![]()
Aktuella arbetslöshetsfakta
I sin senaste presentation av verksamhetsstatistik, den 11 augusti, redovisar Arbetsförmedlingen (AF) aktuella siffror om arbetslösheten till och med juli månad. Det AF lyfter fram är den allt snabbare ökningstakten av långtidsarbetslösheten. Men också i gruppen ungdomar i åldern 18-24 år ser man en mycket kraftig ökning av arbetslösheten. AF:s analyschef, Annika Sundén, säger i ett pressmeddelande att ”Risken att hamna i långtidsarbetslöshet är stor, särskilt bland dem med kort utbildning”.
[caption id="attachment_69157" align="alignnone" width="384"]
![]()
Hur man än räknar fortsätter arbetslösheten att öka kraftigt i Sverige. Källa: SCB, Grafik: Nya Tider[/caption]
Skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda var redan tidigare påtaglig, men ökar nu också. När kravet på utbildning och yrkeskunskap samtidigt fortsätter att öka är det inte så konstigt att arbetslösheten ökar i just den gruppen, eftersom utbildningsnivån är väsentligt lägre där. Det betyder att klyftorna mellan olika grupper och spänningen i samhället också ökar.
Arbetsförmedlingens månatliga statistikredovisning omfattar ett antal olika mått som beskriver olika delar av arbetslösheten. Följande statistik visar några av de mått som AF lyfter fram. Siffrorna är från juli i år, med föregående års värde inom parentes.
• Inskrivna som arbetslösa: 9,2 procent av arbetskraften, 478 081 personer, (6,9%/344 089 personer)
• Ungdomar 18-24 år som var inskrivna som arbetslösa: 13,4 procent av gruppen i arbetskraften, 72 833 personer, (8,5%/45 686 personer).
• Personer som var öppet arbetslösa: 294 100 (188 273).
• Personer som deltog i program med aktivitetsstöd: 183 981 (155 816).
• Personer som anmälde sig som öppet arbetslösa i juli: 36 974 (25 640).
• Personer som fick arbete i juli: 26 783 (21 018).
• Personer som varslades om uppsägning i juli: 3 622 (2 588).
Det totala antalet anställda, i olika grad, minskar också med hela 97 000 personer, till totalt 4 545 000 personer, under andra kvartalet i år jämfört med 2019, enligt en rapport från SCB . Flera bedömare, bland annat AF , menar att arbetslösheten riskerar att öka till uppemot 11-12 procent under första halvåret nästa år.
Man kan lätt inse att kostnaderna för att hantera arbetslösheten kommer att öka tämligen snabbt, genom att samtliga faktorer pekar i fel riktning. Förutom de direkta kostnaderna för att försörja arbetslösa och finansiera olika stöd till företag för att anställa dem, riskerar den snabba ökningen av arbetslösheten att påverka en väsentlig del av arbetskraftens konsumtionsmönster.
Det betyder i klartext att många kommer att få mindre pengar att röra sig med och då tenderar de flesta att dra ner på onödig konsumtion och betala av mer på sina skulder. Det kommer i sin tur att påverka handeln och riskerar att bli starten på en negativ spiral som leder till ännu högre arbetslöshet och en förvärrad lågkonjunktur.
Just den utvecklingen har funnits med som ett viktigt scenario för riskerna för den svenska ekonomin inför en kommande lågkonjunktur, även innan pandemins effekter, i ett flertal rapporter från Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden. Dessa bedömningar ligger till grund för den ekonomiska politiken i stort. Pandemin och den 2019 begynnande lågkonjunkturen ser därmed ut att styra landet mot ett farligt läge, som kan innebära att vi närmar oss en mycket djup lågkonjunktur.
Arbetssökande och öppet arbetslösa
Två intressanta mått på arbetslösheten är arbetssökande respektive öppet arbetslösa. Oavsett vilket man använder sig av ser vi en mycket kraftig ökning mellan juli 2019 och samma månad 2020.
