![]()
Den senaste tiden har det uppmärksammats hur så kallade ”ensamkommande”, alltså afghanska män som nyligen fått uppehållstillstånd, åker på semester till Iran. Det visar dels att de främst har band med Iran, men också att de knappast har haft någon fruktan för förföljelse där.
Vetskapen om att många som i Sverige har kallat sig ”flyktingar”, samtidigt som de utan problem besöker hemlandet, är emellertid inte ny.
[caption id="attachment_60570" align="alignright" width="250"]
![]()
Gunilla Gomér. Foto: Privat[/caption]
Exempelvis skrev Gunilla Gomér, kristdemokrat som sedan gick över till SD, en debattartikel för Nyheter24 om frågan i augusti 2014.
Hon utgick då från en händelse där ett tusen svenska medborgare blivit strandsatta i Somalia efter att flygbolaget de använt gått i konkurs, och skrev:
”Det är egentligen inget konstigt att flyktingar åker tillbaks till sina ursprungsländer, efter att krig är slut och risken för förföljelsen avtagit. Men så länge det kommer asylsökande från Somalia, Afghanistan, Iran och andra platser kan jag inte begripa hur andra landsmän, bara för att de har svenskt medborgarskap, kan åka tillbaka inte bara en månad utan upp till 6 månader, på semester.”
Hon tillägger senare i texten:
”Jag har sett när systemet missbrukats. Ensamkommande flyktingbarn som hittat sina föräldrar strax efter att de fått uppehållstillstånd. Som medgivit att deras vistelse här var för att få hit sina anhöriga. Afghaner som rest hem i halvårsvis, med pension och bidrag i bakfickan.”
Enligt FN:s flyktingkonvention, svensk lag och EU-regler kan man anses vara flykting om man har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Man kan också få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande, om det bedöms att man löper risk att utsättas för exempelvis tortyr, dödsstraff eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.
I Utlänningslagens 4 kap 5§ berörs emellertid en närliggande aspekt:
”En flykting upphör att vara flykting om han eller hon av fri vilja på nytt använder sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare.”
Journalisten Egor Putilov, som själv arbetat på Migrationsverket, skriver 2017 på sin egen blogg bland annat:
”Problemen verkar finnas i flera led – alltså inte enbart inom Migrationsverket utan även hos gränspolisen som fram tills nyligen inte rapporterade alls om misstänkta hemresor som om det vore i sin ordning när chartrade flygplan överfulla med nyblivna flyktingar åker i skytteltrafik till deras ursprungsländer. I en nyhetsnotis från 2011 lovar gränspolisen i Skåne att ’börja tipsa’ Migrationsverket om hemresande flyktingar vilket egentligen var deras arbetsuppgift från början.”
I oktober 2019 ville Sveriges Radio uppmärksamma att det fanns kritik mot att genomföra utvisningar till Syrien, för att det skulle vara för farligt i landet. En av dessa var en syrier som fått uppehållstillstånd 2015, men denne befann sig vid intervjutillfället själv på semester i Syrien.
[caption id="attachment_60566" align="alignnone" width="585"]
![]()
Sveriges radio avlägsnade snart namn och bild på den syriske mannen som var kritisk till utvisningar till Syrien, då läsare reagerat över att han vid tillfället själv befann sig på semester i landet. Från SR:s hemsida.[/caption]
När Nya Tider frågar Migrationsverket om det överhuvudtaget påverkar ett uppehållstillstånd negativt att semestra i landet man sökt asyl ifrån, svarar de skriftligen bland annat att man kan vara utomlands i två år utan problem:
”Ett permanent uppehållstillstånd kan återkallas om en person flyttar från Sverige. Om personen anmäler till Migrationsverket att den vill behålla sitt permanenta uppehållstillstånd kan denne vara utomlands i upp till två år utan att tillståndet påverkas. Om personen inte flyttar tillbaka till Sverige igen efter två år kan Migrationsverket återkalla uppehållstillståndet.
Något oklart skriver de också:
”Tillståndet kan också återkallas om personen uppgav en falsk identitet när den ansökte om uppehållstillstånd, eller om personen medvetet ljög eller inte berättade om något som hade betydelse för uppehållstillståndet.”
Efter att Nya Tider insisterat på ett svar som adresserar den faktiska frågan, svarar verket:
”Migrationsverket kan utreda om det finns grund för att återkalla ett uppehållstillstånd om det kommer till verkets kännedom att en person har rest tillbaka till det land som personen har beviljats asyl gentemot, en individuell bedömning görs utifrån olika omständigheterna i det aktuella fallet.”
