![]()
Människan har i alla tider velat se in i framtiden, och det har funnits gott om ”profeter” som visat och varnat för allehanda både positiva och negativa händelseutvecklingar i världen. På ett mer jordnära plan har den lilla skriften Den svenska Bondepraktikan förespått skeenden vad gäller sådant som är viktigt för den lilla människan i vardagen.
I flera hundra år har människor noga studerat boken för att kunna tolka naturens olika skeenden och iaktta väderlekstecken, för att kunna skaffa sig en överblick över hur framtiden kommer att gestalta sig vad gäller väder men även andra händelser i sina liv.
Bondepraktikan gör anspråk på att kunna förmedla kunskap inom många områden i livet. Det sägs att boken var så viktig för allmogen, att under utvandringen till Amerika i början av 1800-talet, var den tillsammans med Bibeln, katekesen och psalmboken, en av de vanligaste böckerna som de packade ned i kofferten för att använda sig av i det nya landet.
[caption id="attachment_44112" align="alignright" width="300"]
![]()
Blir det storm och oväder under den tolfte natten efter juldagen för det med sig krig i många länder, förtäljer Bondepraktikan. Foto: Nya Tider[/caption]
Bondepraktikan är en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklades till en handbok för att kunna spå väder, men innehåller som sagt även tips och råd inom andra områden. Man får veta när man bör, eller inte bör, åderlåta sig, vilka dagar och månader det är gynnsamt att gifta sig, avvänja barn och så vidare.
Den trycktes första gången år 1508 i Tyskland, och år 1662 kom den ut på svenska. År 1733 tillkom ett avsnitt om vädermärken, och den kom att bli den mest kända och flitigast använda delen. Boken har fram till slutet av 1800-talet utkommit i över 50 upplagor. Den är skriven på vers, och är därför lättare att lära utantill.
I dag finns det en del eldsjälar som menar att mycket av Bondepraktikan går att tillämpa även i dag, men många ser nog boken mest som kuriosa. Meteorologen John Pohlman på SMHI menar att som underlag för att skapa en väderleksprognos är den inte så tillförlitlig, men den har ett kulturhistoriskt intresse.
De delar i boken som handlar om himlens utseende, och hur vissa moln utvecklade sig, exempelvis sambandet mellan hur himlen såg ut vid solnedgången och följande dags väder, kan emellertid ge en vägledning, och vara intressant att känna till.
Boken riktade sig framför allt till bönder, som förr i tiden var helt utlämnade till vädrets makter. På den tiden handlade det om att överleva. Blev skörden dålig, stod matbordet tomt. Det enda de hade att lita till var Bondepraktikan, som hade ett högt anseende.
Det sägs att inför viktiga beslut var det många som vände sig till Bondepraktikan för att få råd och vägledning. Och faktum är att Bondepraktikan har väldigt höga tankar om sig själv. Redan på omslagets framsida går det att läsa i 1875 års upplaga:
En liten bok som kallas Bonde-Praktika eller Wäderbok innehållandes några sköna regler huruledes man skall känna och lära årsens lopp alltid warandes år ifrån år.
Fromme läsare köp nu mig,
Mycket förstånd lärer jag dig,
Bonde-Praktika är mitt namn,
Läs mig det länder dig till gagn,
Det hela årsens lopp will jag dig lära,
Hwarefter du dig skall regera.
Läsaren ska genom att läsa alla goda råd och angivelser kunna veta vad det ska bli för väder och även kunna skaffa sig kunskap om huruvida tillvaron kommer att bli gynnsam eller olycksbringande. Det gäller till exempel att känna till att det finns vissa dagar som är särskilt olycksbringande, det är då förståndigt att inte göra särskilt viktiga saker just de dagarna.
Boken skildrar även olika händelser man särskilt ska ge akt på för varje månad. Just i juletider finns det särskilt mycket att lägga märke till.
Om den hela jule-högtid,
det hava de gamla haft i stor akt,
Att om det sker på Julenatt,
Att vädret i luften mycket blåsa kan,
Därom säga de straxt på stan,
Det år skall bli fruktsammelig,
De tro det fast och visserligen;
Blås det om Juledag också,
Då skola växterna mycken frukt få.
