Ett nytt Ungern växer fram

I februari 2017 (NyT v.8/2017)skrev jag, i en debattartikel med rubriken ”Ungern: gammal nation – modernt nationsbygge”, om hur ett nytt samhällsbygge var under uppförande i Ungern. Ett samhällsbygge som bär vissa likheter med det svenska folkhemmet genom att man, grundat i en långsiktig vision, modellerar om samhällets institutioner samt dessas funktioner och innehåll, samtidigt som lagar och regler ändras för att främja målen. Detta kompletteras med matchande beskrivningar av omvärlden, det egna landet, den nationella identiteten och de kollektiva utmaningar man står inför. I min förra debattartikel skrev jag: Valvinster är lättflyktiga segrar om man inte lyckas institutionalisera sin makt. För att förändra värderingar, problemformuleringar och attityder på djupet behövs inte bara vänligt inställd media utan också inflytande över kultursektorn, utbildningsväsendet och historieskrivningen. […] Sedan 2010 har Fidesz [det ungerska regeringspartiet] successivt bytt ut läroböcker och kultur- och museichefer. Man har ersatt statyer och återställt namn på gator och torg till de ursprungliga som under kommunisttiden ersattes med kommunistiska förebilder. […] Kort sagt har Fidesz nu under sju års tid genomfört något som kan liknas vid den ”marsch genom institutionerna” som vänstern i Västeuropa genomförde med inledning i 1968 års studentrevolter. [caption id="attachment_53314" align="alignnone" width="585"] Ungrarnas nationella identitet är ett folk som alltid kämpar tillsammans för nationella intressen hotade av utländsk makt. De har också utgjort ett värn för hela Europa som skydd mot islamsk expansion. Bilden visar en staty av landsfadern S:t István (975-1038). Foto: Nya Tider[/caption]   Jag fortsatte med att beskriva hur det nationalkonservativa politiska etablissemanget i Ungern tar sig an utmaningar inom områdena demografi och invandring samt ekonomi och kultur, med utgångspunkt i den nationella berättelsen. Och den nationella berättelsen är att ungrarna som folk måste stå enade och kämpa tillsammans för att kunna värna sina intressen mot externa hot. Under de två och ett halvt åren som har gått sedan förra artikeln så har inte direkt de ”externa hotbilderna” falnat – snarare tvärtom. ”Det som sker i Ungern är alarmerande. Nu vill Orban att fler ’äkta’ ungerska barn föds. Politiken osar 30-tal”, skrev Sveriges socialförsäkringsminister Annika Strandhäll på Twitter i våras, som en kommentar till att Ungern hade infört nya skattelättnader och stöd för barnfamiljer i stället för massinvandring. Från EU-etablissemangets sida har allehanda processer startats mot det centraleuropeiska landet och hot om olika former av sanktioner har förts fram när inte ungrarna bedriver den politik som den vänsterliberala eliten kräver. Den i särklass tyngsta politiska motståndaren till Orbán, mätt i pengar, aktivister, organisation, medier och inflytande, är den ungerskfödde finansmannen George Soros. Genom sitt nätverk Open Society, med dussintals underorganisationer och hundratals avlönade aktivister i Ungern, och genom sitt privata universitet i Budapest, Central European University, har Soros ett inflytande över ungersk politik som saknar motstycke. Han finansierar medier och aktivism, påverkanskampanjer och lobbysim. Inom Ungern men i hög grad också externt via agenter såväl i korridorerna i Bryssel som på tidningsredaktioner, inom politiska partier och andra externa organisationer, kontinuerligt bedriva en agenda mot den folkvalda ungerska regeringen och dess ambitioner. Ovan exemplifierade politiska elit har känt sig tvungen att angripa Ungerns premiärminister Viktor Orbán för att ”stämma i bäcken” och statuera exempel. Ungern är inte som övriga länder i EU – inte ens övriga östländer. Den ungerska högern har återtagit samhällsinstitutionerna och håller på att skriva om omvärlds- och självbilden, problemformuleringar och historiesyn. Att stoppa Orbáns demokratiskt djupt förankrade samhällsprojekt är av yttersta vikt för den västerländska vänstern. Lyckas man inte så är risken stor att fenomenet Orbán sprider sig till Ungerns grannländer – något som vi redan kan se tecken på. Den polska regeringen har sagt att man inspireras mycket av den ungerska regeringspolitiken och Italiens inrikesminister Matteo Salvini menar att Italien bör kopiera flera delar av den ungerska modellen rakt av. Det konservativa slovenska partiet har lovat att man backar Fidesz och även följer partiet till nya EU-grupper om Fidesz skulle byta. [caption id="attachment_53315" align="alignnone" width="585"] Ungerns premiärminister Viktor Orbán ser sig själv som en “street fighter” och räds inte konflikter med Västeuropas vänsterliberala elit. Foto: EPP[/caption]   Ledstjärnan för Fideszregeringen tycks hela tiden vara det nationella intresset. Ett litet men talande exempel är när Heineken drog det lilla ungerska mikrobryggeriet Csíki Sör till domstol. Heineken hade med sina advokater och varumärkesexperter lyckats patentera ett snarlikt namn och den anrika lilla ungerska öltillverkaren hade inte mycket att sätta emot, även om man bedrev en tapper gerillakampanj mot den multinationella öljätten. Trots att detta skedde i Transsylvanien – en ungersk region som sedan första världskriget ligger i Rumänien – så lade sig den ungerska regeringen i efter att Csíki Sör förlorade i domstol. Regeringen Orbán hotade nu med att förbjuda alla produkter med röda, femuddiga stjärnor i Ungern, då symbolen är att betrakta som kommunistisk. Hammaren och skäran är redan förbjuden. Omedelbart backade Heineken, som riskerade hela sin försäljning i Ungern, och som en konsekvens av konflikten har Csíki Sör gått från att vara ett litet mikrobryggeri i Transsylvanien till att nu vara ett populärt märke över hela Ungern och med 124 000 likes på Facebook. – När den ungerska regeringen formar sin ekonomiska politik så tar vi inte bara hänsyn till landet, utan till hela nationen, förklarade regeringens talesperson Zoltán Kovács i samband med ölprocessen.

