![]()
Under sex veckor skulle två klasser i årskurs nio på Adolfsbergsskolan delas upp i en tjej- och en killklass. Men projektet avbryts alltså nu ”för elevernas välmående och för eventuell diskriminering”.
Anneli Widestrand hävdar att man gör detta för elevernas trygghets skull. Skolan har blivit uthängd i Nerikes Allehanda och hon känner att det har fått ”för stora konsekvenser”. Det har enligt henne skapat en mediebild som hon och skolan inte känner igen.
Själv tycker hon inte att det är något nytt eller konstigt att man jobbar i pojk- och flickgrupper.
– Det har man gjort länge när det gäller vissa ämnen, utifrån att flickorna ska kunna stärka sig när det handlar om till exempel känslofrågor. Nu gjorde vi det lite större, men det är inga konstigheter, säger hon till Nerikes Allehanda.
Chefredaktör Anders Nilsson vänder sig mot rektorns kritik.
– Det är inte Nerikes Allehanda som kritiserat skolan utan det är olika personer som framfört denna kritik i tidningen. Det är en stor skillnad. Det är en tidnings uppgift att föra fram olika åsikter i en fråga, säger han i ett inlägg i sin egen tidning.
Tidningen har intervjuat några elever som klagat, bland annat på att de inte får möjlighet att umgås med sina kompisar på skoltid om de är av motsatt kön. Man har dock inte intervjuat någon elev som varit positiv.
Widestrand säger att man kommer att utreda uppgifterna om att en elev ska ha känt sig kränkt.
Anledningen till att projektet initierades vid terminsstarten ska bland annat ha varit att undersöka om den nya konstellationen kunde leda till att fler kunde känna sig bekväma under muntliga presentationer, dels för att ”bryta mönster och få nya perspektiv”.
Positiva erfarenheter från andra länder
I andra länder är det vanligt att skolor delas upp i pojk- och flickklasser. I USA finns det minst 850 offentliga skolor som är antingen flick- eller pojkskolor, enligt det federala utbildningsdepartementet. År 2004 fanns det endast 34 sådana skolor. Det finns dessutom i dag cirka 750 skolor där man har minst en enkönad klass.
Under Obama-administrationen utfärdades riktlinjer som innebar att könsseparerade klasser endast tilläts om de kan bevisa att strukturen kommer att förbättra studieresultaten eller att ordning och disciplin påverkas positivt – vilket man alltså kunnat.
När Jefferson Leadership Academies år 1999 öppnade en könsseparerad skola för högstadielever kunde de snart konstatera att både pojkar och flickor visade förbättrade skolresultat.
– De försöker inte längre apa sig eller imponera på det motsatta könet. Flickor vågar mer svara på frågor högt och även ställa dem, förklarade rektorn Jill Rojas för nättidningen Educational World. Hon erkänner dock att vissa lärare haft problem att få ordning på pojkklasserna.
Franklin Boys Preparatory Academy i Florida och många andra skolor visar på bättre resultat och studiero med könsseparerade klasser, även om det finns andra studier som visar på att det snarare är skolans ansträngningar än könsuppdelningen som är orsaken.
Rebecca Bigler, psykolog vid Texas universitet, säger i en artikel i New York Times från 2014 att det finns mycket som tyder på betydande skillnader i hjärnans utveckling mellan pojkar och flickor. Att dela upp skolbarn efter kön kan förstärka deras könsroller. Hon ser dock detta som något negativt och menar att det ”befäster stereotyper”.
Även motoriskt utvecklas flickor och pojkar olika. Flickor har till exempel mycket lättare för snabba sekvenser av fingerrörelser, vilket ger dem en fördel när de ska skriva eller teckna, en skillnad som pojkarna inte tar ikapp förrän i puberteten.
I Sverige har Ann Quennerstedt, professor i pedagogik, tillfrågats av SVT Nyheter Örebro, som inte heller anser att en permanent könsuppdelning är en bra idé.
– Ett viktigt uppdrag för skolan är att vara mötesplats för barn. Det gäller barn med olika bakgrund och hemförhållanden, intressen och förmågor, kön och etnicitet. Alla tänkbara olikheter ska helst finnas representerade i en klass. Man ska sträva efter så stor olikhet som möjligt i elevgrupper. När man gör en uppdelning, oavsett grund, minskar man möjligheten att vara en mötesplats, säger hon.
En välkänd förespråkare för könsseparerad undervisning är amerikanen Michael Gurian, vars många böcker i ämnet har blivit bästsäljare. Hans Gurian Institute I Kolorado har utbildat över 60 000 lärare på över 2 000 skolor. Han säger att de neurologiska bevisen är tydliga:
– Kritikerna hatar könsseparerad undervisning av politiska orsaker. De tror fortfarande att det någon dag kommer att bli så att manliga och kvinnliga hjärnor kommer att se likadana ut, sade han till Utahtidningen Desert News i december 2015.
Tillåtet i Sverige – men nya regler tillkommer
Skollagen, läroplanerna och andra regelverk i Sverige anger inte uttryckligen hur elever får grupperas. Det är rektorn för varje skola som ansvarar för indelning av elever i klasser och grupper.
– Men när skolan delar in eleverna i grupper måste rektorn alltid bedöma hur undervisningen behöver organiseras så att den bäst möter varje elevs behov och förutsättningar. Valet av arbetssätt, organisering och gruppindelning får inte bli statiskt, skriver Per Andersson, pressekreterare och nyhetsredaktör vid Skolverket, till Nerikes Allehanda.
Den 1 januari 2017 ändrades reglerna om aktiva åtgärder mot diskriminering i diskrimineringslagen. I all verksamhet som regleras av skollagen ska nu arbetet bland annat utvidgas till att omfatta alla sju diskrimineringsgrunder, två av dessa är kön och ”könsöverskridande identitet eller uttryck”.
Anneli Widestrand menar att de könsseparerade klasserna skulle kunna innebära att skolan kunde lyfta känsliga frågor.
– Det kan vara svåra frågor, men även för att bryta mönster som man sett i de här klasserna. Det är duktiga klasser med hög måluppfyllelse, men det finns ibland individer som fastnat i ett mönster och då kan man göra gruppförändringar, därför testar vi den här indelningen.
Efter alla påhopp vill inte rektorn längre uttala sig i media. När Nya Tider frågar om hon sett några positiva effekter av könsuppdelningen svarar hon bara kort:
– Jag har inga svar att bidra med...
