Partierna gav sig själva 30 miljoner för att få invandrare att rösta

Sverige är internationellt sett ett av de länder vars partier får allra störst andel av sina inkomster direkt från offentliga medel, vilket framgår av den offentliga utredningen SOU 2004:22. Under valåret delades hela 470 miljoner kronor ut till riksdagspartierna. Men regeringen ville inför valrörelsen ge ännu mer och beslutade under våren 2018 att alla riksdagspartier skulle få ta del av ett bidrag som heter ”Särskilda informationsinsatser i samband med de allmänna valen 2018”. Det handlar om 30 miljoner som riksdagspartierna gemensamt fick dela på baserat på storleksordning. Socialdemokraterna fick mest, drygt 6,6 miljoner kronor, medan det minsta partiet, Kristdemokraterna, fick 2,5 miljoner kronor. I regleringsbrevet skriver Alice Bah Kuhnke (MP), dåvarande kulturminister, att bidraget ger partierna ”ökade möjligheter att nå ut till väljarna och då särskilt till grupper av röstberättigade med lågt deltagande i tidigare allmänna val såsom unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning”. Nya Tider har som enda media granskat handlingar från Kammarkollegiet som visar hur partierna använt bidraget. Vid granskningen har vi funnit att satsningar riktade till personer med funktionsnedsättning lyser nästan helt med sin frånvaro. Däremot har bidraget många gånger bekostat mångkulturella satsningar i syfte att locka invandrare, som utgör en allt större väljargrupp. Invandrare får rösta i både kommunval och landstingsval, det räcker att de bott i Sverige i minst tre år. Invandrare, oavsett om de har eller inte har medborgarskap, är alltså en viktig väljargrupp för partierna. När partierna intervjuades inför att Mittuniversitetet skulle göra en utvärdering av bidraget, en studie som genomfördes av forskarna Lena Jendel och Lars Nord, talade de sig varma för hur bidraget möjliggjort verksamhet i invandrarområden. Några mer omfattande satsningar för gruppen med allra lägst valdeltagande, funktionshindrade, har vi inte kunnat finna. Dessutom visar det sig att partierna använt stora delar av beloppet som ett extra tillskott till sin allmänna kampanj, allt från att annonsera på sociala medier till att anställa extra personer eller göra valsedelsutskick.

MP: Aktiviteter i ”utanförskapsområden”

Miljöpartiet skriver i redovisningen lite luddigt: ”Vi översatte material till en mängd språk och våra avdelningar gjorde detsamma.” De skriver också att de hade aktiviteter i så kal­la­de ”utanförskapsområden”. Partiet använde dessutom bidraget till att delta på Järvaveckan för omkring 50 000 kronor. Översättningar till främmande språk, och material på lättläst svenska, lade man en bra bit över 100 000 kronor på. I samtal med Mittuniversitetet uppger valsamordnare Carolina Bruseman: Vi har också tagit fram lättläst material och utvecklat vår hemsida så man kan få information uppläst på väldigt många olika språk. Vi gjorde också ett omfattande översättningsarbete av vårt material, både nationellt och lokalt. Det finns en god idé i att uppmana partierna genom ekonomiska medel att vända sig till vissa riktade grupper och där tänker jag att det handlar mycket om att nå utlandsfödda. Det tror jag ska vara prioriterat.

S: Massutskick av SMS till invandrarområden

Socialdemokraterna fick över sex miljoner kronor, men när de redovisar vad det använts till så redovisar de kostnader för hela 27 miljoner, där de menar att de sex miljoner kronorna återfinns. Bland annat har pengarna gått till utdelning av direktreklam, ”bland annat i flerbostadshus med hyresrätter där valdeltagandet är lägre än bland egna hemboende och bostadsrätter.” Av allt att döma är således Socialdemokraternas omtalade SMS-utskick till invandrarområden, där 700 000 SMS skickades ut på valdagen till invandrarområden, betalade av det särskilda bidraget. Socialdemokraterna uppgav själva under valdagen att SMS:et gått ut till ”geografiska områden med lågt valdeltagande”.   Även i Mittuniversitetets rapport bekräftar man att ”telefonkontakter” är en av de satsningar som bidraget finansierat och att man under valrörelsens slutskede lade sin tid på ”mobiliseringsområden, där vi tänker att folk kan vilja rösta på oss”. – Vi märkte att i många förorter hade dörrknackarna en funktion som handlade om att upplysa om att det var val och om var vallokalen låg, en typ av samhällsorientering, så det blev olika typer av samtal. Intresset var väldigt stort i de här områdena, säger Helena Salomonsson, Socialdemokraternas kommunikationschef, till forskarna. Man har också använt bidraget till att göra ett valsedelsutskick generellt till alla, trots att bidraget inte var avsett för det. I Mittuniversitetets utvärdering står det om Socialdemokraterna: En annan insats som de särskilda medlen har bidragit till att bekosta är en stor valsedelsförsändelse, med ambitionen att den skulle nå ut till alla hushåll, för att nå ut brett med kunskap och information om valet till stora delar av befolkningen.

