Regeringen köper ut Preems jätteinvestering med nya ”gröna kreditgarantier”?

Regeringen begravde frågan efter domstolens ”Ja”

Preems planer på att bygga ut raffinaderiet i Lysekil påbörjades redan 2016. Efter att ha överklagats och kritiserats, i första hand av miljöaktivister i olika organisationer och myndigheter, fattade Mark- och miljööverdomstolen sitt beslut om Preems planerade utbyggnad av raffinaderiet den 15 juni i år. Domstolen pekar på en rad omständigheter som anförts mot utbyggnadsplanerna, men menade att argumenten mot satsningen inte håller och meddelade därför att Preems ansökan om miljötillstånd för anläggningen kan beviljas . Efter domstolsprövning beslutade dock regeringen att göra en egen överprövning, samtidigt som Miljöpartiet hotade att lämna regeringen om tillståndet skulle beviljas. Preem hade då inga kända planer på att avstå sina planer. Tvärtom, Preems vd, Petter Holland, sade i en intervju med TT den 15 juni att han välkomnar domstolens yttrande. Han förklarade också vad man avsåg att åstadkomma: – Det stämmer att punktutsläppen i Lysekil går upp. Men nettoeffekten över tid blir jättepositiv för klimatet. I synnerhet eftersom vi kommer att fasa ut fossila volymer och installera teknologi för att fånga in koldioxid. I den intervjun finns ingen öppning för att avveckla projektet. Frågan har därefter förhalats av regeringen, fram till det att Preem själva nu tagit beslut om att avveckla den planerade utbyggnaden. Under tiden har förslaget om att införa gröna kreditgarantier byggts ut och ändrat inriktning, så att det nu passar väl in i de ändrade planer som Preem presenterat.

Preem pekar på externa orsaker och lönsamhet

Ett av syftena med Preems ursprungliga planer på en ny raffinaderianläggning i Lysekil var att raffinera tjockolja, främst för drivmedel till sjöfarten. Ambitionen var att producera fartygsbränsle som skulle bidra till en kraftig sänkning av utsläppen från sjöfarten. Preem uppger på sin hemsida att beslutet om att lägga ned projektet har kommersiell bakgrund: ”Preem har genomfört en total genomlysning av alla våra utvecklingsprojekt, där projekt med låg ekonomisk hållbarhet prioriteras ned. Det får till följd att Preems styrelse beslutat att dra tillbaka ansökan från 2016 som bland annat omfattar en utbyggnation för uppgradering av tjockolja vid Preemraff Lysekil, det så kal­la­de ROCC-projektet. Beslutet att avbryta projektet och återkal­la ansökan grundas på att de senaste tidens förändringar i omvärlden gör projektet kommersiellt ohållbart”. ”Situationen i omvärlden” förklaras igenom att ”… nya politiska beslut ökat efterfrågan på förnybara drivmedel, vilket förbättrat investeringsklimatet för den sortens investeringar”. Om man i detta sammanhang betänker att regeringen byggt om idén med ”gröna kreditgarantier” till totalt 50 miljarder kronor på tre år, blir de ekonomiska incitamenten för att göra om de ursprungliga investeringsplanerna uppenbara. Det är inte någon långsökt tolkning att väga in ett antal av dessa stödmiljarder i Preems beslut. Preem har dessutom redan investeringar i miljardklassen för att bygga produktion av biobränsle vid sitt andra raffinaderi, i Göteborg. Beslutet att stoppa investeringarna för renare fartygsbränsle och istället satsa på förnybara drivmedel även i Lysekil skulle mycket väl kunna vara kopplat till löften om en väsentlig andel av de aviserade ”gröna kreditgarantierna”. Tidsaspekten ligger väl till för de investeringar som Preem redan påbörjat i Göteborg och de som nu aviseras i Lysekil. Preem skriver: ”I Göteborg planeras idag Sveriges största anläggning för produktion av förnybar diesel och förnybart flygbränsle. Miljötillståndsprocessen för denna anläggning är sedan tidigare påbörjad och behandlas i mark- och miljödomstolen”. Det betyder att även den investeringen mycket väl kan få del av de gröna kreditgarantierna. Lönsamhetsfrågan är också intressant. Det är givetvis så att den typ av investeringar som det handlar om här, flera miljarder kronor, är förknippade med stora ekonomiska risker. Kan man minimera risken genom att få tillgång till statligt investeringsstöd, eller garantier, som täcker stora delar av kostnaderna, så påverkar det lönsamheten på ett radikalt sätt i positiv riktning.

