Har du koll på de nya lagarna? Här är de viktigaste ändringarna

Barnkonventionen blir svensk lag

Sverige ratificerade FN:s barnkonvention 1990 och har därmed förbundit sig att följa den sedan dess. Nu utökas barnkonventionen till svensk lag. Beslutet innebär att barns rättigheter ska beaktas i större utsträckning av rättsvårdande myndigheter. Farhågor har rests om att fler minderåriga asylsökande nu kommer att få stanna i Sverige, något som Migrationsverket dock dementerat i ett officiellt uttalande.

LAS gäller fram till 68 års ålder

Åldern fram till vilken en arbetstagare har rätt att vara kvar i anställningen höjs från 67 till 68 år. Efter den åldern kan arbetsgivare säga upp arbetstagaren utan saklig grund. Den 1 januari 2023 planeras gränsen att höjas till 69 år.

Kommuner tvingas lägga mer tid på nyanlända invand­rares etablering

Kommunerna har tidigare varit skyldiga att erbjuda 60 timmars samhällsorientering för nyanlända invand­rare. I år ökar förpliktelsen till minst 100 timmar. Ändringen är en följd av januariavtalet mellan regeringspartierna samt Liberalerna och Centerpartiet.

Värnskatten avskaffas

Fram tills årsskiftet fanns två skiktgränser i inkomstbeskattningen. Inkomster inom den lägre skiktgränsen beskattas med 20 procent extra utöver kommunalskatten och kvarstår även nu. Inkomster i den högre skiktgränsen (i folkmun kal­lad värnskatt) beskattades med ytterligare 5 procentenheter och avskaffas nu i sin helhet. Ändringen är ett av Liberalernas viktigaste krav i januariavtalet.

Elektronisk betalning krävs för att få ta del av rut- och rotavdrag

För att få ta del av rut- och rotavdrag införs ett krav på att utfört arbete betalas elektroniskt. Exempel på elektronisk betalning är kontokort, inbetalningskort, Swish eller identifierng med Bank­ID.

Banker måste tillhandahålla kontantuttag

De största bankerna måste tillhandahålla platser för kontantuttag. I år ska planeringen av arbetet påbörjas, bland annat genom att Post- och telestyrelsen gör en kartläggning. År 2021 ska bankomaterna finnas på plats. Det är fortfarande oklart exakt vad lagen innebär i praktiken, framför allt hur långt en kund ska kunna tvingas åka för att få ta ut kontanter. Bankerna görs även skyldiga att ta emot insättningar av kontanter – men inte från privatpersoner utan bara från företag.

Landsting blir regioner

Redan för ett år sedan blev de sju kvarvarande landstingen regioner. Nu har begreppet landsting slutligen ersatts med region i alla lagtexter. Landstingsfullmäktige blir till exempel regionfullmäktige, och förbundet SKL byter namn till SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Landstingen inrättades redan på 1800-talet, och det var först i slutet av 1990-talet, några år efter EU-inträdet, som region blev en politisk enhet i Sverige och ett verktyg för EU-integration. Då bildades Västra Götalandsregionen och Region Skåne. De svenska landstingen förknippades främst med sjukvård, vilket ansågs otidsenligt efter EU-inträdet. I EU har regionerna status som en viktig och bred politisk enhet. Regionerna söker bland annat medel från EU:s strukturfonder för att genomföra unionens så kal­la­de sammanhållningspolitik. Dessutom finns Europeiska regionkommittén där regionpolitiker över hela EU samlas för att diskutera och påverka EU-lagstiftning. Den tidigare EU-kommissionären Cecilia Malmström skrev, som forskare på Göteborgs universitet, inför bildandet av Västra Götalandsregionen att ”regionernas Europa” kommer att bli allt viktigare: ”I ett Europa där regionen antas få allt större betydelse menar vissa att det är viktigt att även Sverige har klart definierade regioner som kan bli jämbördiga samarbetspartners till regioner som Bayern och Katalonien.” Med regionernas Europa menas att regionerna framhävs på nationalstaternas bekostnad. Till exempel finns redan i dag gränsöverskridande regioner som Öresund-­Kattegat-Skagerrak som också får stöd via strukturfonderna.

Mer omfördelning till kommuner med ekonomiska prob­lem

Rika kommuner tvingas betala mer pengar till fattiga kommuner, en reform som sker efter krav från kommuner vars ekonomi havererat på grund av invandringen. Regeringen uppger att omfördelningen förstärks ”utifrån faktorer som gleshet och socioekonomi, till exempel utbildningsbakgrund”. Trots att många kommuners ekonomi är i kris på grund av att kommunen frivilligt tagit emot många invand­rare, skriver regeringen att de nuvarande förändringarna handlar om ”opåverkbara och strukturella faktorer, till exempel befolkningsstruktur”.

Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Fram tills nu har kravet på aktiekapital i ett privat aktiebolag varit 50 000 kronor. Vid årsskiftet sänktes gränsen till 25 000 kronor. Ändringen är en del av januariavtalet och syftar till att främja företagande framför allt i tjänstesektorn.

Lägre bidrag för asyl­sökande som bosätter sig i prob­lemområden

Regeringen vill att fler asylsökande ska söka sig till områden där det ”finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande”. Om asylsökande på egen hand ordnar bostad i ett ”område med socioekonomiska utmaningar” ska personen i regel inte ha rätt till vissa bidrag. Trots att lagen redan nu är på plats, har man fortfarande inte bestämt vilka områden som ska svartlistas. Migrationsverket arbetar med att ta fram listan och den ska börja gälla från 1 juli i år. Ändringen är en del av januariavtalet.

Ökade möjligheter för utländska akademiker att stanna i Sverige

EU:s student- och forskardirektiv implementeras i svensk lag. Det innebär bland annat att den utlänning som forskar eller studerar på svensk högskola ska ha rätt att stanna kvar i Sverige ett helt år efter slutförd forskning/slutförda studier för att söka arbete eller ”undersöka förutsättningarna” att driva företag.

Enklare för myndigheter att bedriva kameraöver­vakning

Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket tillåts bedriva kamera­bevakning utan tillstånd av Datainspektionen. Det blir nu upp till myndigheterna att själva bedöma om intresset av bevakningen väger tyngre än allmänhetens intresse av att inte bli bevakad, skriver regeringen. Syftet med lagändringen sägs vara att bekämpa och beivra brott.

Stärkt straffrättsligt skydd för politiker

En lagändring gör att det ska betraktas som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet, om ett brott riktats mot en politiker på grund av hans eller hennes förtroendeuppdrag. Lagen gäller dock inte alla politiker, utan bara de som har förtroendeuppdrag i stat, kommun, region, Europaparlamentet eller Sametinget.

Högre straff för sexköp av barn

Minimistraffet för köp av sexuell handling av barn skärps från böter till fängelse. Maximistraffet höjs till fängelse i fyra år.

Brottsligt att hindra blåljuspersonal

Sabotage mot blåljusverksamhet införs som nytt brott efter de många attackerna mot ambulanspersonal och brandkår. Det blir brottsligt att angripa eller störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på sådana sätt att gärningen allvarligt försvårar eller hindrar utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Straffet är fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt kan det ge fängelse i två till arton år, eller livstid.