Det ska dock noteras att endast 671 permanenta uppehållstillstånd återkallades 2019, och av dessa berodde en majoritet på att bosättningen i Sverige upphört. Endast 90 skedde på grund av oriktiga uppgifter. Totalt beviljades närmare 120 000 uppehållstillstånd under 2019.
Gunilla Gomér. Foto: Privat[/caption]
Exempelvis skrev Gunilla Gomér, kristdemokrat som sedan gick över till SD, en debattartikel för Nyheter24 om frågan i augusti 2014.
Hon utgick då från en händelse där ett tusen svenska medborgare blivit strandsatta i Somalia efter att flygbolaget de använt gått i konkurs, och skrev:
”Det är egentligen inget konstigt att flyktingar åker tillbaks till sina ursprungsländer, efter att krig är slut och risken för förföljelsen avtagit. Men så länge det kommer asylsökande från Somalia, Afghanistan, Iran och andra platser kan jag inte begripa hur andra landsmän, bara för att de har svenskt medborgarskap, kan åka tillbaka inte bara en månad utan upp till 6 månader, på semester.”
Hon tillägger senare i texten:
”Jag har sett när systemet missbrukats. Ensamkommande flyktingbarn som hittat sina föräldrar strax efter att de fått uppehållstillstånd. Som medgivit att deras vistelse här var för att få hit sina anhöriga. Afghaner som rest hem i halvårsvis, med pension och bidrag i bakfickan.”
Enligt FN:s flyktingkonvention, svensk lag och EU-regler kan man anses vara flykting om man har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Man kan också få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande, om det bedöms att man löper risk att utsättas för exempelvis tortyr, dödsstraff eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.
I Utlänningslagens 4 kap 5§ berörs emellertid en närliggande aspekt:
”En flykting upphör att vara flykting om han eller hon av fri vilja på nytt använder sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare.”
Journalisten Egor Putilov, som själv arbetat på Migrationsverket, skriver 2017 på sin egen blogg bland annat:
”Problemen verkar finnas i flera led – alltså inte enbart inom Migrationsverket utan även hos gränspolisen som fram tills nyligen inte rapporterade alls om misstänkta hemresor som om det vore i sin ordning när chartrade flygplan överfulla med nyblivna flyktingar åker i skytteltrafik till deras ursprungsländer. I en nyhetsnotis från 2011 lovar gränspolisen i Skåne att ’börja tipsa’ Migrationsverket om hemresande flyktingar vilket egentligen var deras arbetsuppgift från början.”
I oktober 2019 ville Sveriges Radio uppmärksamma att det fanns kritik mot att genomföra utvisningar till Syrien, för att det skulle vara för farligt i landet. En av dessa var en syrier som fått uppehållstillstånd 2015, men denne befann sig vid intervjutillfället själv på semester i Syrien.
[caption id="attachment_60566" align="alignnone" width="585"]
Sveriges radio avlägsnade snart namn och bild på den syriske mannen som var kritisk till utvisningar till Syrien, då läsare reagerat över att han vid tillfället själv befann sig på semester i landet. Från SR:s hemsida.[/caption]
När Nya Tider frågar Migrationsverket om det överhuvudtaget påverkar ett uppehållstillstånd negativt att semestra i landet man sökt asyl ifrån, svarar de skriftligen bland annat att man kan vara utomlands i två år utan problem:
”Ett permanent uppehållstillstånd kan återkallas om en person flyttar från Sverige. Om personen anmäler till Migrationsverket att den vill behålla sitt permanenta uppehållstillstånd kan denne vara utomlands i upp till två år utan att tillståndet påverkas. Om personen inte flyttar tillbaka till Sverige igen efter två år kan Migrationsverket återkalla uppehållstillståndet.
Något oklart skriver de också:
”Tillståndet kan också återkallas om personen uppgav en falsk identitet när den ansökte om uppehållstillstånd, eller om personen medvetet ljög eller inte berättade om något som hade betydelse för uppehållstillståndet.”
Efter att Nya Tider insisterat på ett svar som adresserar den faktiska frågan, svarar verket:
”Migrationsverket kan utreda om det finns grund för att återkalla ett uppehållstillstånd om det kommer till verkets kännedom att en person har rest tillbaka till det land som personen har beviljats asyl gentemot, en individuell bedömning görs utifrån olika omständigheterna i det aktuella fallet.”
Det ska dock noteras att endast 671 permanenta uppehållstillstånd återkallades 2019, och av dessa berodde en majoritet på att bosättningen i Sverige upphört. Endast 90 skedde på grund av oriktiga uppgifter. Totalt beviljades närmare 120 000 uppehållstillstånd under 2019.