Street fightern Orbán

Och Orbán – som i ett personligt möte med action-ikonen Chuck Norris i Budapest förra året beskrev sig själv som en ”street fighter” – är inte den som backar för en strid. Istället har han trappat upp motelden mot det vänsterliberala etablissemanget i väst. Sedan min föregående debattartikel har kretsen kring Fidesz hunnit konsolidera flertalet konservativa och nationalistiska medier i en gigantisk stiftelse med starka finansiärer i ryggen och många stordriftsfördelar. Denna stiftelse har i sin tur startat en egen, europeisk, nyhetsbyrå, V4NA, som, med kontor i London, Budapest, Bryssel, Paris, Berlin, Prag, Belgrad, Bratislava och Warszawa, kan konkurrera med AP, Reuters och AFP. Den vänsterliberala eliten i väst har svarat med mer politisk intervention i Ungern i form av nya pengar till så kal­la­de NGO:er, icke-statliga organisationer, för att stärka vänsterns perspektiv genom satsningar på opinionsbildning, media och utbildning. Orbán har svarat med nya NGO-lagar som bland annat kräver att organisationernas utländska finansiering underställs offentlighetsprincipen och redovisas öppet – en åtgärd som ”hotar civilsamhället” har det larmats från den elit vars agenda de avlönade aktivisterna sprider. Men Orbán ser ut att även ha vunnit denna strid. År 2018 meddelade den tyngsta gruppen av dessa organisationer, finansspekulanten George Soros nätverk Open Society, att man lämnar Ungern och flyttar huvudkontoret från Budapest till Berlin. Även Soros vänsterradikala universitet CEU är på väg ut ur landet när en stor del av dess verksamhet nu flyttas till Wien, efter nya regleringar av den ungerska högre utbildningen. Den allra senaste striden står mellan ungerska vetenskapsakademin och regeringen. Helt finansierad av skattemedel ägnar sig vetenskapsakademin åt forskning inom naturvetenskapliga områden, men också sociologi, ekonomi och statsvetenskap. Och det är de senare områdena som många gånger har gett upphov till konflikter då det har funnits en tydlig politisk slagsida vänsterut. Ledningen för vetenskapsakademin har flera gånger hävdat att ”det ungerska samhället håller på att rämna” under Viktor Orbán. Regeringen har därför nu tillsatt en styrgrupp för forskningen där representanter från såväl akademins institutioner som regeringen sitter. Man har även passat på att rejält höja anslagen för att kunna stärka fokuset på forskning som kan ge kommersiella resultat, så att skattebetalarna kan få valuta för sina pengar. Givetvis har reaktionerna från vänster och från Västeuropa varit alarmistiska och rubriker om hur ”forskningens frihet hotas i Ungern” har haglat. På hemmaplan har dock reaktionerna varit mer svala – sannolikt eftersom de flesta ungerska skattebetalare tycker att det är rimligt att skattemedlen fördelas av demokratiska institutioner istället för en liten klick vänsterakademiker.