C: Jättestolta över val­information på andra språk än svenska

Centerpartiet gjorde ”många översättningar till andra språk, både av digitalt och fysiskt material”, men utan att redovisa dessa närmare. Emma Fahlstedt, Centerpartiets kommunikationschef, berättar för forskarna om partiets syn på Sveriges framtid: – Vi behöver komma ifrån inställningen att alla ska ta del av allting på svenska. Vi har översatt allt från information på hemsidan till tryckt valmaterial som delades ut och vi är jättestolta över det. Runt om i landet har Centerpartiet också knackat dörr, annonserat och kampanjat i utanförskapsområden. Allt det handlar om synliggörande och för oss var det självklart att vi syntes också i de här områdena.   Bidraget gick också till att samarbeta med ”influencers”, enligt Fahlstedt. Fahlstedt bedyrar att de inte köper dem, ”men vi gör samarbeten med människor som tycker som vi. (…) [17-åringar] följer människor på Instagram och därför måste vi använda ett språk som de unga tar till sig.” Man har även lagt pengar på sökordsoptimering via Google riktat specifikt till invandrare. – Vi har använt oss av sökordsoptimering via Google och liknande och det är ju ganska kostsamt i en valrörelse. Där har de här medlen varit väldigt bra, för det här är grupper som traditionellt kanske inte går in på politiska partiers hemsidor och läser och då har vi kunnat rikta oss till de målgrupperna, säger Fahlstedt.

V: ”Ett språk med ett alfabet som vi inte förstår”

Vänsterpartiet har gjort särskilda filmer, flygblad, inlägg i sociala medier och översättningar för att värva invandrare. Kommunikationschef Marie Antman säger att översättningarna varit kostsamma och svåra: – Vi har anlitat översättningsfirmor, men det har visat sig med politisk kommunikation att det inte räcker, så vi behöver också ha folk internt som talar de språken. Vi har haft en medarbetare som jobbade med översättningar i flera månader därför att det är knepigt. Bara att trycka en text som är på ett språk med ett alfabet som vi inte förstår, att då till exempel kunna vara säker på att texten inte blivit bakvänd... Vidare säger man sig ha lagt pengar på att värva unga genom ”okonventionella sätt att kommunicera, för att prata politik där människor är”: – Vi hade flera gånger frågestunder med Jonas Sjöstedt på Instagram och framför allt unga tjejer frågade om allt! ’Min pojkvän har gjort slut, vad tycker du att jag ska göra?’ Jonas var lite av en relationsrådgivare under några veckor.

M: ”Arabiska är inget problem, men somaliska är svårare”

är Moderaterna redovisar vad bidraget gått till så har partiet valt att redogöra för sina samlade kampanj­utgifter på hela 78 miljoner. Vad de 5,4 miljonerna kronorna gått till är således höljt i dunkel och omöjligt för en utomstående att utvärdera. I intervjuer med Mittuniversitetet menar de dock att de försökt nå utrikes födda. Under de senaste åren har partiet lyft frågan om krav på kunskaper i svenskt medborgarskap, men det är inget som märks i den politiska kommunikationen där man istället valt att översätta material till många olika språk. Trots att det bor över 70 000 somalier i Sverige har det visat sig svårt för Moderaterna att hitta någon som kan översätta till somaliska. Huruvida det beror på den utbredda analfabetismen inom gruppen framgår inte. Finska migrationsverket uppskattade år 2010 att 90 procent av alla somalier som kommit till landet är analfabeter. I Sverige finns ingen officiell statistik. – Vissa språk är svårare än and­ra att hitta översättare till. Arabiska är inget problem, men somaliska är svårare. Men vi måste vända oss till de här grupperna och ibland kan man behöva göra tvåvägsöversättningar, från svenska till engelska och sedan från engelska till somaliska. Men kvaliteten blir förstås sämre, säger Anders Edholm, vice partisekreterare. [caption id="attachment_53281" align="alignnone" width="585"] Moderaterna: Markerad text anger ”Språkkrav för medborgarskap”.
På arabiska.[/caption]

KD: ”Är man ny i landet är det personliga mötet viktigt”

