7-årig dotter antastades av afghan – inget åtal väcktes

I mars i år berättade Ross Partons 7-åriga dotter att mammans afghanske vän tafsat på henne när modern sov. Enligt dottern ska den officiellt 20-årige mannen ha varit i hennes säng och där bland annat vidrört hennes kön. Ross kontaktade den 20 mars polis, som tog dottern till Barnahus i Lund, en institution som utreder sexuella övergrepp mot minderåriga. Där hördes hon, utan föräldrarnas närvaro, och upprepade den historia hon berättat för fadern.

Flickan bedöms vara trovärdig

I socialtjänstens beslut från juli, som Nya Tider tagit del av, om att inte förändra barnets boende beskrivs förhöret med barnet: ”[Hon] säger att han [den afghanske mannen] är snäll och rolig men att han har tagit henne på snippan och rumpan. Det har hon berättat för pappa men inte för mamma. [Hon] berättar om två tillfällen när mannen tagit henne på rumpan och en gång på snippan.” [caption id="attachment_57249" align="alignright" width="250"] Foto: Privat.[/caption] Även ett annat tillfälle återges: ”[Hon] berättar att mannen lagt täcket över dem och att han då la sin hand på hennes snippa, utanpå hennes kläder, och rörde handen. [Hon] tyckte att det var obehagligt. Hon var helt tyst när det hände. [Hon] säger att mannen gjorde så i en minut.” Socialtjänsten skriver vidare att flickan är trovärdig i sin berättelse, men att utredningen är svår då föräldraparet inte kan enas om vad som har hänt. Enligt mamman har inget otillbörligt skett och hon har inte brutit kontakten med den afghanske mannen, som kommit till Sverige som ”ensamkommande”. [caption id="attachment_57245" align="alignright" width="250"] Foto: Privat.[/caption] Paret lever i dag separerat och turas om att ha barnen. Pappan har inte insyn i hur dottern har det medan hon är hos mamman, han vet bara att den 44-åriga kvinnan ofta umgås med den 20-årige afghanen och att han ofta befinner sig hemma hos henne och då även träffar dottern. Ross nämner särskilt en händelse på Österlen, efter att han gjort polisanmälan och bett mamman att hålla den afghanske mannen borta från dottern. Mamman tog då med sig dottern och hennes storebror till mormodern, där även den afghanske mannen var närvarande och lekte med dottern hela helgen. [caption id="attachment_57244" align="alignright" width="250"] Foto: Privat.[/caption] Socialtjänsten menar att de inte med säkerhet kan säga vad som faktiskt har hänt, men att det är ”av yttersta vikt att mamma fortsätter att sätta [dotterns] säkerhet i främsta rummet och inte tar några risker”.

Förundersökningen läggs ned

Parallellt pågår en polisutredning, men den 12 september meddelade Åklagarområde Syd att förundersökningen läggs ned, eftersom ”det saknas tillräcklig stödbevisning för att mot den misstänktes nekande bevisa att brott begåtts”. Ross är kritisk till hur lång tid polisutredningen tog, och säger till Nya Tider: − Jag var hela tiden tvungen att jaga polisen och fråga ”när ska jag höras?”, ”varför tar processen så lång tid?” och ”vad händer?”. Han blev dock aldrig kal­lad till något förhör och han är förbluffad över utslaget: [caption id="attachment_57243" align="alignright" width="250"] Flickans pappa Ross Parton är mycket besviken på de svenska myndigheterna, som han menar inte tagit situationen på allvar. Foto: Privat[/caption] − De valde helt enkelt att inte göra någonting. Det tycker jag är väldigt märkligt, för min dotter gav dem bevis och berättade vad som hänt. Det finns foton av den här mannen som visar exakt det som min dotter berättade. Ross tycker att det är mycket märkligt att dotterns egen berättelse, samt foton där den misstänkte bland annat ligger i dotterns säng, inte är tillräckligt för att myndigheterna ska reagera: − Som pappa vill jag veta att min dotter är trygg. Vad behöver de för bevis? De verkar behöva få en pornografisk video för att ta tag i fallet. Beslutet att lägga ned förundersökningen och inte gå vidare med fallet fattades av kammar­åklagare Sara Salomonsson. Hon vill inte uttala sig om det specifika fallet, men svarar generellt på frågan om varför en dotters egen redogörelse inte räcker: − Om man har två parter där den ena säger att något har hänt och den and­ra parten att något inte har hänt, krävs det ju någonting mer för att man ska välja att tro på den ene eller den andre. Stödbevisning. NyT: Vad skulle detta ”mer” kunna vara? − Om man tittar på fall av sexuella övergrepp kan det till exempel vara teknisk bevisning i form av DNA eller att det finns något vittne. NyT: Så här måste det då se ut i väldigt många fall? − Det är korrekt. Så är det ju. NyT: Då läggs alltså många sådana här fall ned? − Ja, om man saknar stödbevisning och det är ord mot ord. Det räcker ju inte för en fällande dom senare i domstol. NyT: Sådan bevisning lär saknas i många fall, inte minst när det handlar om barn. Det kan ju också handla om en typ av övergrepp där DNA inte lämnats? − Absolut. Det har du helt rätt i. NyT: Bör man som orolig förälder då tänka på att försöka dokumentera så mycket som möjligt innan man går vidare? − Nej, det tycker jag väl inte att man ska göra själv, utan det är väl bättre att man anmäler så fort som möjligt, så att det finns möjlighet att utreda. Anmälan och utredningen ledde dock alltså inte någon vart i detta fall. Man kan begära en prövning av åklagarens beslut om nedläggning. Den ursprungliga åklagaren tittar då först på om nya omständigheter tillkommit, men ska annars skicka ärendet vidare till en överprövning av en annan åklagare som kan fatta ett annat beslut.

”Förr eller senare kommer han att göra samma sak igen”

Som nyzeeländsk medborgare känner Ross sig sviken av de svenska myndigheterna: − Det känns som att det inte finns någon polis i Sverige. Att det är laglöst, och att män som gör sådant här vet att de kan komma undan. Något måste förändras. Jag förstår inte rättssystemet här. I Nya Zeeland skulle detta hanterats snabbare och det skulle inte vara något daltande med personen som gjort det. Man tror direkt på offret och skapar en trygg situation, men här får jag känslan av att för­övaren bara får en smäll på fingrarna och inget straff. Ross kom till Lund för sex år sedan från Auckland i Nya Zeeland, där han redan inlett relationen med den svenska mamman. Med tanke på det som skett oroas han också av att den afghanske mannen arbetar med barn som tränare för ett fotbollslag, där man inte gjort någon bakgrundskontroll: − Antagligen kommer den här mannen ligga lågt ett tag, men förr eller senare kommer han att göra samma sak igen.