Den demokratiska inkluderingen fortsätter

År 2016 var EU:s migrantkvoter en tung fråga i den europeiska debatten. Den ungerska regeringen motsatte sig givetvis modellen och lät som enda land i Europa folket rösta om huruvida man skulle acceptera denna form av europeisk tvångsmigration. 98,4 procent av ungrarna röstade nej till EU:s migrantkvoter och snart kom regeringen med en ny grundlag som förhindrar att utländsk makt ska kunna fatta beslut om vilka som får migrera till och bosätta sig i Ungern. [caption id="attachment_53316" align="alignnone" width="585"] Under Orbáns regeringsinnehav har arbetslösheten sjunkit från 12 till 3,5 procent och Ungern har nu EU:s högsta ekonomiska tillväxt. På bild: Ungerns parlament. Foto: Nya Tider[/caption]   De senaste årens mycket starka ekonomiska utveckling i Ungern har lett till att arbetslösheten har sjunkit från knappt 12 procent när Orbán fick regeringsmakten 2010, till nu cirka 3,5 procent. Det råder därför brist på arbetskraft och i vintras var det dags för en ny folkomröstning. Denna gång fick ungrarna ta ställning till om behovet av arbetskraft ska lösas genom invandring eller genom stimulanser för ökat barnafödande så att ungrarna själva kan upprätthålla befolkningen och den inhemska arbetskraften över tid. 98,1 procent av ungrarna röstade för fler åtgärder för ökat inhemskt barnafödande istället för migration och ett par månader senare lanserade regeringen ännu ett omfattande paket med åtgärder för att stärka landets barnfamiljer. Bland annat kan familjer som planerar minst tre barn, och där föräldrarna är ostraffade och försörjer sig själva, få motsvarande över en miljon svenska kronor för att köpa bostad. Mammaledigheten är nu tre år och kvinnor som har fött tre barn får alla sina studielån avskrivna. Vid fjärde barnet blir de helt befriade från inkomstskatt för resten av livet. ”Vissa vill lösa problemet med minskande befolkning genom invandring, men vi vill inte ha antal – vi vill ha ungerska barn! Invandring är kapitulation. Om vi accepterar det så kommer vi bli till grus på nationernas motorväg”, sade Orbán i ett tal med anledning av de nya åtgärderna. [caption id="attachment_53317" align="alignnone" width="585"] Annons från ungerska regeringen, föreställande George Soros och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker: “Du förtjänar också veta vad Bryssel planerar!” Foto: Visegrad Post[/caption]

Omgruppering på yttre högerkanten

Det tidigare högerradikala nationalistpartiet Jobbik har haft svårt att konkurrera med Fidesz om konservativa väljare och har därför öppnat upp för samarbeten med liberala och socialistiska partier för att gemensamt kunna utmana Orbán. Detta har lett till interna slitningar inom Jobbik och att två falanger bildades. Efter att den radikala falangen förra året förlorade en partiledaromröstning med knappa marginaler så bröt de sig ur och startade ett nytt parti – Mi Hazánk (Vårt hemland). Mi Hazánk har undvikit de mest långtgående konspirationsteorier och de mest radikala geopolitiska positioner som Jobbik tidigare stod för, men i frågor som berör invandring och demografi är de snarare mer radikala än vad Jobbik har varit – vilket inte är känsligt i Ungern. De mest kontroversiella idéerna är bortslipade, men nationalismen som sådan är stenhård och partiet har även startat ett nytt uniformerat garde som, likt sina föregångare, är inriktat på att patrullera områden där tungt kriminella romska klaner håller till. Mi Hazánk kan på så vis plocka kärnväljare från Jobbik, vilket försvagar vänsterns möjligheter att utmana Fidesz i enskilda valkretsar genom koalition med Jobbik. Samtidigt gör Mi Hazánks intåg i rikspolitiken att Fidesz positioner förskjuts mot mitten, relativt sätt. Den analytiskt lagde har lätt kunnat se hur Mi Hazánks uppståndelse har passat Fidesz och det är knappast någon slump att Fidesz­vänlig media ofta ger Mi Hazánk positiv uppmärksamhet samt att Fideszvänliga annonsbolag även gav Mi Hazánk god exponering i partiets första val – valet till EU-parlamentet. Mi Hazánk fick 3,3 procent, som dock inte räckte till ett mandat.

