Rasismen mot vita markägare i Sydafrika tas upp i Sveriges riksdag

I en motion som lämnats in till riksdagen under den allmänna motionstiden, som avslutades i oktober, fördömer de två sverigedemokraterna Sydafrikas nuvarande presidents Cyril Ramaphosas beslut att mark ska exproprieras utan kompensation. Motionen har inte skrivits under som en partimotion från Sverigedemokraterna utan är en fristående motion från Roger Richtoff och Björn Söder, som till vardags tjänstgör som ordinarie ledamöter i försvarsutskottet respektive utrikesutskottet. De skriver i motionen: ”Regeringen [i Sydafrika] har beslutat att mark skall exproprieras utan kompensation. Det handlar om en omfördelning av jord och syftet är att ägandet av mark skall hamna i linje med Sydafrikas demografiska sammansättning. Med andra ord, staten skall ta land från de vita för att ge till de svarta med motiveringen att de vita utgör cirka 7 procent av befolkningen men innehar cirka 70 procent av den privatägda marken.” De två motionärerna använder Zimbabwe som ett skräckexempel för vad som kan komma att drabba den afrikandiska befolkningen, det vill säga boerna som är ättlingar till nederländska nybyggare. ”Många afrikander är rädda för att regeringen nu går i grannlandet Zimbabwes fotspår. Där jagade den förre presidenten Mugabe vid millennieskiftet bort landets vita farmare, med katastrofala följder för landets ekonomi”, skriver Söder och Richtoff.

”Vita ses som lovliga byten”

SD-motionärerna är tydliga med att våldet mot vita är rasistiskt motiverat: ”En del hävdar att det omfattande våldet mot vita har sin bakgrund i att Sydafrika har hög kriminalitet, men det råder knappast någon tvekan om att våldet i många fall har en rasistisk grund där vita ses som lovliga byten. När ledande politiker som EFF:s Julius Malema sjunger gamla kampsånger om att skjuta boer upplever många det som ett direkt och verkligt hot, rapporterade SVT den 24 november 2018. Likaså skickar regeringens förslag om expropriation utan ersättning av mark som ägs av vita tydliga signaler.” De två sverigedemokraterna hänvisar också till minoritetsrättsorganisationen Afriforum som riktat skarp kritik mot planerna på markexpropriering. Afriforum har i det sydafrikanska parlamentet kritiserat reformen, som de menar bygger på en helt felaktig historisk bild. Ernst Roet, företrädare för Afriforum, säger att de vita inte varit ”tjuvar” utan att marken som de i dag äger tillkommit på tre olika tillvägagångssätt, varav endast ett av dessa kan ses som kontroversiellt. De två huvudsakliga sätten handlar om upptäckten av obrukad mark samt förhandling med svarta stammar där land erhölls genom köpeavtal. Det tredje, kontroversiella, var genom erövring. Richtoff och Söder menar dock att metoderna genom vilka marken erhölls inte spelar någon roll i dag och knappast kan legitimera expropriering. ”Men oavsett hur historia från 1600-talet tolkas så bör en omfördelning av mark utifrån de här premisserna betraktas att frångå västerländsk rättstradition i framför allt två avseenden. För det första att det skulle finnas en arvsskuld som ärvs ner genom generationerna och för det andra att de vita anses bära en skuld vars grund är etnisk tillhörighet”, resonerar de.

Manar den svenska regeringen att agera

Australien och USA har redan kritiserat Sydafrika för planerna att expropriera mark från de vita. Nu vill Söder och Richtoff att även den svenska socialdemokratiska regeringen bryter tystnaden. ”Istället borde det styrande partiet ANC få frågan om hur en landexpropriationspolicy utan kompensation kan vara rättfärdig. Hur kan det vara rätt att beslagta medborgares lantegendomar som brukats av deras familjer i generationer, på mark som de själva för hundratals år sedan köpt eller tillfogat sig med andra medel?”, frågar sverigedemokraterna retoriskt och manar till diplomatiska åtgärder. ”Den svenska regeringen bör i internationella och bilaterala sammanhang lyfta frågan och påpeka att man ser med oro på utvecklingen i landet med den ökande polariseringen och att den sydafrikanska regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att situationen inte ska eskalera”, avslutas motionen. Roger Richtoff, som är ordinarie ledamot av försvarsutskottet, berättar för Nya Tider att han första gången uppmärksammade frågan om markexpropriering genom sitt arbete i försvarsberedningen, där han anmälde en avvikande uppfattning i en text om Afrika. Med grunden i det har han nu lagt en fristående motion under den allmänna motionstiden. – Även i försvarsberedningen nämner de Sydafrika. Det finns ju ett kapitel som heter Afrika och då hade jag en avvikande uppfattning. Jag sade att det är märkligt att man inte tar upp de här rasistiska förföljelserna av vita. – Men jag fick inget gehör. Det var bara jag som reagerade på att man ska ta ifrån vita deras egendom. NyT: Vad beror det på att de andra inte reagerar? Är det för känsligt när det handlar om rasism mot vita? – Ja, det är klart att det är. Det här är ju inte PK. Richtoff berättar att den motion som han och Björn Söder nyligen lagt kommer att behandlas i kammaren någon gång under detta riksmöte. – Ja, jag kommer att lyfta den. Och då finns det möjlighet att de andra partierna går upp och debatterar frågan. NyT: Men det är ett känsligt ämne för dem, inte minst socialdemokraterna som tidigare hyllat Mugabe och väl egentligen aldrig yttrat sig om de vitas situation i Sydafrika? – Nej, det är riktigt, så är det, säger Richtoff, som också berättar att han sett Nya Tiders film från Bokmässan när Pierre Schori vägrar svara på frågor om hans stöd till Mugabe. Bland annat sade Schori när Mugabe nyligen avled att han var som Nelson Mandela, men med dåliga rådgivare. Han sade också att diktatorn var ”vänlig, men stenhård på sin sak”. Richtoff menar att Schori hyllats unisont av etablissemanget, men att han i praktiken inte alls är särskilt kompetent utan att han endast nått sin status och sitt rykte på grund av rätt partibok. – De håller varandra om ryggen, säger Richtoff om etablissemanget. Richtoff berättar att han inte har några förväntningar om att motionen ska gå igenom. – Nej, det kommer den naturligtvis inte göra. Men jag kommer att fortsätta uppmärksamma det här ändå. Det handlar om att ligga före, säger Richtoff.

