Moderaterna i Göteborg kräver ”flyktingpaus”

Nu sällar sig Moderaterna till Sverigedemokraternas krav på en paus i migrantmottagandet i Göteborg, som styrs av en röd-grön-rosa kommunledning. Det har gått långsamt att få fram nya temporära bostäder till de så kallade nyanlända, än har inte en enda börjat byggas, och dessutom har det som på de flesta andra orter varit svårt att få ekonomin att gå ihop. Det handlar bland annat om upphandling och momsfrågor. Byggloven är på tio till femton år, och det innebär att investeringarna behöver vara helt avskrivna på den tiden. Vid de tidigare utpekade tomterna vid Fridkullagatan och Lilla Glasmästaregatan i Krokslätt samt vid Björkekärrsplan i Örgryte-­Härlanda kommer inga bygglov för tillfälliga asylbostäder att sökas. Några platser har Fastighetsnämnden redan beslutat om att man ska bygga på och där kommer arbetet att fortsätta. Det gäller bland annat Askimsviken och Kärralundsvallen där bygglov sedan tidigare beviljats. Hampus Magnusson, biträdande kommunalråd i Göteborg tillika andre vice ordförande i Fastighetsnämnden, skriver i en debattartikel i Göteborgs-Posten den 6 februari att han och hans parti Moderaterna nu börjat tröttna på den kostsamma och segdragna processen och vill sätta stopp för den helt. ”Cirka 30 miljoner av skattebetalarnas pengar och en massa bortkastade arbetstimmar senare kommer tjänstemännen vid Fastighetskontoret fram till det vi moderater sade redan i somras, att den juridiska grunden var oklar, att hyreskostnaderna skulle bli högre än vad de nyanländas ersättning från staten kunde betala för och att bostäderna dessutom inte går att få fram så snabbt som förvaltningen först hoppats”, skriver Magnusson. Just snabbheten att få fram bostäder var ett av huvudargumenten när Fastighetskontoret på uppdrag av de rödgröna vid årsskiftet 2015/2016 började arbeta med temporära bostäder. Då skulle bostäder för ett tusen personer stå klara sommaren 2016. Ännu har alltså inte en enda bostad börjat byggas. Magnusson igen: ”Vi moderater är tydliga med att projektet ska avbrytas omedelbart och kommer därför att kräva att Fastighetsnämnden även drar tillbaka tidigare medgivanden att bygga temporära bostäder i Askimsviken och Kärralund. Vi är också tydliga med att temporära bostäder inte är en aktuell lösning för att ordna bostäder för de nyanlända, som kommunen tvingats på av regeringen genom den så kallade bosättningslagen.” Magnusson poängterar också att Göteborgs stad nu ”nått bristningsgränsen för hur många nyanlända vi kan ta emot för att mottagandet ska bli värdigt.” Själva hanteringen av bostäder enligt bosättningslagen beräknas hittills alltså ha kostat göteborgarna cirka 30 miljoner kronor och krävt att åtta personer nyanställts på Fastighetskontoret i Göteborg. Hyran för en trea i ett temporärt boende i Askimsviken beräknas kosta kommunen upp mot 17 000 kronor i månaden. Pengar som inte finns avsatta i Fastighetsnämndens budget. ”De rödgröna partierna måste ta bladet från munnen och berätta hur de ser på framtiden. Just nu skickar de dubbla signaler kring temporära bostäder. Vi kräver svar på hur de tänker sig lösa ett värdigt mottagande för de nästan 2 200 personer som anvisats Göteborg via bosättningslagen, men där bara var fjärde kunnat erbjudas en permanent bostad. Har de inget svar är det enda rimliga att de går på Moderaternas linje och kräver en flyktingpaus. Detta har redan flera andra kommuner gjort”, skriver Magnusson. [caption id="attachment_22279" align="alignleft" width="300"] Vill pausa. Hampus Magnusson anser att antalet nyanlända i Göte­borg nått bristningsgränsen.
Foto: Twitter[/caption] Göteborgs kommun tvingades under 2016 ta emot över 800 personer som anvisats från Migrationsverket. För 2017 kommer Migrationsverket att anvisa 1 376 personer till staden. Översatt till behov av bostäder rör det sig om cirka ett tusen stycken. Stadens bedömning av Migrationsverkets prognoser på antal personer som kommer att anvisas till Göteborg för 2018 är cirka 500, för 2019 cirka 350 personer och för 2020 är prognosen cirka 400 personer. Dessa motsvarar ett behov av ungefär 330 bostäder årligen. Fastighetskontoret kommer att hyra ut lägenheterna till nyanlända i form av så kallade genomgångsbostäder. Dessa hyrs ut på andrahandshyresavtal i längst fem år. Under 2016 har entreprenören Förvaltnings AB Framtiden lämnat 230 lägenheter till nyanlända. I ett förslag till Fastighetsnämnden den 6 februari 2017 yrkas på att Fastig­hetskontoret får i uppdrag att, tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret, teckna en överenskommelse om samverkansuppdrag med Förvaltnings AB Framtiden. Uppdraget ska skapa förutsättningar för framtida bostadsbyggande, men där anges även att Framtiden ska lämna 500 lägenheter för nyanlända under 2017. Privata fastighetsägare har lämnat ett fåtal lägenheter till nyanlända under 2016, men har erbjudit sig att lämna sammanlagt cirka 120 lägenheter under 2017. Slutligen har en särskild informationssatsning genomförts av BoPlats AB, där privatpersoner uppmuntras att hyra ut rum eller bostäder till nyanlända. Enligt den så kallade Bosättningslagen, som trädde i kraft våren 2016, är en kommun skyldig att efter anvisning från staten ta emot nyanlända för bosättning, vilket bland annat kritiserats för att strida mot det kommunala självbestämmandet.