att man ska betala tillbaka pengar till arbetsgivaren, att man betalar sin egen lön för att få uppehållstillstånd, fortsätter Holmgren. Enligt Migrationsverket är assistentbranschen särskilt utsatt för den här sortens fusk.

Wallström anförde som skäl till sin plötsliga avgång att hon ville tillbringa mer tid med familjen. SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson var den som först rapporterade om nyheten, efter att han fått uppgiften från ”säkra källor”. Tisdagen den 10 september bekräftades uppgiften när Löfven offentliggjorde sin nya regering i slutet av sin regeringsförklaring. Enligt Mats Knutson är valet dock inte så viktigt som det kan verka, eftersom Sverige har ”begränsade möjligheter att bedriva en självständig utrikespolitik, det mesta styrs av EU”. Det märks således knappt någon skillnad i den förda utrikespolitiken oberoende av vem som har posten. Knutson tror dock att Linde inte kommer att uttala sig lika kontroversiellt om olika länder som Wallström haft för vana att göra. Han säger också att Linde har fått jobbet bland annat för att hon är kvinna: – Det hade varit problematiskt för regeringen att ersätta en kvinna (Margot Wallström) med en man och ändå hävda att man bedriver en feministisk utrikespolitik. Ann Linde lämnar nu sina två ministerposter, handelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor. Hon var dessförinnan EU-minister i flera år. Även Ylva Johansson entledigas som arbetsmarknadsminister eftersom hon blivit utsedd till EU-kommissionär efter avgående Cecilia Malmström. Hon ersätts av Eva Nordmark, som lämnar sin post som ordförande för tjänstemannafacket TCO.