Den öppna arbetslösheten går upp med hela 56,2 procent eller cirka 106 000 personer från juli 2019 till ett år senare och det totala antalet arbetssökande ökar med hela 134 000 till totalt 478 000 personer. Det betyder att 9,3 procent av dem som ingår i arbetskraften i åldern 15-74 år saknar en anställning. Det är vanligen detta sätt att redovisa arbetslösheten som används internationellt och som Nya Tider därför använder i de jämförelser som redovisas i denna artikel.
Arbetslösheten ur ett EU-perspektiv
Sverige har i dag den sjätte högsta arbetslösheten av alla EU-länder. Det är intressant att följa arbetslöshetens utveckling i Sverige i jämförelse med övriga EU-länder av många skäl. Inte minst för att Sverige i många sammanhang framställer sig självt som ett mönsterland. När det gäller arbetslöshetens utveckling, kommer den bilden alltså på skam rejält.
[caption id="attachment_69155" align="alignnone" width="600"]
![]()
Arbetslöshet i EU, Juni 2020. Av de åtta EU-länder som inte infört euron som valuta är det bara Kroatien och Sverige som har en högre arbetslöshet än EU:s medeltal. Övriga, (Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien och Danmark) ligger alla på den övre halvan av topplistan över lägst arbetslöshet. Källa: Eurostat, Grafik: Nya Tider[/caption]
Medeltalet för arbetslösheten i samtliga EU-länder är 7,1 procent av den delen av befolkningen i respektive land som räknas som arbetskraft. Sverige sticker ut negativt även i jämförelse med medeltalet och landar i en grupp länder som många i ledande ställning i Sverige brukar ironisera över när man diskuterar nationalekonomiska spörsmål.
Det är också intressant att notera att arbetslösheten i euroländerna, det vill säga de länder som infört euron som valuta, är påtagligt högre (7,8 procent) än genomsnittet i hela EU-området, enligt EU:s statistikorgan Eurostat . De 19 euroländerna klarar sig alltså sämre i genomsnitt, än de EU-länder som inte infört euron.
Arbetslösheten utanför EU
Det kan också vara av intresse att jämföra Sveriges nivå på arbetslösheten med några länder utanför EU. Den internationella organisationen för ekonomisk samverkan och utveckling, OECD, redovisar löpande arbetslöshetsstatistik från en mängd länder . Precis som inom EU spretar siffrorna rejält. Den mest intressanta jämförelsen att göra för svensk del blir därför att ställa svenska siffror i förhållande till ett genomsnittsvärde för de olika OECD-länderna, som var 8,0 procent. Även här hamnar alltså Sverige bland de länder som lyckats sämre.
[caption id="attachment_69158" align="alignnone" width="585"]
![]()
Sverige har ett påtagligt sämre läge när det gäller arbetslösheten, än genomsnittet bland de 60 OECD-länderna. Källa: OECD, Grafik: Nya Tider[/caption]
Socialdemokratiskt misslyckande
Alltsedan valrörelsen 2014 har statsminister Stefan Löfven drivit målet om ”EU:s lägsta arbetslöshet 2020”. Efter att ha misslyckats med att ens inleda utvecklingen mot sitt mål, tvingades han att avskaffa det i samband med regeringsbildningen i januari 2019. Det snöpliga slutet för Socialdemokratins viktigaste vallöfte blev ett svårt avbräck i trovärdigheten för Stefan Löfvens regering.
Det hade varit Socialdemokraternas främsta vallöfte inför valet 2018, att det målet skulle vara uppfyllt under 2020. När statistiken under hösten 2018 tydligt visade att utvecklingen pekade stadigt uppåt för arbetslösheten, blev det gamla vallöftet en belastning för partiet.
Istället för att kunna visa det internationella samfundet att Sverige intar en ledande roll i arbetet med att pressa ner arbetslösheten i landet, har den svenska politiken medfört det motsatta. Det stärker inte förtroendet för Sverige som nation i utlandet.
