![]()
Nya Tider träffar Evy, 90 år, som har bott på Långströmsgatan sedan 1968.
– Det är inget fel på lägenheterna, men fasaderna har ingen gjort något med på 50 år. De ser bedrövliga ut, där får de förstås gärna renovera och förbättra. Fast den kostnaden kan ju inte läggas på hyresgästerna, säger hon.
Evy tycker att tvåan hon bor i är perfekt för henne. Det som kan vara lite svårt för hennes ben, som trots allt vandrat runt i Göteborg sedan slutet på 1920-talet, är att tvättstugan ligger 200 meter bort. Dessutom bor hon på tredje våningen.
Evy betalar drygt 4 700 kronor i månaden för två rum och kök. Hon räknar med en hyreshöjning på 70 procent efter renoveringen. Hon låter inte överdrivet munter när hon bekräftar att hon räknat på vad höjningen kommer att innebära för hennes del.
– Jag trivs otroligt bra i min fina lägenhet, men det landar ju i princip på 8 000 kronor i månaden till slut, säger hon.
Däremot svarar hon inte på frågan om hon kan bo kvar när hyran äter upp större delen av pensionen. Hon bara fnyser.
Långströmsgatan ligger precis på gränsen mellan Svartedalen och det egentliga Biskopsgården. Inte många som bor där säger att området ligger i Biskopsgården – ett namn som på senare tid ånyo kommit att förknippas med gängskjutningar, mord och kriminalitet.
[caption id="attachment_21971" align="alignnone" width="550"]
![]()
Trogen hyresgäst. Evy är 90 år och har bott på Långströmsgatan sedan 1968, då hon och familjen flyttade in i de då nybyggda husen. Foto: Nya Tider[/caption]
Husen på Långströmsgatan är av den typiska trevåningssorten som det vimlar av i Göteborgs förorter. Området ska, som det heter, ”förvandlas”. Förutom att bygga fler nya hus ämnar fastighetsägaren Balder renovera de befintliga.
Att byggnaderna är i stort behov av upprustning råder det inga tvivel om. Men det faktum att Balder efter renoveringen vill höja hyrorna med upp till 80 procent är det ingen av hyresgästerna som hjular av glädje inför. En trea som en boende i dag betalar 5 700 kronor i månaden för, kan komma att kosta 8 900-10 300 kronor efter renoveringen.
Fastigheterna på Långströmsgatan byggdes mellan 1966 och 1969. Ägaren Balder har förvaltat dem sedan 2013. Innan beslut togs om renoveringsarbeten gjordes tekniska undersökningar av fastigheternas skick.
– Fastigheternas försörjningssystem för såväl värme, vatten och avlopp har snart nått sin tekniska livslängd och börjar uppvisa brister. Värmesystem, avloppsstammar och vattenledningar måste därför bytas ut. Elcentraler är i behov av uppdatering och modernisering för att klara dagens standard, säger Balders regionchef, Magnus Andersson, till Nya Tider.
NyT: Hur många lägenheter rör det sig om och under hur lång tid kommer renoveringsarbetena att pågå?
– Området består av 573 lägenheter. Vi kommer att renovera i den takt som vi, tillsammans med entreprenörer och hyresgäster, mäktar med. Vi har som mål att ha renoverat samtliga lägenheter inom en tioårsperiod.
Det är flera av Göteborgs miljonprogramsområden som behöver omfattande renoveringar nu när hus och byggnader fyller 50 år. För att få en översiktsbild av vad detta innebär för de boende, har Hyresgästföreningen låtit undersöka hushåll i Göteborgs stadsdelar om vad effekterna blir vid hyreshöjningar på tre olika nivåer. Resultaten presenteras i den färska rapporten ”Var tredje kan tvingas flytta”.
Av de 23 000 hushåll som ingår i undersökningen kommer var tredje eller 7 600 hushåll att ligga under skälig levnadsnivå och riskera att tvingas flytta vid en hyreshöjning på 50 procent efter ombyggnad. Hyreshöjningar på omkring 50 procent är vanligt förekommande i samband med renoveringar och ombyggnad i Göteborg.
En hyresvärd är skyldig att genomföra underhåll av sina fastigheter och lägenheter, så att bostadens funktioner upprätthålls. För det får man inte ta ut extra hyra. Många passar dock på att göra ändringar som anses standardhöjande för att motivera kraftigt höjd hyra. Under senare år har det därför blivit allt vanligare att kommunala hyresvärdar låter hyresgäster välja mellan olika nivåer på åtgärderna. I de kommunala bostadsföretagen i Göteborgs stads och i Stockholms stads ägo är det numera regel.
Det är dock inte så att standardhöjande åtgärder och kraftigt höjda hyror gör att alla som är mindre bemedlade automatiskt flyttar. Det hävdar Boverket i en undersökning från förra året. Boverket berättar att det förekommer att hushåll med försörjningsstöd till och med flyttar till lägenheter med högre hyror än de hade före åtgärderna. Det beror på att de därmed också får högre försörjningsstöd. Ökade transfereringar i form av bostadsbidrag, bostadstillägg och försörjningsstöd anses dämpa benägenheten att flytta.
Evy på Långströmsgatan misstänker att Balder kanske vill byta ut hyresgästklientelet och låta höginkomsttagare flytta in. I hennes trappuppgång var det en lägenhet som användes som knarkarbostad, men den har de lyckats bli av med. Hon berättar att det förr bodde glada barnfamiljer i området, men nu är det annorlunda. Nu bor det nästan bara invandrare på Långströmsgatan, enligt henne.
– Förr hälsade folk på varandra. Jag har inget emot invandrare, men något vett har de inte lärt sig, säger hon.
Farhågan att man vill locka höginkomsttagare är ogrundad, menar Magnus Andersson på Balder.
– Vår ambition är att alla hyresgäster skall kunna bo kvar efter renoveringen. De boende kommer därför att erbjudas olika renoveringspaket. Hyran kommer att höjas för de standardhöjande åtgärderna och hyresgästerna kommer att kunna påverka höjningen genom val av renoveringspaket, berättar han.
När priserna på lägenheter stiger är det många som tycker att de lika gärna kan köpa en villa en bit från Göteborg för nästan samma pris. Flyttlassen går från Göteborg till kranskommunerna som blir allt mer attraktiva på bostadsmarknaden allt eftersom staden upplevs som allt otryggare.
Priserna på bostadsrätter i till exempel Kungälv ökade med 24 procent bara under förra året. Svensk mäklarstatistik har undersökt bostadspriserna i Göteborgsregionen och kommit fram till att allra mest har villapriserna stigit i Ale, Mark och Ulricehamn, där det i genomsnitt var 20 procent dyrare att köpa en villa under 2016 jämfört med föregående år.
