Klassar Landskrona som ”utsatt område” – för att slippa invandring

[caption id="attachment_60557" align="alignright" width="359"] Torkild Strandberg (L), kommunalråd i Landskrona. Foto: Liberalerna[/caption] Den nya lagstiftningen som trädde i kraft vid nyår gav möjlighet för vissa kommuner att undanta utsatta områden från EBO-lagen, med effekten att man kan avskräcka invandring och slippa att betala ut vissa bidrag till invandrare som ändå bosätter sig där. Nu har ett par kommuner i Skåne klargjort att man tänker använda sig av ett hål i lagstiftningen och klassa hela sina städer som ”utsatta områden”, som ”getton” i vardagligt språk, för att på så vis slippa den extremt dyra invandringen som håller på att rasera kommunernas ekonomi. Nu passar Landskrona på att hoppa på tåget och klassa hela staden som ett ”utsatt område”. – Vi behöver ett andrum, säger Torkild Strandberg (L), kommunalråd i Landskrona till SVT.

Klassar hela staden som ”utsatt område”

EBO-lagen ger asylsökande rätt att bosätta sig överallt i landet utan att detta skall påverka rätten till ersättning men 32 kommuner i landet har möjlighet att undanta utsatta områden från lagen. I Skåne gäller det Åstorp, Malmö, Helsingborg, Perstorp och Landskrona. Lagen kommer i praktiken börja tillämpas först den första juli då kommunerna skall ha utsett de områden i som man anser är utsatta och meddelat staten detta. Men Perstorp, Helsingborg och Landskrona har redan bestämt sig för att hela kommunerna skall anses undantagna från EBO. – Lagstiftaren säger att vi skall peka ut var i staden det är olämpligt att man utefter vissa kriterier bosätter sig. Men det handlar inte om var man bor utan om på effekterna på skola, socialbidragsberoende och förskolan. Vi kan inte säga att de är isolerade till vissa delar av staden. På en rak fråga om han anser att hela staden är utsatt, svarar han kort. – Ja. Genom att klassas som ”utsatt område” kan man slippa att betala ut olika sorters bidrag, bland annat dagersättningen om 71 kronor. Det förhindrar såklart inte invandrare från att flytta till Landskrona, men genom att inte få dessa bidrag utbetalda skapar man ett incitament för att invandrarna skall välja andra kommuner där de får mer bidrag. Man inser att bidragslockelsen i sig kan vara mer än nog för att styra var de vill bo. Samtidigt blir det en signal till staten att man inte vill ta emot mer invandrare och de kostnader de medför. – Det handlar ju om en dagersättning på 71 kronor. Men som signal till statsmakten och till den som funderar över var man skall bosätta sig så kan det säkert på marginalen ha en effekt. Men totalt sett blir den ganska liten.

100 asylsökare – för dyrt för en stad med 32 000 invånare

Enligt kommunalrådet finns det just nu 100 asylsökare som valt att bosätta sig i Landskrona. Eftersom dessa, likt i alla andra städer i Sverige innebär ett rent nettominus i intäkter, tycker man från Landskronas håll att det är för mycket redan där. – Vi har tagit ett oproportionerligt stort ansvar hittills och behöver andrum. Om man räknar skolgång, förskola, och ett kommande ansvar för försörjning och boende så är detta ganska stort i en stad som Landskrona, säger Landskronas kommunalråd Torkild Strandberg (L) till SVT. För Migrationsverket blir förändringen av EBO-lagen sannolikt ett resultat av att fler asylsökande blir kvar på Migrationsverkets anläggningar under en längre period. Migrationsverket har fått extra medel av staten för att klara av det ökade trycket. – Vi kommer kanske behöva fler boenden. Vi tror ändå inte att trycket kommer att öka särskilt mycket, säger Jaqueline Lundberg, processledare på digitalisering och utvecklingsavdelningen på Migrationsverket till SVT.