Vi får även lära oss av boken att om juldagen infaller på en tisdag, som den gör i år, får vi en vinter med snö och regn, blåsig vår, våt sommar, torr och varm höst med starka stormar. Är vädret milt vid jul varar vanligtvis kölden in på våren, får vi veta. Och ju närmare juldagen nymånaden infaller, desto bättre förutsättningar för ett gott år.
[caption id="attachment_44113" align="alignleft" width="300"]
![]()
Varm dryck rekommenderas att inta i december. Det är viktigt att hålla bröst och kropp varm. För att styrka hjärtat bör man, enligt Bondepraktikan, intaga goda örter. Foto: Nya Tider[/caption]
Är man lite påpasslig och lägger på minnet vad de tolv juldagarna, räknat från juldagen, får för väder, kan man veta hela nästa års väderlek, menar man. Detta kallades för ”Jultolftens genväder”, där alltså varje dag representerar en månad. Juldagen får då representera januari och så vidare.
”Denna Bonde-Praktika är således att förstå efter de gamlas och wisas mening: De begynna först märka Juledag, och sedan de 12 efterföljande dagar till den sista dag Jul. Och lika som wädret begifwer sig på hwar dag och en av dessa dagar, så skall ock wädret warda i hwar månad, som den dagen tillhörer.
Boken gör dessutom anspråk på att man ska kunna sia om det framtida året genom att lägga märke till om solen lyser dessa tolv dagar. Skiner solen fullkomligt klar under ”Juledag” betyder det att året kommer att bli fruktsamt. Omvänt blir det då ofruktsamhet att vänta om det blir ”storm och slaskugt vä’r”.
Förhoppningsvis lyser solen med sin frånvaro den andra, tredje och fjärde dagen efter juldagen. Det innebär nämligen att mycket guld försvinner, papister och prelater blir osams och ungt folk ”skall vara mycket skröplig”. Ytterligare några dagar vi inte vill se någon sol är den sjunde, tionde, elfte och tolfte dagen, då allehanda tråkiga företeelser är att vänta under året.
Resterande dagar för dock lycka och fruktsamhet med sig om solen behagar lysa.
För att göra det ännu mer invecklat får vi veta att om det blåser hårt under någon av dessa tolv julenätter inträffar vissa positiva eller negativa händelser. Medelmåttigt blir det dock om det blåser hårt den sjunde natten:
Då få vi varken skada eller fromma,
Förty det skall ett medelmåttigt år komma.
Storm och oväder den tolfte natten för med sig krig i många länder. Och då även sol under den tolfte dagen för med sig ”... krig i många land, Och övervåld skall göras mången man”, får vi väl hoppas att regnet öser ner den dagen och att natten är vindstilla.
Om man inte vill vänta ända till jul, kan man redan nu notera olika väderlekar, och ta in goda råd. Boken har mycket att förtälja om olika viktiga iakttagelser och vad som är gynnsamt eller inte gynnsamt under vintermånaderna.
Under Wintermånad (november) finns det en del man ska tänka på:
I Wintermånan skall man intet göra swettebad, och all den spis man brukar, skall wara warm, och må man äta senap, agrimonia och lök, ditt lif skall med arbete bewara sig, och bruka dryck till lefren.
Det är även en bra månad att gifta sig, köpa och sälja, att arbeta med eld och ”föra sig i nya kläder”. Vill du få ett vackert ansikte bör du dricka ”litet varm getmjölk” denna månad. Ett gott tecken är om det åskar i november, det innebär ett gott år.
Christmånad (december) har som sitt ordspråk:
Nu will jag lefwa i ljuflighet,
Och slagta till Jul en oxe fet,
Och will jag mig nu warm hålla,
Förhoppandes att öfwerlefwa wintern den kalla.
