Finansinspektionen skakas av penningtvätt i Baltikum

Med tanke på den uppmärksamhet som tidigare visats Danske Bank i detta ärende, kan det ses som lite märkligt att Finansinspektionen inte hade koll på risken för andra bankers eventuella inblandning, som nu avslöjats. Enligt programmet Uppdrag granskning är Swedbank mycket djupt involverad i den penningtvätthärva som Danske Bank har sysslat med. Enligt SVT handlar det om minst 40 miljarder kronor som slussats mellan misstänkta konton i Swedbank och Danske Bank. Detta trots att Swedbanks vd, Birgitte Bonnesen, försäkrat att hennes bank inte varit inblandad i den stora penningtvättshärva som rul­lats upp i Estland, skriver SVT:s Uppdrag Granskning på sin hemsida, efter det att skandalen släpptes i programmets sändning den 19 februari. I ett pressmeddelande den 20 februari skriver Finansinspektion om de nya avslöjandena om Swedbanks förehavanden: Vi ser allvarligt på uppgifter om penningtvätt och andra regelöverträdelser i svenska banker. Det är av högsta vikt att bankernas ledningar och styrelser tar dessa frågor på allvar och förvissar sig om att bankerna följer lagar och regler. Vi kan inte kommentera vår tillsyn när det gäller enskilda banker. Det FI granskar är att bankerna har kontrollfunktioner på plats för att kunna identifiera risken för att de utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Vid misstanke om brott så utreds detta av brottsutredande myndigheter och det är främst bankerna själva som ska rapportera misstänkta transaktioner till finanspolisen.

Finansinspektionen visste mer

Den 21 februari släppte Finansinspektionen ett pressmeddelande ihop med sin estniska motsvarighet. I det kommunicerar de båda myndigheterna en överenskommelse om att starta en utredning av Swedbanks förehavanden, med syftet att ”noggrannare undersöka den information som rapporterats i SVT”. I pressmeddelandet skriver Erik Thedéen, generaldirektör för FI: Den information som framkommit i SVT är allvarlig och tillsammans med våra estniska kollegor kommer vi att noga undersöka fakta för att kunna göra en omfattande och djupgående analys. Detta skulle kunna tyda på att frågan var ny inom Finansinspektionen. Nya Tider erfar dock att Finansinspektionen trots allt hade visst fokus på de svenska storbankernas inblandning i skumraskaffärerna i Baltikum. Av ett inlägg på Finansinspektionens hemsida den 23 februari framgår det att inspektionen redan i november 2018 beslutade att titta närmare på risken för att såväl SEB som Swedbank skulle kunna vara inblandade. Då handlade det om att ”adressera” risker för penningtvätt i Sverige, men också i de baltiska staterna. I det senare fallet i samverkan med de baltiska myndigheterna. I sitt pressmeddelande med dessa uppgifter skriver Finansinspektionen: Kartläggningen samt undersökningarna av SEB och Swedbank pågår ännu. FI har den 23 februari med anledning av uppgifterna i SVT:s Uppdrag granskning kommit överens med den estniska tillsynsmyndigheten om att utreda detta tillsammans. De lettiska och litauiska myndigheterna kommer också att delta och bistå i denna utredning.

Utredning kom inte igång i tid

Detta innebär att det både pågår en kartläggning och att en utredning skall startas, trots att man den 20 februari ansåg att det var polisens sak att utreda frågan. Man kan i detta ana en viss nervositet kring den aktuella utvecklingen hos Finansinspektionen. I sitt uttalande den 21 februari berör Finansinspektionen också följande intressanta aspekt på hela penningtvättproblematiken: Den gränsöverskridande tillsynen inom EU är ett gemensamt ansvar mellan tillsynsmyndigheterna i bankens hemland respektive värdland. Därför har den estniska finansinspektionen och FI, i syfte att säkerställa en effektiv tillsyn av de olika enheterna inom svenska banker med verksamhet i Estland, sedan länge ett väletablerat och nära samarbete för att koordinera tillsynen av estniska dotterbolag och det svenska moderbolaget samt koncernen i sin helhet. Om det hade varit en högt prioriterad fråga och om samarbetet hade varit ”väletablerat”, så borde det inte ha varit en fråga om att starta en ny utredning på grund av ett reportage i SVT. Det borde istället ha varit en långt framskriden utredning, där myndigheterna borde ha legat flera hästlängder före SVT.

Förslag fanns i oktober

Det är ändå intressant att FI och deras estniska motsvarighet nu har tagit initiativ till att utreda de framkomna uppgifterna. Finansinspektionens tillsynskommitté, som bereder tillsynsuppslag för Finansinspektionen, hade nämligen på förslag redan den 22 oktober 2018 att inleda en granskning av flera svenska bankers aktivitet på området i just Baltikum. Detta framgår av ett annat pressmeddelande från Finansinspektionen från den 21 februari: Det rådde enighet om att riskerna var större i Baltikum och att det särskilt givet vad som framkommit om Danske Bank var viktigt att FI adresserade dessa risker. Samtidigt konstaterades att det är svårt för FI att på egen hand göra en meningsfull undersökning av den baltiska verksamheten – en sådan undersökning behöver göras tillsammans med de baltiska myndig­heterna. Detta trots att man samma dag alltså påstått att man har ”sedan länge ett väletablerat och nära samarbete”. Det kan, också mot denna bakgrund, framstå som lite märkligt att det dröjt ända till i slutet av februari i år innan en sådan gemensam utredning med de baltiska staternas myndigheter sätts igång. Kanske hade det varit lämpligt att ta ett sådant steg direkt i samband med att härvan kring Danske Bank rullades upp under sommaren 2018. Omfattningen av den illegala verksamhet som då framkom, var mycket stor och tvingade Danske Banks vd, Thomas Borgen, att avgå. Efterspelet till den affären är på intet sätt avslutat utan ligger fortfarande högt på dagordningen för inte minst de estniska och danska myndigheterna.

Problemet bekant redan 2013

Det var inte någon nyhet att problemen med penningtvätt förekom i baltiska banker. Redan 2013 skall en så kal­lad ”visselblåsare” ha lämnat uppgifter om vad som pågick, enligt en av TT citerad källa ibland annat Berlingske Tidene. Det fanns inte heller någonting, i vart fall inte som framkommit officiellt, som skulle tyda på att det var en avgränsad enskild händelse som kom fram i ljuset. Intrycket av den frågan var snarare att det mycket väl skulle kunna vara frågan om ett systematiskt problem för finansbranschen, i vart fall i Baltikum. Ställningstagandet från Finansinspektionens tillsynskommitté, som pekar i den riktningen, styrker definitivt denna bild. Att det inte blev en snabb insats med en relativt heltäckande utredning av alla svenska bankers förehavanden i Baltikum, när härvan rullades upp förra året, borde vara ett intressant uppslag till en granskning för Riksrevisionen.