Regeringens förslag till gröna kreditgarantier

På regeringens hemsida lades den första informationen om de gröna kreditgarantierna ut den 12 september : ”Statliga kreditgarantier för gröna investeringar i Sverige bidrar till att möjliggöra finansiering av samhällsviktiga industriinvesteringar, vilket ökar möjligheterna för en omställning till en mer cirkulär ekonomi och till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Kreditgarantierna kommer bedömas utifrån teknikneutrala kriterier och föreslås kunna ställas ut under flera år med start under första halvåret 2021. Under 2021 föreslås kreditgarantierna uppgå till högst 10 miljarder kronor. För 2022 beräknas garantiramen till 15 miljarder kronor och för 2023 till 25 miljarder kronor”. I budgetpropositionen finns gröna kreditgarantier upptagna med 10 miljarder kronor för 2021, men beskrivs inte mera utförligt. Villkoren för garantierna är, utifrån vad som går att få fram innan vår pressläggning, inte redovisade offentligt. Kreditgarantier måste dock anpassas till EU:s regelverk om konkurrensbegränsning. Åtgärden är en eftergift till Miljöpartiet, som motiverar sitt förslag i ett inlägg på Facebook den 2 juni på följande sätt: ”I Sverige är vi jättebra på innovationer på miljöområdet, men vi är inte lika bra på att se till att de där innovationerna kommer ut på en global marknad. … Nu kommer staten gå in och garantera lån till klimatinvesteringar på 10 miljarder kronor, redan nästa år. Så att dem (sic), precis som kullagret, dancing queen och begreppet ombudsman kan dansa ut i världen och göra världen bättre”. Miljöpartiets förklaring indikerade att stödet till stor del skall användas för marknadsföring av miljöteknik. Det framgår dock inte av regeringens officiella förklaring, som utgår från att möjliggöra ekonomiskt osäkra investeringsprojekt för ny teknik. På regeringens hemsida förklaras detta på följande vis: ”För att nå miljömålen och främja omställningen till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till år 2045 krävs stora investeringar i hållbar teknik som ännu inte är kommersialiserad i större skala. Detta medför en risk för att investeringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och att svensk industris långsiktiga konkurrenskraft uteblir. Regeringen bedömer att samhällsnyttan av denna teknikutveckling går ut­över den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.” Miljöpartiets och regeringens motiveringar pekar alltså i olika riktningar. Regeringens förklaring är daterad till den 16 september och ligger alltså efter MP:s egen förklaring. De olika inriktningarna skulle mycket väl kunna förklaras med att stödet kunnat anpassas till den ändrade inriktningen för Preems investeringar i sina båda raffinaderier på västkusten. Källor: https://www.ttela.se/nyheter/sverige/gr%C3%B6nt-ljust-f%C3%B6r-preemraff-trots-utsl%C3%A4ppen-1.29575119 https://www.preem.se/om-preem/press/preem-drar-tillbaka-ansokan-om-nytt-miljotillstand-for-lysekil/ https://www.gov.se/pressmeddelanden/2020/09/statliga-kreditgaranti-oppnar-for-fler-grona-investeringar-i-sverige/ https://www.facebook.com/watch/?v=2634885786822810 https://www.gov.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/