![]()
Under måndagens pressträff för att uppdatera Sverige om coronakrisen medverkade Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen och Maria Bergstrand, enhetschef på enheten för operativ ledning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Beskeden som trion kom med sammanfattade läget i Sverige som fortsatt allvarligt samt belyste flera brister och problemområden med den nuvarande strategin man genomför.
Det första man konstaterade var att antalet smittade ökar mycket snabbt över världen som helhet samt att USA är värst drabbat sett till det totala antalet smittade och den ökning man ser, men att Europa fortfarande har majoriteten av både smittade och döda.
– Det ökar i snabb takt på global nivå fortfarande, nu har vi 1,25 miljoner smittade i världen, 70 000 döda. Knappt 600 000 smittade i Europa. Ökningen i USA är mycket kraftig, de står för de flesta nya fallen. Italien har en nedåtgående trend, så också Spanien. Däremot verkar Sydamerika ha mer fall, sade Tegnell.
Siffrorna släpar efter
När der gäller de svenska siffrorna presenterade Folkhälsomyndigheten en fortsatt ökning av antalet bekräftade fall till 7 206 totalt, en ökning med 376 nya fall, och en ökning av antalet döda med 76 nya avlidna, en kraftig ökning från gårdagens 28. Totalt har nu 477 bekräftats döda i följderna av Covid-19, sjukdomen som SARS-CoV-2 viruset kan orsaka. Men man erkänner även från myndighetens sida att det förekommer en stor eftersläpning av antalet döda, speciellt över helgerna, vilket man skyller på att folk är lediga.
[caption id="attachment_63885" align="alignnone" width="585"]
![]()
Folkhälsomyndighetens siffror från idag. Källa FHM[/caption]
– I Sverige är det lite som vanligt på måndagar, att vi haft få fall över helgen och idag, men det måste tolkas med en stor försiktighet, vi vet att det blir mindre rapportering på helgerna, och sämre bemanning än på veckorna. Däremot ligger IVA-fallen (intensivvårdade) på konstant nivå sedan några veckor tillbaka, med ungefär lika många nya fall varje dag, sade Tegnell.
Samtidigt menade Tegnell att antalet dödsfall var ”knappt” 30 om dagen i genomsnitt, men förklarade inte om man då räknade med från första konstaterade dödsfallet eller bara på senare tid då siffran hade varit avsevärt högre.
– Det har varit mycket diskussioner om hur många som dör i Covid-19, det här är gamla människor med flera sjukdomar, det är svårt att säga vad de dör av. Det är eftersläpning i rapporteringen. Därför är det inte jätteintressant med fallen per dag, utan per dagarna. Då kan vi se att det ligger på knappt 30 om dagen. Vi har i Stockholm fått en snabbare hantering. Siffrorna blir bättre, men kommer alltid att ligga efter.
Svenska äldreboenden drabbade – men inte i övriga Norden
Ett problem man konstaterade är att smittan kommit in på så många äldreboenden, just de riskgrupper som man hela tiden sagt sig vilja skydda genom de åtgärder man satt in i samhället i stort.
– Det här är vårt största bekymmer just nu, att vi fått in smittan på så många äldreboenden, framförallt i Stockholm men också resten av landet. Många mister sina anhöriga. Det gäller verkligen att alla inblandade går igenom sina verksamheter [och ser] vad man kan bli bättre på. Vi arbetar med flera regioner för att lättare utreda att man kan bli testad, och se vad man är sjuk i, sade Tegnell.
Man erkänner även från Folkhälsomyndighetens sida att våra nordiska grannländer, som tagit mycket hårdare tag för att stävja smittspridningen, inte har samma problematik med smittspridning bland sina äldreboenden, men Tegnell säger sig inte veta varför de klarat sig bättre.
– När jag pratar med mina nordiska kollegor har de inte samma problem där. Om det är en tidsfråga eller om de är bättre på det, det återstår att se.
Tegnell får frågan om smitta på äldreboenden kunde ha undvikts om man testat personalen på äldreboenden och Tegnell erkänner motvilligt att hans norska kollegor gjort så samt kunnat påvisa mindre smitta på sina äldreboenden än i Sverige.
