![]()
Boken heter ”Det stora könsexperimentet”, och Eberhart har faktiskt fått möjligheten att diskutera sina slutsatser i Sveriges Radios program Studio ett. Han konstaterar att svenska genusvetare snarare låter sig styras av dogmer än av vetenskapliga fakta. Han använder termer som ”Vanföreställning”, ”kvacksalveri” och ”genusmardröm” för att beskriva verksamheten. Detta ifrågasätts av programledarna från Sveriges Radio.
– Jag är rätt trött på den radikalfeministiska retoriken – det är klart att jag svarar med motangrepp. Och jag vill påstå att om man ignorerar biologi, då är man ute och cyklar totalt, säger han.
– I dagens genusteoretiska värld tycks inte ens biologi existera. Man har helt enkelt valt bort den
”Men vad är problemet med att se män och kvinnor som lika” undrar programledarna.
– De är inte lika. Pojkar och flickor är inte lika. Man föds inte som oskrivna blad, säger Eberhard.
– När man diskuterar jämställdhet i dag så bortser man väldigt ofta från de biologiska skillnader som finns mellan män och kvinnor, säger han i intervjun med Studio ett.
En av punkterna som han anför är det som kallas för ”den skandinaviska paradoxen”, där undersökningar visar att de skandinaviska länderna är de mest jämställda i världen, och där i princip alla yrken är öppna för båda könen. Trots detta så visar det sig att folk i dessa länder i högre grad än andra väljer könstypiska utbildningar och yrken, exempelvis att män blir ingenjörer eller hantverkare och kvinnor jobbar i skola eller vård. Förklaringen är att ju större frihet och valfrihet människor får, i desto högre grad gör de fria val enligt sina egna preferenser. Lösningen på det här ”problemet” brukar heta kvotering, det vill säga att man ratar någon mer meriterad för jobbet till förmån för någon med ”rätt” kön. Eberhart påvisar det felaktiga i den logiken:
– Då pratar man om jämställdhet utifrån utfall och inte utifrån lika möjligheter. Det finns lika möjligheter för män och kvinnor i dagens samhälle vill jag påstå.
Logiken att kvoteringen behövs därför att individens yrkesval beror på att ”könsmaktsordningar”, ”patriarkatet” eller ”strukturer” ligger bakom människors val av jobb är alltså felaktig. I själva verket är det så att en person vanligen väljer ett yrke för att han eller hon faktiskt vill arbeta med det, menar Eberhard.
– Som grupp ”man” och ”kvinna” har man lite olika egenskaper som är genetiskt ärftliga. Sedan varierar det naturligtvis mycket mellan enskilda individer, säger han. Generellt sett så är till exempel män mindre empatiska och sociala än kvinnor.
Studio etts programledare Magnus Thorén plockar upp tråden och frågar: ”I boken går du igenom stora delar av den samlade forskningen som visar på biologiska skillnader mellan män och kvinnor – hjärnorna fungerar olika, vi är olika bra på olika saker, vi har olika muskelmassa – det här är väl bara självklarheter?”
– Absolut, jag skriver bara självklarheter, blir Eberhards svar.
– Jag är nog den man som har blivit mest utskälld för att skriva självklarheter de senaste 15 åren, tillägger han.
Vad gäller genuspedagogiken som barn just nu utsätts för så anser Eberhart att det är för tidigt att uttala sig om konsekvenserna. I sämsta fall har den en negativ påverkan på barnen och i bästa fall påverkar den inte barnen så stor grad, eftersom genetiken har så pass stor inverkan att barnen ändå ”blir som de blir”, menar han. Andra är inte lika optimistiska, den svenske psykiatern Thomas Jackson menar att genuspedagogiken definitivt är skadlig för barnen, något som Nya Tider redan har skrivit om.
Programledaren Helena Groll försöker ändå att slå fast att patriarkatet har en inverkan: ”Men det beror ju också på vad man får med sig från ett hem och vad man som flicka får för intryck av att man kan klara av?”
– Detta är den matriarkala normen i Sverige som säger att: Så ser det ut, det finns osynliga hinder för kvinnor. Men det återstår att bevisa att det faktiskt är på det sättet, svarar Eberhard.