Ebba Busch Thors nyliga uppmaning till invandrare att ”bli svenskar”, och hennes formulering att ”mångkulturalismen som politiskt projekt är mogen för slutförvaring”, är inget som återspeglas i Kristdemokraternas användning av bidraget. Kanslichef Robert Lisborg talar sig varm om mötet med nyanlända invandrare, gärna med material på deras eget språk, vilket bidraget finansierat: – Om man ser till de utrikes födda så handlar det mycket om att tillgängliggöra material på olika språk och de här medlen ger ju en möjlighet att satsa lite extra på det, för vi måste ju prioritera hur många språk vi ska översätta till. Vi har översatt både fysiskt material och material på hemsidan, information om vår organisation, vår historia, vårt valmanifest och så vidare. Vi vill se till att människor får en uppfattning om partiet men också om hur demokratin fungerar. Han menar att de främmande språken är ”inbyggda” i partiets verksamhet: – Det är inbyggt i hur vi tänker redan från början och de här medlen gör det ju möjligt. Vi kan översätta till fler språk, trycka upp material på många olika språk och ha det i valstugorna. Är man ny i landet är det personliga mötet viktigt. Att ha någonting att dela ut till dem tror jag är väldigt viktigt. Men också att se till att hemsidan finns på så många olika språk som möjligt, det skulle vi nog inte ha möjlighet till utan de här medlen, säger han.   Tack vare att bidraget är öronmärkt att gå till grupper som till exempel invandrare så är det heller aldrig någon prioriteringsfråga, menar Lisborg. – Om det blir en prioriteringsfråga kan vi säga att vi har fått de här medlen och de ska gå till det här. Då blir det ingen prioriteringsfråga.

L: Vill nå unga invandrare

Liberalerna ville inte ställa upp på en intervju med Mittuniversitetet och har därför bara svarat på frågorna via e-post. Chefen för organisation och administration, Anders Yngman, skriver att bidraget bekostat översättningar till olika språk, deltagande under Järvaveckan samt digital marknadsföring för att nå framför allt yngre väljare. Bland annat har man lagt 75 000 kronor på översättningar och flera miljoner kronor på riktad annonsering.

SD: Valsedelsutskick till Rinkeby

Även Sverigedemokraterna tog del av flera miljoner kronor, som bland annat lades på att nå ut till utrikes födda, vilket varit en prioriterad målgrupp under hela mandatperioden, enligt kommunikationschef Joakim Wallerstein: – Jimmie har varit hemma hos folk, hos lokala pizzabagare och de som finns med i trygghetsorganisationer. Han har ätit middag och fikat hemma hos dem, utan kameror och utan journalister. Vi har inte dokumenterat det utan han har gjort det ensam med sin side-kick, berättar han. Men det som sticker ut mest är ett valsedelsutskick till invandrartäta områden. – Vi gör vårt postala utskick och prioriterar normalt områden, men tack vare postutskicken såg vi till att varje hem i till exempel Rinkeby fick valsedlar, för vi visste att det inte skulle finnas i valstugor eller i vallokalen. Om vi inte hade gjort det hade effekten blivit att det hade varit omöjligt för en kvinna i Rinkeby att rösta på oss för det hade inte funnits valsedlar. Sedan om det är värt två miljoner, det kan man ju diskutera. Sverigedemokraterna uppger att de särskilda medlen var extra betydelsefulla för ungdomsförbundet som kunde anställa ungdomar för att svara i kommentarsfält: – När det gäller de unga har det varit fokus på vårt ungdomsförbund. De får inget bidrag från Ungdomsstyrelsen så under valrörelsen använde vi pengarna för att ha tio personer här på kommunikationsavdelningen som jobbade med att ge vår version i alla kommentarsfält i sociala medier. Vi har inte så många anställda och har inte möjlighet att ha nätaktivister, säger Joakim Wallerstein. Sverigedemokraterna är dock det enda riksdagsparti som inte har gjort några översättningar av valmaterialet till främmande språk. De anser att väljare ska kunna tala språket i det land man bor.

Undermålig redovisning

När Nya Tider går igenom partiernas redovisningar av bidraget visar det sig att redovisningarna håller så låg standard att det många gånger är helt omöjligt att utvärdera bidragets användning på en djupare nivå. Bidraget synes, utöver de mångkulturella satsningarna, mest ha haft effekten som ett välkommet tillskott i de redan välfyllda partikassorna. [caption id="attachment_53282" align="alignnone" width="585"] Typexempel på en kostnadsredovisning. Här Liberalernas fullständiga redovisning av hur man använt det statliga bidraget. Några krav på att redovisa i detalj vilka kostnader bidraget täckt finns inte.[/caption] Även Mittuniversitetet menar att bidragets effekt inte går att fastslå och att fem av åtta partier redovisar bidraget på ett sådant sätt att det är helt omöjligt att säga vilka utgifter som finansierades av bidraget: I likhet med tidigare utvärderingar är det svårt att avgöra vilka direkta effekter de särskilda medlen haft. Det saknas data på en mer detaljerad nivå för att kunna säga något konkret om stödets effekter. Som framgår av intervjuerna med partiernas representanter finns dock en positiv grundsyn när det gäller möjliga samband mellan riktade kampanjinsatser och en positiv utveckling av valdeltagandet bland unga och utrikes födda. Partierna själva betonar dock att de är nöjda med att bidraget ges inför varje valrörelse, och att det bör betalas ut även i fortsättningen.