– Vi håller på att titta på ett par äldreboenden, att det kan vara så. Mina norska kollegor har testat fler på äldreboenden, de har mindre smitta där. Så fort vi kan testa mer är personal på äldreboende högt prioriterad. Det kan inte lösa situationen som en enskild åtgärd, man måste tänka på helheten, säger Tegnell.
Stor brist på skyddsutrustning – Socialstyrelsen säger nej till köp av utrustning
En av de brister som påtalats från flera äldreboenden och vården i helhet är den stora avsaknaden av skyddsutrustning för personalen, men Socialstyrelsen sätter ner foten och förhindrar inköp av tillgänglig skyddsutrustning då man menar att den inte håller tillräckligt hög skyddsklass. Man har bland annat hindrat inköp av skyddsutrustning från Polen, med andningsskydd av skyddsklass FFP2 då denna inte anses tillräcklig för att uppfylla kraven man har (FFP3). Detta kommer samtidigt som vårdpersonal runt omkring i landet tvingas tillverka sin egen skyddsutrustning av hemmagjort material.
– Kraven är inte godkända av EU, de är godkända av Polen, de uppfyller inte standarden i Sverige, svarar Socialstyrelsens Johanna Sandwall krisberedskapschef på Socialstyrelsen gällande frågor om de polska andningsskydden Sverige tackat nej till.
Socialstyrelsen klargör att man anser att det finns tillräckligt med skyddsutrustning tillgänglig till vården i nuläget, men säger samtidigt att man inte har någon ”uthållighet”, det vill säga lager med utrustning att tillgå om situationen förändras. Några planer på att åtgärda detta tycks det dock inte finnas utan Socialstyrelsen menar att det åligger regionerna att sköta om sin egen organisations behov. Att tumma på reglerna och kraven i situationer av akut behov tänker man i alla fall inte göra.
– Akuta behov kan lösas, men däremot är uthålligheten, att kunna planera över längre tid, där är vi fortfarande inte. Det är också så att jag rekommenderar ingen, vi kommer aldrig köpa in material som inte är kvalitetssäkrat. Att ge ut icke-kvalitetssäkrade ansiktsskydd och man tror att man är skyddad, [den] falska tryggheten, kan ge ödesdigra konsekvenser för personalen och för smittspridningen, säger Johanna Sandwall.
Budskapet till de många oroade inom vården som tillverkar egen skyddsutrustning då bristen är allvarlig är, något märkligt, att det är bättre att inte ha skydd alls än att ha skydd som inte ger fullgod effekt.
– Det är inte så att det är bättre att ha något som inte funkar än att ha ingenting alls. Man måste veta vilka risker man utsätts för, och att man har fullgott skydd. Det går inte att agera med skydd man tror funkar.
Några ansträngningar från statligt håll för att säkerställa att det finns skyddsutrustning av godkänd kvalitet inom sjukvården finns i nuläget inte. Istället har man satt sin tilltro till en pågående gemensam uppköpsförhandlingsprocess inom EU som skall minimera den stora konkurrensen länderna emellan på livsviktig sjukvårdsutrustning som just nu saknas.
Spädbarn i intensivvård för Covid-19
Enligt Svenska Intensivvårdsregistret vårdas just nu totalt 589 personer i intensivvård i Sverige, varav 427 för Covid-19. Trots stora ansträngningar som gjorts inom sjukvården för att öka på antalet intensivvårdsplatser landet runt, bland annat genom att militären byggt upp två fältsjukhus och att man tagit äldre respiratorer i bruk, har Sverige nu nått 80 procent av den totala kapaciteten.
– Vi kan konstatera idag att omställningsarbetet för att skapa mer vård för kritisk sjuka i Sverige genererat i en 80-procentig ökning. Det kommer att fortgå. Det pågår stora arbeten i regionerna för att skapa de vårdplatserna. Vi har en 20-procentig ledig kapacitet för kritiskt sjuka. Det vårdas just nu ungefär 400 på intensivvårdsavdelning. Det finns kapacitet, man jobbar med omställning, det ger resultat, säger Johanna Sandwall.
