En julhandel i omvandling – mer digitalt, nya handelsmönster och möjligt säljrekord

HUI:s alternativa scenarier – restriktionerna avgör

Jonas Arnberg, VD vid HUI, sammanfattar rapporten om Julhandeln 2020 med följande kommentar: ”Den handlar, förutom om restriktioner, om tre saker – konsumtionsförflyttningar, kapacitetsprövningar och kreativa lösningar. Stämmer allt har vi ett nytt julhandelsrekord i sikte. Om inte går vi mot ett möjligt försäljningstapp”. Scenario 1: Den mest positiva prognosen, som bygger på antagandet att handeln kan hålla öppet och att kunder upplever att det är säkert att vistas i butiker. Dagligvaruhandeln rullar på med en ökning på hela 7 procent medan sällanköpsvarorna ökar med 4 procent. Total ökning av julhandeln med hela 5 procent i förhållande till 2019. Scenario 2: Julprognosens huvudscenario utgår från att konsumenter till viss del avstår från konsumtion på grund av smittspridning och restriktioner, antingen kopplat till butiker eller till följd av att de träffar färre personer, exempelvis under jul och nyår. Det anses leda till en expansion av dagligvaruhandeln med 5 procent medan sällanköpsvarorna minskar med 2 procent, i förhållande till 2019. Det leder enligt HUI till en total expansion av julhandeln med 1 procent. Scenario 3: Med utgångspunkt från mycket tuffare restriktioner än idag, med många stängda butiker, låga maxtak på besökare i butiker och/eller nådda kapacitetstak inom e-handeln som följd. Dagligvaruhandeln ökar även här, men med beskedliga 3 procent. Sällanköpshandeln tar storstryk och minskar med 22 procent och sammanlagt befaras en nedgång med hela 12 procent. Vilket av de tre olika alternativen för hur julhandeln kommer att utvecklas bygger på olika antaganden om hur myndigheternas coronarelaterade restriktioner förändras. Men det finns också andra faktorer som påverkar. Man pratar om ”konsumtionsförflyttningar”, det vill säga människors förändrade köpbeslut, till exempel att man bygger ny altan istället för att resa till Kanarieöarna. Det kan också handla om att man byter från butiksköp till e-handel. En annan faktor är ”kapacitetsprövningar”, det vill säga handelns förmåga att möta de nya köpmönstren och att kunna tillhandahålla en smittsäker butiksmiljö. Det handlar också om att e-handeln behöver skala upp sin förmåga att leverera i tid när försäljningen ökar snabbt. HUI pekar särskilt på matvaruhandelns förmåga att leverera mat hem till kunderna. De nya uthämtningsutrymmena riskerar också att bli flaskhalsar i utvecklingen. Den tredje viktiga faktorn är, enligt HUI, ”kreativa lösningar”, vilket betyder att handeln måste ha förmågan att ställa om både sig själva och kunderna på ett sätt som gör att man klarar av att hantera krav som ställs av myndigheter och möta kundernas krav på en säker butiksmiljö. En vanlig metod som spridits till olika branscher är möjligheten att beställa via Internet och hämta färdigplockade varor utanför själva butiken. Det ställer krav på mer personal och ny infrastruktur i butikerna och som därmed kräver investeringar för att kunna hantera de nya sätten att handla. Omställningen i den riktningen har pågått en tid, men trycket på handeln har ökat kraftigt under 2020, till följd av den upplevda smittorisken och införda restriktioner. Julhandeln, som är den enskilt viktigaste perioden för handeln, blir det riktiga stora testet av dessa tre utvecklings­linjer. [caption id="attachment_73181" align="alignnone" width="585"] Flera sektorer i handeln går riktigt bra, allra bäst går det för de som jobbar med byggvaror och hemutrustning, som uppvisar en ökning av omsättningen med hela 8,9 procent under årets tio första månader jämfört med samma period förra året. Källa: SCB, Grafik: Nya Tider[/caption]   [caption id="attachment_73182" align="alignnone" width="585"] De tre värst drabbade delarna av handeln backar rejält och här ser det riktigt illa ut. Enligt SCB ligger handeln med skor, väskor och kläder allra sämst till. Källa: SCB, Grafik: Nya Tider[/caption]  

Statistiken bekräftar trenden

Grunden för en eventuell ökning av dagligvaruhandelns omsättning är att vi, på grund av coronarelaterade restriktioner, lägger allt mindre pengar på kulturaktiviteter, resor, restaurang- och krogbesök. Istället handlar vi mer mat, reparerar och bygger om hemma eller i fritidshuset. Statistiska Centralbyrån, SCB , presenterar månadsvis officiell statistik över handelns utveckling. I den kan man tydligt se hur olika sektorer av handeln utvecklats under året. I diagrammen redovisas några vinnande och förlorande delar av handeln, där skillnaden i omsättning mellan 2019 och 2020 redovisas, fram till och med oktober (siffrorna för november finns dessvärre inte redovisade vid vår pressläggning). Jämförelsen visar att situationen påverkar olika handelsföretag på väldigt olika sätt.

Coronaåtgärderna en riskfaktor

Regeringens uppmaning om att undvika att gå till stora butiker och handla, som en del av åtgärderna mot coronasmittan, riskerar att få stora konsekvenser både för handeln och konsumenterna. HUI skriver i sin rapport: Julstressen är ett traditionsenligt inslag i firandet för många konsumenter. I år kommer det kanske inte ens vara praktiskt möjligt att stressa /…/ Inte bara handlarna står inför obruten mark i årets julhandel. Även konsumenten kommer att tvingas förändra sitt beteende för att ha möjlighet att få hem såväl klappar som julmat. I takt med att allt fler konsumenter inser detta kommer fler att sprida ut sina inköp och förbereda julen tidigare under december månad än brukligt. Julrapportens slutsats, eller kanske förhoppning, är att konsumenterna kommer att gå från en stressad inköpsrunda sista veckan innan jul till en mer avslappnad och planerad inköpsstrategi och att julhandeln därmed sprids ut över en längre period. Hur det blir med det får vi se. Det är mycket som står på spel i de delar av handeln som drabbas värst av restriktionerna. Det gäller också hela hotell- och restaurangbranschen, där julborden ställdes in med kort varsel. Det kan sluta riktigt illa, med allt fler konkurser och ökande arbetslöshet. Låt oss hoppas att restriktionerna kan lätta på ett sådant sätt att den dystra profetian inte blir verklighet.