Riksdagen röstade ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen (FiU1) för 2020

Riksdagen sade idag ja till regeringens förslag. Det innebär att alla skatteförslag som finns redovisade i budgetpropositionen i princip är godkända av riksdagen även om de inte är färdigberedda enligt Riksdagsordningen, en av våra grundlagar. Det är ett stort problem, eftersom regeringen valt att lägga in allt fler oberedda skatteförslag i det övergripande rambeslutet. Det gör att de förslagen inte hanteras på ett tillförlitligt sätt i enlighet med grundlagens principer. De läggs fram på ett anekdotiskt sätt i budgetpropositionen och kommer sedan fram som separata ”efterpropositioner”, som oppositionen då förbundit sig att inte rösta ner, med hänvisning till det så kallade ”finanspolitiska ramverket”. Det betyder att huvuddelen av partierna har kommit överens om att hantera budgetarbetet på det sättet, för att göra det enkelt för en minoritetsregering att regera landet, utan en majoritet bakom sig i riksdagen. Tekniken går ut på att varje oppositionsparti förbinder sig att enbart rösta på sina egna förslag i budgetbesluten. Då vinner alltid regeringens förslag. Om alla i stället skulle rösta på det förslag som de anser bäst av återstående förslag i en votering ökar risken kraftigt för att en minoritetsregering faller redan på budgetfrågan. Det skulle göra det betydligt svårare rent politiskt för en minoritetsregering att få igenom sina förslag. De skulle då i förväg behöva kompromissa med något parti utanför regeringen och därigenom skaffa sig en majoritet som stöd för de förslag som läggs fram. Statsministern brukar tala om ett ”svårt politiskt läge” för att beskriva denna mekanism och för att försvara det odemokratiska spel som genomförs inom ramen för den överenskomna metoden. Genom dagens beslut ställer sig också riksdagen bakom regeringens förslag till mål för statsbudgeten, som kan sammanfattas på följande sätt: ”Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att få fler i arbete, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland, att välfärden ska stärkas, att hela landet ska växa och att tryggheten ska öka. Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning”.