Den yngsta patienten som nu använder denna intensivvård är ett spädbarn som på söndagen kom in till barnakuten i Uppsala med andningsbesvär. Efter att prov tagits kunde man konstatera att barnet var smittad av Covid-19.
– Det stämmer att vi har ett väldigt litet barn som just nu ligger i respirator. Barnet mår under omständigheterna rätt så bra, säger Rainer Dörenberg, sektionschef på Barnintensivvårdsavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala till Aftonbladet.
Spädbarnet föddes för tidigt tidigare i år och har vistats hemma efter utskrivning, men kort därefter har det insjuknat i Covid-19. Det är oklart hur barnet har kunnat smittas. Prover har tagits på familjemedlemmar men resultaten är ännu inte klara. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik har 43 personer mellan 0–9 år hitintills konstaterat smittade av Covid-19.
Folkhälsomyndighetens siffror från idag. Källa FHM[/caption]
– I Sverige är det lite som vanligt på måndagar, att vi haft få fall över helgen och idag, men det måste tolkas med en stor försiktighet, vi vet att det blir mindre rapportering på helgerna, och sämre bemanning än på veckorna. Däremot ligger IVA-fallen (intensivvårdade) på konstant nivå sedan några veckor tillbaka, med ungefär lika många nya fall varje dag, sade Tegnell.
Samtidigt menade Tegnell att antalet dödsfall var ”knappt” 30 om dagen i genomsnitt, men förklarade inte om man då räknade med från första konstaterade dödsfallet eller bara på senare tid då siffran hade varit avsevärt högre.
– Det har varit mycket diskussioner om hur många som dör i Covid-19, det här är gamla människor med flera sjukdomar, det är svårt att säga vad de dör av. Det är eftersläpning i rapporteringen. Därför är det inte jätteintressant med fallen per dag, utan per dagarna. Då kan vi se att det ligger på knappt 30 om dagen. Vi har i Stockholm fått en snabbare hantering. Siffrorna blir bättre, men kommer alltid att ligga efter.
Svenska äldreboenden drabbade – men inte i övriga Norden
Ett problem man konstaterade är att smittan kommit in på så många äldreboenden, just de riskgrupper som man hela tiden sagt sig vilja skydda genom de åtgärder man satt in i samhället i stort.
– Det här är vårt största bekymmer just nu, att vi fått in smittan på så många äldreboenden, framförallt i Stockholm men också resten av landet. Många mister sina anhöriga. Det gäller verkligen att alla inblandade går igenom sina verksamheter [och ser] vad man kan bli bättre på. Vi arbetar med flera regioner för att lättare utreda att man kan bli testad, och se vad man är sjuk i, sade Tegnell.
Man erkänner även från Folkhälsomyndighetens sida att våra nordiska grannländer, som tagit mycket hårdare tag för att stävja smittspridningen, inte har samma problematik med smittspridning bland sina äldreboenden, men Tegnell säger sig inte veta varför de klarat sig bättre.
– När jag pratar med mina nordiska kollegor har de inte samma problem där. Om det är en tidsfråga eller om de är bättre på det, det återstår att se.
Tegnell får frågan om smitta på äldreboenden kunde ha undvikts om man testat personalen på äldreboenden och Tegnell erkänner motvilligt att hans norska kollegor gjort så samt kunnat påvisa mindre smitta på sina äldreboenden än i Sverige.
– Vi håller på att titta på ett par äldreboenden, att det kan vara så. Mina norska kollegor har testat fler på äldreboenden, de har mindre smitta där. Så fort vi kan testa mer är personal på äldreboende högt prioriterad. Det kan inte lösa situationen som en enskild åtgärd, man måste tänka på helheten, säger Tegnell.
Stor brist på skyddsutrustning – Socialstyrelsen säger nej till köp av utrustning
En av de brister som påtalats från flera äldreboenden och vården i helhet är den stora avsaknaden av skyddsutrustning för personalen, men Socialstyrelsen sätter ner foten och förhindrar inköp av tillgänglig skyddsutrustning då man menar att den inte håller tillräckligt hög skyddsklass. Man har bland annat hindrat inköp av skyddsutrustning från Polen, med andningsskydd av skyddsklass FFP2 då denna inte anses tillräcklig för att uppfylla kraven man har (FFP3). Detta kommer samtidigt som vårdpersonal runt omkring i landet tvingas tillverka sin egen skyddsutrustning av hemmagjort material.