Hur man än räknar fortsätter arbetslösheten att öka kraftigt i Sverige. Källa: SCB, Grafik: Nya Tider[/caption]
Skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda var redan tidigare påtaglig, men ökar nu också. När kravet på utbildning och yrkeskunskap samtidigt fortsätter att öka är det inte så konstigt att arbetslösheten ökar i just den gruppen, eftersom utbildningsnivån är väsentligt lägre där. Det betyder att klyftorna mellan olika grupper och spänningen i samhället också ökar.
Arbetsförmedlingens månatliga statistikredovisning omfattar ett antal olika mått som beskriver olika delar av arbetslösheten. Följande statistik visar några av de mått som AF lyfter fram. Siffrorna är från juli i år, med föregående års värde inom parentes.
• Inskrivna som arbetslösa: 9,2 procent av arbetskraften, 478 081 personer, (6,9%/344 089 personer)
• Ungdomar 18-24 år som var inskrivna som arbetslösa: 13,4 procent av gruppen i arbetskraften, 72 833 personer, (8,5%/45 686 personer).
• Personer som var öppet arbetslösa: 294 100 (188 273).
• Personer som deltog i program med aktivitetsstöd: 183 981 (155 816).
• Personer som anmälde sig som öppet arbetslösa i juli: 36 974 (25 640).
• Personer som fick arbete i juli: 26 783 (21 018).
• Personer som varslades om uppsägning i juli: 3 622 (2 588).
Det totala antalet anställda, i olika grad, minskar också med hela 97 000 personer, till totalt 4 545 000 personer, under andra kvartalet i år jämfört med 2019, enligt en rapport från SCB . Flera bedömare, bland annat AF , menar att arbetslösheten riskerar att öka till uppemot 11-12 procent under första halvåret nästa år.
Man kan lätt inse att kostnaderna för att hantera arbetslösheten kommer att öka tämligen snabbt, genom att samtliga faktorer pekar i fel riktning. Förutom de direkta kostnaderna för att försörja arbetslösa och finansiera olika stöd till företag för att anställa dem, riskerar den snabba ökningen av arbetslösheten att påverka en väsentlig del av arbetskraftens konsumtionsmönster.
Det betyder i klartext att många kommer att få mindre pengar att röra sig med och då tenderar de flesta att dra ner på onödig konsumtion och betala av mer på sina skulder. Det kommer i sin tur att påverka handeln och riskerar att bli starten på en negativ spiral som leder till ännu högre arbetslöshet och en förvärrad lågkonjunktur.
Just den utvecklingen har funnits med som ett viktigt scenario för riskerna för den svenska ekonomin inför en kommande lågkonjunktur, även innan pandemins effekter, i ett flertal rapporter från Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden. Dessa bedömningar ligger till grund för den ekonomiska politiken i stort. Pandemin och den 2019 begynnande lågkonjunkturen ser därmed ut att styra landet mot ett farligt läge, som kan innebära att vi närmar oss en mycket djup lågkonjunktur.
Arbetslöshet i EU, Juni 2020. Av de åtta EU-länder som inte infört euron som valuta är det bara Kroatien och Sverige som har en högre arbetslöshet än EU:s medeltal. Övriga, (Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien och Danmark) ligger alla på den övre halvan av topplistan över lägst arbetslöshet. Källa: Eurostat, Grafik: Nya Tider[/caption]
Medeltalet för arbetslösheten i samtliga EU-länder är 7,1 procent av den delen av befolkningen i respektive land som räknas som arbetskraft. Sverige sticker ut negativt även i jämförelse med medeltalet och landar i en grupp länder som många i ledande ställning i Sverige brukar ironisera över när man diskuterar nationalekonomiska spörsmål.
Det är också intressant att notera att arbetslösheten i euroländerna, det vill säga de länder som infört euron som valuta, är påtagligt högre (7,8 procent) än genomsnittet i hela EU-området, enligt EU:s statistikorgan Eurostat . De 19 euroländerna klarar sig alltså sämre i genomsnitt, än de EU-länder som inte infört euron.
Sverige har ett påtagligt sämre läge när det gäller arbetslösheten, än genomsnittet bland de 60 OECD-länderna. Källa: OECD, Grafik: Nya Tider[/caption]