Liknande motion gick igenom i Nederländerna

Dan Roodt, som är en välkänd afrikandisk författare, doktor i afrikandisk litteratur och människorättsaktivist till stöd för Sydafrikas vita befolkning, välkomnar motionen. – Motionen är mycket bra! Tidigare i år lades en motion fram i det nederländska parlamentet i Haag mot ”expropriering utan kompensation” mot vita mark­ägare i Sydafrika, och den gick igenom! Nya Tider har gått igenom den nederländska motionen: ”Kammaren, efter att ha hört överläggningen, noterar att regeringen och majoriteten av parlamentet i Sydafrika vill fortsätta med expropriering utan kompensation mot vita jordbrukare och en konstitutionell ändring av detta förfarande anses inte nödvändigt. Kammaren noterar att både den universella förklaringen om de mänskliga rättigheterna och den afrikanska stadgan för mänskliga rättigheter förbjuder expropriering, särskilt på grundval av hudfärg. [caption id="attachment_56920" align="alignnone" width="585"] Dan Roodt är afrikandisk människorättsaktivist i Sydafrika. Han säger till Nya Tider att motionen är mycket bra och att en liknande motion nyligen bifölls i Nederländernas parlament. Han ser det som viktigt att allt fler länder uppmärksammar frågan. Foto: Nya Tider[/caption]   Parlamentet uppmanar regeringen, bilateralt och i internationella forum, att lämna ett tydligt uttalande att den avsedda exproprieringen utan kompensation mot vita jordbrukare i Sydafrika kränker de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar regeringen att sätta press på Sydafrika att överge detta”. Motionen bifölls med 86 röster för och 64 röster emot. Borgerliga och högerorienterade partier röstade för, vänsterorienterade och gröna partier röstade emot. Roodt säger att även om den enskilda motionen i Nederländerna i sig inte får någon effekt på Sydafrikas regering, så är det ändå viktigt eftersom det kan leda till att fler länder gör gemensam sak och kritiserar regeringen. USA och Australien har redan gjort det, och Roodt tror att fler länder kan tillkomma. – Jag tror att de övriga länderna i BRICS-gruppen kommer att vara emot markexpropriationen. BRICS är ett ekonomiskt samarbete mellan Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Roodt menar att även länder utanför BRICS kan påverka Sydafrikas styrande. – Om tillräckligt med länder utanför BRICS motsätter sig det, kommer markexproprieringen att stoppas.

Kritik mot Sverige

Dan Roodt passar också på att kritisera de svenska Socialdemokraterna, som han menar bär ett stort ansvar för Sydafrikas förfall: – Om bara svenska folket visste vad deras socialdemokratiska regeringar har gjort nere i Sydafrika, genom att stötta terroriströrelser som angriper civila både i städer och på landsbygden, så skulle svenskarna rösta bort Socialdemokraterna direkt! – Så vitt jag vet gav de svenska socialdemokraterna ANC mer än 400 miljoner dollar för att begå terrordåd och störta den tidigare regeringen. Det handlar om en exempellös intervention i ett annat lands interna politiska angelägenheter. Min poäng med detta är att liknande metoder som syftar till regimskifte skulle kunna användas av ett land mot vilket annat land som helst, även mot Sverige. Finansiera extrema och våldsamma grupper och skapa splittring och hat genom propaganda, och därefter åse hur landet imploderar. NyT: Skulle du säga att Sverige är det land i Europa som allra mest har svikit boerna genom att understödja aktioner som har lett till den katastrofala situationen i landet i dag? – Jag skulle nog säga det, ja, även om Nederländerna också bär ett stort ansvar för det som hänt. En vän till mig skriver sin doktorsavhandling om Nederländernas roll i Sydafrikas fall. Nederländerna gjorde praktiskt taget samma sak som Sverige, trots att de är våra förfäder. Över 80 nederländare reste i hemlighet till Sydafrika för att hjälpa ANC:s hemliga terroriströrelse. NyT: Alltså ett fullkomligt förräderi från Nederländerna mot deras egna ättlingar? – Ja, precis så! Men nuförtiden får vi mycket sympati från de högerorienterade partierna i Nederländerna, framför allt FvD och PVV.