![]()
Den 14 oktober blev en tolvårig pojke knivrånad på Olskrokstorget i Göteborg. Överfallet skedde klockan två på eftermiddagen, och gärningsmannen satte en kniv mot pojkens hals och skar honom även i handen. Bytet blev en mobiltelefon. Fyra dagar tidigare hade flera personrån genomförts med knivar och glasflaskor, och polisen tror att det rör sig om fler än en grupp av gärningsmän.
Denna typ av personrån blir allt vanligare i Göteborg, och ofta är knivar inblandade. Totalt rapporterades under månaderna juni, juli och augusti 108 fall av personrån.
Under natten mot den 1 oktober rånades under tio minuter tre män av ”ungdomsgäng”, vars medlemmar var delvis maskerade. Även i augusti skedde flera rån under en och samma natt. Vid det första blev en person nedslagen utanför ett hotell, vid det andra blev två unga män rånade av en grupp på fem till sex personer. Vid ett av de övriga fick offret en huvudskada.
Polisen beskriver hur gäng driver runt nattetid i centrala Göteborg i en ständig jakt på rånoffer, och att de när de funnit ett lämpligt offer omringar denne och är hotfulla. Ofta misshandlas offret också med slag och sparkar. I mitten av juli knivskars en 20-åring till döds vid ett sådant rån.
Gärningsmännen kommer från stadens etniska så kallade ”utanförskapsområden” och syftet är inte bara att komma över ofta blygsamma byten, utan också att förnedra offret och visa sin dominans.
[caption id="attachment_56941" align="alignright" width="348"]
![]()
Fredrik Lennartsson. Foto: Polisen[/caption]
Fredrik Lennartsson, som är biträdande lokalpolisområdeschef Storgöteborg Nordost och väl insatt i denna brottslighet, berättar för Nya Tider att antalet personrån inte minskat under de kallare månaderna september och oktober:
− Vi kan säga så här. Under ett par års tid har vi haft en ganska kraftig ökning, och det fortsätter. Den här veckan hade vi ju ett flertal rån i måndags kväll. Vi ligger högt när det gäller personrån, det är helt klart.
Om hur dessa brott vanligen ser ut, säger Lennartsson:
− Många av dem är ungdomar som rånar ungdomar. Anledningen till att det blir många är att man är en grupp, löst sammansatt, och så gör man väldigt många rån på kort tid. Och det är klart, då går statistiken upp.
Han berättar vidare att de vanligaste bytena är mobiltelefoner och jackor. På frågan om hur polisen arbetar för att stävja just dessa brott, säger Lennartsson:
− Vi tittar ju hela tiden på var våra ”hotspots” är. Som i måndags, där vi hade fyra stycken rån under en kort period. Då följer vi det och har närvaro där, givetvis. Sedan jobbar vi aktivt med de utredningar vi får in, tittar på modus och försöker lägga pusslet utifrån de gärningsmän vi får in. Vi har fem stycken anhållna. Då tittar vi på om de har begått fler rån, och försöker lägga pusslet på det sättet.
Han kan inte ange någon exakt uppklarningsprocent för anmälda personrån, men säger:
− Jag kan säga att vi har fler misstänkta nu än tidigare år.
Eftersom förövarna vanligen är under 18 år får de sällan kännbara straff:
− Just för att de är unga behövs det både straff och stöd och behandling, för att det är inte alltid hårda straff hjälper. Vi måste få in dem på rätt väg.
I vissa fall har kända förövare varit i frihet i väntan på rättegång och då begått nya rån. Lennartsson säger:
− När du är väldigt ung, så undviker man att ha dem anhållna och häktade under längre perioder. Så är det, och då kan det vara exempelvis ett LVU [Lagen om vård av unga].
När det gäller fallet med tolvåringen som rånades mitt på dagen, svarar han på frågan om ett signalement på gärningsmannen:
− Inget som vi har gått ut med. Det får förundersökningsledaren och de som jobbar med ärendet titta på i så fall, när vi går ut med signalement. Ibland hjälper det, men det beror också på hur precist signalementet är, om det hjälper oss eller inte.
Det finns i dagsläget ingen misstänkt eller gripen för just detta brott.