Under denna månad skall man inte dricka för kall dryck, man ska hålla bröst och kropp varm. Det är en bra månad att ”taga läkedom”, men inte låta åderlåtas. Goda örter för att styrka hjärtat är att rekommendera. Även december är en bra månad att ”föra sig i nya kläder”. Råkar vi under december månad se en ensam skata vet vi att elakt väder väntar. På snöigt år följer rikt år.
[caption id="attachment_44114" align="alignright" width="300"]
![]()
Har vi en kall vinter att vänta? Enligt Bondepraktikan finns det flera tecken som visar på det. Foto: Nya Tider[/caption]
Om det är kallt i början och slutet av december, men milt väder i dess mitt, följer en långvarig vinter. Är däremot hela december kall med mycket snö tyder det på att vi har ett gott år att vänta oss.
Har man inte blivit alltför förvirrad av Juletidens alla tecken och iakttagelser kan man fortsätta studera Praktikan under det nya året. Den tar läsaren igenom alla årets månader med naturiakttagelser, vädertecken, goda råd, varningar och små ordspråk.
Professor Sigfrid Svensson skriver i förordet till Bondepraktikan: ”Det är ett starkt blandat och egentligen högst förvirrat innehåll som rymmes i den berömda boken /…/ Bondepraktikans innehåll hör samman med dess historia, brokigheten återspeglar hur den en gång kommit till. De många råden och reglerna härröra från olika tidsepoker i den mänskliga odlingens historia”.
Hur förvirrat innehållet än kan tyckas vara var Bondepraktikan en auktoritet hos bönderna. Deras liv styrdes i hög grad av boken som föreskrev när sysslor skulle utföras och hur vädret skulle tolkas vid speciella datum. Kanske finns det ett och annat visdomsord ändå?
Blir det storm och oväder under den tolfte natten efter juldagen för det med sig krig i många länder, förtäljer Bondepraktikan. Foto: Nya Tider[/caption]
Bondepraktikan är en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklades till en handbok för att kunna spå väder, men innehåller som sagt även tips och råd inom andra områden. Man får veta när man bör, eller inte bör, åderlåta sig, vilka dagar och månader det är gynnsamt att gifta sig, avvänja barn och så vidare.
Den trycktes första gången år 1508 i Tyskland, och år 1662 kom den ut på svenska. År 1733 tillkom ett avsnitt om vädermärken, och den kom att bli den mest kända och flitigast använda delen. Boken har fram till slutet av 1800-talet utkommit i över 50 upplagor. Den är skriven på vers, och är därför lättare att lära utantill.
I dag finns det en del eldsjälar som menar att mycket av Bondepraktikan går att tillämpa även i dag, men många ser nog boken mest som kuriosa. Meteorologen John Pohlman på SMHI menar att som underlag för att skapa en väderleksprognos är den inte så tillförlitlig, men den har ett kulturhistoriskt intresse.
De delar i boken som handlar om himlens utseende, och hur vissa moln utvecklade sig, exempelvis sambandet mellan hur himlen såg ut vid solnedgången och följande dags väder, kan emellertid ge en vägledning, och vara intressant att känna till.
Boken riktade sig framför allt till bönder, som förr i tiden var helt utlämnade till vädrets makter. På den tiden handlade det om att överleva. Blev skörden dålig, stod matbordet tomt. Det enda de hade att lita till var Bondepraktikan, som hade ett högt anseende.
Det sägs att inför viktiga beslut var det många som vände sig till Bondepraktikan för att få råd och vägledning. Och faktum är att Bondepraktikan har väldigt höga tankar om sig själv. Redan på omslagets framsida går det att läsa i 1875 års upplaga:
En liten bok som kallas Bonde-Praktika eller Wäderbok innehållandes några sköna regler huruledes man skall känna och lära årsens lopp alltid warandes år ifrån år.
Varm dryck rekommenderas att inta i december. Det är viktigt att hålla bröst och kropp varm. För att styrka hjärtat bör man, enligt Bondepraktikan, intaga goda örter. Foto: Nya Tider[/caption]
Är man lite påpasslig och lägger på minnet vad de tolv juldagarna, räknat från juldagen, får för väder, kan man veta hela nästa års väderlek, menar man. Detta kallades för ”Jultolftens genväder”, där alltså varje dag representerar en månad. Juldagen får då representera januari och så vidare.