Framtiden

Efter nio år med Orbán kan i dag ingen ifrågasätta de ekonomiska framgångarna. Lönerna har flera år i rad ökat med omkring tio procent per år och landets tillväxttakt är mer än dubbelt så hög som EU-snittet och mer än tre gånger så hög som Sveriges. Senaste kvartalsdatan ger Ungern en tillväxt på 5,3 procent i årstakt, vilket är högst i EU. Kärnkraften byggs ut för att säkra tillgången på el när ekonomin växer och allt fler kör elbil. Infrastruktur och fastigheter renoveras i snabb takt över hela landet. Betongklossar vid historiska platser rivs och ersätts med nya fastigheter i klassisk stil, ofta med stöd av statliga pengar. Det är fler ungrare som flyttar hem till Ungern än som lämnar landet. Till och med vänsterns intellektuella har tvingats erkänna framgångarna. Den fråga Orbán nu måste ställa sig är vilka nya projekt han kan lansera och engagera folk i? Risken är att när allt går så bra, kan väljarna få intrycket att Fidesz gjort sitt och inte behövs längre. Liggande löften är bland annat nya supersjukhus, förenklad byråkrati, en sänkning av den platta inkomstskatten till nio procent från dagens 15, och stora satsningar på att göra landsbygden mer attraktiv för barnfamiljer, turism och sommarboende. Det är bra punkter men på längre sikt behövs det sannolikt nya, mer storslagna planer om han ska kunna behålla sin dominans inom ungersk politik. Fidesz har i sin kommunikation med de ungerska väljarna understrukit hotet från EU och privata mäktiga intressen mot det ungerska folkhemsbygget, symboliserade av valutaspekulanten George Soros och den dåvarande EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Att ena folket mot en extern fiende är en beprövad taktik, men i Ungerns fall är hotet högst verkligt. Soros nätverk är mycket omfattande, dess budget i mångmiljardklassen och tidshorisonten mycket lång med målet att göra om landet till en mångkultur och öppna upp det för globala företagsjättar. Många spekulerar i att Viktor Orbáns allt större engagemang på europeisk nivå kan vara en fingervisning om vilka visioner han har för framtiden. Genom hans återkommande tal om europeisk demografi som en gemensam ödesfråga för kontinenten, kan man se framför sig en stärkt roll för Orbán som inte bara ungrarnas försvarare – utan också de europeiska folkens. Denna bild passar också den ungerska identiteten väl, med en nationell historia av att försvara det kristna, traditionella Europa mot ottomansk invasion och muslimsk expansion. I debattartikeln från februari 2017 skrev jag: Den dagen en ungersk vänster återigen lyckas vinna ett val – och tro mig, det kommer inte bli 2018 – så kommer man få regera i uppförsbacke på samma sätt som Sveriges borgerliga regeringar har tvingats till allt sedan Fälldin. Sedan dess har ett nationellt parlamentsval och ett val till EU-parlamentet hållits. I båda valen ökade Fidesz ytterligare och vi kan återigen konstatera att det är svårt att se något hot mot det nuvarande ungerska samhällsprojektet. Vidare skrev jag: Just nu har Ungerns nationalkonservativa regering ett så pass grundmurat stöd att det kan liknas vid de svenska socialdemokraterna under Tage Erlanders folkhemsdagar. Denna jämförelse håller än, men kan snart behöva uppdateras. Aldrig i den svenska socialdemokratins historia har man kunnat bilda egen majoritetsregering tre val i rad. Av allt att döma kommer dessutom tre snart att bli fyra i Ungern…