– Kraven är inte godkända av EU, de är godkända av Polen, de uppfyller inte standarden i Sverige, svarar Socialstyrelsens Johanna Sandwall krisberedskapschef på Socialstyrelsen gällande frågor om de polska andningsskydden Sverige tackat nej till.
Socialstyrelsen klargör att man anser att det finns tillräckligt med skyddsutrustning tillgänglig till vården i nuläget, men säger samtidigt att man inte har någon ”uthållighet”, det vill säga lager med utrustning att tillgå om situationen förändras. Några planer på att åtgärda detta tycks det dock inte finnas utan Socialstyrelsen menar att det åligger regionerna att sköta om sin egen organisations behov. Att tumma på reglerna och kraven i situationer av akut behov tänker man i alla fall inte göra.
– Akuta behov kan lösas, men däremot är uthålligheten, att kunna planera över längre tid, där är vi fortfarande inte. Det är också så att jag rekommenderar ingen, vi kommer aldrig köpa in material som inte är kvalitetssäkrat. Att ge ut icke-kvalitetssäkrade ansiktsskydd och man tror att man är skyddad, [den] falska tryggheten, kan ge ödesdigra konsekvenser för personalen och för smittspridningen, säger Johanna Sandwall.
Budskapet till de många oroade inom vården som tillverkar egen skyddsutrustning då bristen är allvarlig är, något märkligt, att det är bättre att inte ha skydd alls än att ha skydd som inte ger fullgod effekt.
– Det är inte så att det är bättre att ha något som inte funkar än att ha ingenting alls. Man måste veta vilka risker man utsätts för, och att man har fullgott skydd. Det går inte att agera med skydd man tror funkar.
Några ansträngningar från statligt håll för att säkerställa att det finns skyddsutrustning av godkänd kvalitet inom sjukvården finns i nuläget inte. Istället har man satt sin tilltro till en pågående gemensam uppköpsförhandlingsprocess inom EU som skall minimera den stora konkurrensen länderna emellan på livsviktig sjukvårdsutrustning som just nu saknas.
Spädbarn i intensivvård för Covid-19
Enligt Svenska Intensivvårdsregistret vårdas just nu totalt 589 personer i intensivvård i Sverige, varav 427 för Covid-19. Trots stora ansträngningar som gjorts inom sjukvården för att öka på antalet intensivvårdsplatser landet runt, bland annat genom att militären byggt upp två fältsjukhus och att man tagit äldre respiratorer i bruk, har Sverige nu nått 80 procent av den totala kapaciteten.
– Vi kan konstatera idag att omställningsarbetet för att skapa mer vård för kritisk sjuka i Sverige genererat i en 80-procentig ökning. Det kommer att fortgå. Det pågår stora arbeten i regionerna för att skapa de vårdplatserna. Vi har en 20-procentig ledig kapacitet för kritiskt sjuka. Det vårdas just nu ungefär 400 på intensivvårdsavdelning. Det finns kapacitet, man jobbar med omställning, det ger resultat, säger Johanna Sandwall.
Den yngsta patienten som nu använder denna intensivvård är ett spädbarn som på söndagen kom in till barnakuten i Uppsala med andningsbesvär. Efter att prov tagits kunde man konstatera att barnet var smittad av Covid-19.
– Det stämmer att vi har ett väldigt litet barn som just nu ligger i respirator. Barnet mår under omständigheterna rätt så bra, säger Rainer Dörenberg, sektionschef på Barnintensivvårdsavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala till Aftonbladet.
Spädbarnet föddes för tidigt tidigare i år och har vistats hemma efter utskrivning, men kort därefter har det insjuknat i Covid-19. Det är oklart hur barnet har kunnat smittas. Prover har tagits på familjemedlemmar men resultaten är ännu inte klara. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik har 43 personer mellan 0–9 år hitintills konstaterat smittade av Covid-19.