”Denna Bonde-Praktika är således att förstå efter de gamlas och wisas mening: De begynna först märka Juledag, och sedan de 12 efterföljande dagar till den sista dag Jul. Och lika som wädret begifwer sig på hwar dag och en av dessa dagar, så skall ock wädret warda i hwar månad, som den dagen tillhörer.
Boken gör dessutom anspråk på att man ska kunna sia om det framtida året genom att lägga märke till om solen lyser dessa tolv dagar. Skiner solen fullkomligt klar under ”Juledag” betyder det att året kommer att bli fruktsamt. Omvänt blir det då ofruktsamhet att vänta om det blir ”storm och slaskugt vä’r”.
Förhoppningsvis lyser solen med sin frånvaro den andra, tredje och fjärde dagen efter juldagen. Det innebär nämligen att mycket guld försvinner, papister och prelater blir osams och ungt folk ”skall vara mycket skröplig”. Ytterligare några dagar vi inte vill se någon sol är den sjunde, tionde, elfte och tolfte dagen, då allehanda tråkiga företeelser är att vänta under året.
Resterande dagar för dock lycka och fruktsamhet med sig om solen behagar lysa.
För att göra det ännu mer invecklat får vi veta att om det blåser hårt under någon av dessa tolv julenätter inträffar vissa positiva eller negativa händelser. Medelmåttigt blir det dock om det blåser hårt den sjunde natten:
Då få vi varken skada eller fromma,
Förty det skall ett medelmåttigt år komma.
Storm och oväder den tolfte natten för med sig krig i många länder. Och då även sol under den tolfte dagen för med sig ”... krig i många land, Och övervåld skall göras mången man”, får vi väl hoppas att regnet öser ner den dagen och att natten är vindstilla.
Om man inte vill vänta ända till jul, kan man redan nu notera olika väderlekar, och ta in goda råd. Boken har mycket att förtälja om olika viktiga iakttagelser och vad som är gynnsamt eller inte gynnsamt under vintermånaderna.
Under Wintermånad (november) finns det en del man ska tänka på:
I Wintermånan skall man intet göra swettebad, och all den spis man brukar, skall wara warm, och må man äta senap, agrimonia och lök, ditt lif skall med arbete bewara sig, och bruka dryck till lefren.
Det är även en bra månad att gifta sig, köpa och sälja, att arbeta med eld och ”föra sig i nya kläder”. Vill du få ett vackert ansikte bör du dricka ”litet varm getmjölk” denna månad. Ett gott tecken är om det åskar i november, det innebär ett gott år.
Christmånad (december) har som sitt ordspråk:
Har vi en kall vinter att vänta? Enligt Bondepraktikan finns det flera tecken som visar på det. Foto: Nya Tider[/caption]
Om det är kallt i början och slutet av december, men milt väder i dess mitt, följer en långvarig vinter. Är däremot hela december kall med mycket snö tyder det på att vi har ett gott år att vänta oss.
Har man inte blivit alltför förvirrad av Juletidens alla tecken och iakttagelser kan man fortsätta studera Praktikan under det nya året. Den tar läsaren igenom alla årets månader med naturiakttagelser, vädertecken, goda råd, varningar och små ordspråk.
Professor Sigfrid Svensson skriver i förordet till Bondepraktikan: ”Det är ett starkt blandat och egentligen högst förvirrat innehåll som rymmes i den berömda boken /…/ Bondepraktikans innehåll hör samman med dess historia, brokigheten återspeglar hur den en gång kommit till. De många råden och reglerna härröra från olika tidsepoker i den mänskliga odlingens historia”.
Hur förvirrat innehållet än kan tyckas vara var Bondepraktikan en auktoritet hos bönderna. Deras liv styrdes i hög grad av boken som föreskrev när sysslor skulle utföras och hur vädret skulle tolkas vid speciella datum. Kanske finns det ett och annat visdomsord ändå?