![]()
Enligt en anonym polis som intervjuas av SVT Västmanland finns bara i Västerås mellan 75 och 100 unga män, av medierna vanligen kallade ”ensamkommande”, som begår brott och cirkulerar mellan Västerås, Uppsala och Stockholm. De har ofta flera olika ID-handlingar, vilket gör att polisen tvingats bygga upp ett eget system med fotografier på männen, för att kunna identifiera dem och utreda brott. Västeråspolisen berättar vidare:
– Vi ser att de ägnar sig åt narkotikaförsäljning, stölder av framför allt dyra kläder, som jackor och så vidare. Sedan utnyttjas de även som svart arbetskraft.
Man ser också en risk för att dessa personer skall ansluta sig till islamiska grupper i Sverige, som bland annat har erbjudit dem husrum.
Linda Hedmark, biträdande lokalpolisområdeschef i Västerås, säger till Nya Tider:
– I praktiken innebär det att om det är kriminella som går omkring med flera olika identiteter, och rör sig inom det här geografiska området, vet vi inte riktigt vem som gör vad. En person som grips för brott, eller blir identifierad i samband med brott, förs ju in i våra register. Ett problem, om de här personerna har flera identiteter, kan bli att vi har flera öppna utredningar utan att vi vet att vi har med samma person att göra.
Hon menar vidare att det helt enkelt blir svårt att hitta personer i denna grupp:
– Det blir svårt att lagföra dem. Om vi talar om den här gruppen, ensamkommande som är utan bostad och finns utanför systemet, kan vi ju aldrig komma i mål med utredningarna. Och de kan lika gärna vara i Stockholm i morgon.
Ofta kan Polisen inte fastställa en verklig identitet och man tar därför hjälp av en annan myndighet:
– Då samverkar vi med Migrationsverket, för att se vilken som är den riktiga identiteten. De har ju någonstans kommit till Sverige och visat upp en handling.
Enligt den anonyme polisen som uttalar sig för SVT har dessa kriminella dragit fördel av den så kallade ”gymnasielagen”, som infördes den 1 juli för att ge runt 9 000 afghanska män amnesti i Sverige. Lagen har fått sitt namn genom att ett av kriterierna för att omfattas är att man bedriver gymnasiestudier. Den blev redan från början kritiserad av Lagrådet, och ett par migrationsdomstolar menade att den var för illa skriven för att kunna tillämpas.
I september i år slog slutligen Migrationsöverdomstolen fast att lagen skulle tillämpas. Genom lagen sänktes också kraven på fastställd identitet, vilket ledde till att även Säkerhetspolisen varnade för dess följder, och har alltså också underlättat för kriminalitet och multipla identiteter. Gymnasielagen blev möjlig då Centerpartiet stödde regeringens förslag.
Linda Hedmark tonar dock ned denna lags betydelse för problematiken, och säger till Nya Tider:
– Det här har vi haft sedan vi hade den stora flyktingströmmen.
Hon ser en annan följd av den nya lagen:
– Det vi upptäckte när gymnasielagen infördes var att de började röra sig mot de punkterna där de var skrivna enligt sina kort. Det var där de då skulle ha rätt att gå i gymnasiet. Jag tror att de också har förstått att det inte räcker att vara inskriven, utan man måste också gå i gymnasiet.
På frågan om samma problematik finns i resten av landet svarar Hedmark med ett bestämt ”ja”.
