Så begränsar pandemilagen dina demokratiska friheter

Den nya pandemilagen har röstats igenom i riksdagen och började gälla redan från söndag den 10 januari. De flesta ledamöter var fortfarande på semester och lagen antogs med 45 ja, 10 nej och 294 frånvarande. Alla som röstade nej är ledamöter för Sverigedemokraterna. Lagen kal­las temporär eftersom den – för tillfället – gäller fram till sista september 2021 och ger regeringen befogenhet att besluta om flera tvingande åtgärder. Regeringen införde genast ett antal restriktioner som man dessförinnan inte haft lagligt stöd för. I ett första skede blir den största påtagliga förändringen ännu fler begränsningar för näringsidkare men även för privatpersoner vilka nu kan bötfällas även för privata tillställningar om dessa bryter mot en deltagargräns på maximalt åtta personer, om de hålls i en lokal dit allmäheten kan anses ha tillträde. Effekten blev snabbt tydlig då polisen vid flera tillfällen upplöste demonstrationer utanför riksdagen som protesterade just mot de nya begränsningarna i medborgarnas fri- och rättigheter. Vid ett tillfälle föste polisen bort en pensionerad 76-årig sjuksköterska som kommit med sin rullator och en skylt med texten ”Vi såg det komma – Diktaturen i Sverige” runt halsen. Vid ett annat tillfälle krävde polisen att deltagarna skulle ta ned sina plakat, eftersom plakaten gör människosamlingen till en allmän sammankomst, till skillnad från vanliga flanörer på stan. [caption id="attachment_73682" align="alignnone" width="585"] Riksdagen antog pandemilagen med siffrorna 45 ja, 10 nej och 294 frånvarande. Det var bara ledamöter från Sverigedemokraterna som röstade nej. Partiet hade 52 ledamöter frånvarande, vilket betyder att om de hade närvarat och röstat nej hade man kunnat förhala lagen till efter semestern. Foto: Nya Tider[/caption] Nya Tider fanns på plats i riksdagen när beslutet röstades igenom. – Det som nu är tal om, det är att göra begränsningar eller förbud i gallerior, platser för kultur eller idrott, allmänna samlingslokaler och offentliga tillställningar. De är väl avgränsade, menar Lagrådet som också godtar de här begränsningarna, säger Linda Modig, Centerns talesperson i konstitutionella frågor, till Nya Tiders utsända. Hon menar att regeringen inte får gå längre än vad som är absolut nödvändigt. [caption id="attachment_73683" align="alignright" width="225"] Linda Modig, Centerns talesperson i konstitutionella frågor, pekar på att nedstängningar ute i Europa inte haft den effekt man hoppats på. Foto: Nya Tider[/caption] – Det blir upp till oss i riksdagen att hela tiden utkräva ansvar av regeringen och kontrollera och följa upp regeringen, och där finns det vissa brister, men vi är beredda idag att stödja den nya lagen. Camilla Waltersson Grönwall, ledamot i socialutskottet för Moderaterna, säger att pandemilagen borde ha varit på plats ”för väldigt länge sedan” och menar att ”regeringens senfärdighet” kommer att utvärderas i en senare tid och att ”domen kommer att bli ganska hård”. NyT: Tidigare har det varit så att man stannat hemma om man är sjuk, men vad den här lagen innebär är att regeringen ges möjlighet att stänga ned samhället även för de som inte är sjuka. WHO har sagt att asymptomatiska fall inte smittar, är det då verkligen lämpligt att bifalla en sådan lag? – Det finns mycket kvar innan vi vet allting om det här viruset. Är det något vi lärt 2020 är att det som varit sanning en dag kanske inte är sanning den andra. Det vi vet är att smittspridningen eskalerar och att vi inte har någon kontroll över den. Att man då behöver verktyg som andra länder använder sig av men som den svenska lagstiftningen inte medger, det tror vi är helt nödvändigt. Världshälsoorganisationen WHO publicerade en rapport i april om att asymptomatiska fall ”mycket sällan” smittar, och i sin aktuella information om Covid-19 skriver man att asymptomatiska personer kan föra smittan vidare, men man vet inte hur vanligt det är. För pre-symptomtiska personer, alltså sådana som senare kommer att bli sjuka, finns endast ett mycket litet antal bekräftade fall av smittspridning, men WHO skriver vidare: ”Laboratorieresultat tyder på att infekterade personer verkar vara som mest smittsamma just innan de utvecklar symptom (2 dagar innan symptomen uppträder) och tidigt i sjukdomsförloppet.” [caption id="attachment_73684" align="alignleft" width="225"] Camilla Waltersson Grönwall, ledamot i socialutskottet för Moderaterna, säger att pandemilagen borde ha varit på plats ”för väldigt länge sedan”. Foto: Nya Tider[/caption] NyT: Hade man inte kunnat begränsa sig till de symptomatiska fallen och låta de asymptomatiska fortfarande verka i samhället? – Det återstår mycket forskning på det här viruset och vi vet inte allting än. Tack! Eftersom Waltersson Grönwall får bråttom iväg frågar vi Centerns Linda Modig. NyT: Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten har sagt att det finns ingen forskning som skulle visa på att nedstängningar motverkar smittspridning. Har du någon fakta som motsäger det? – Jag kan inte värdera statsepidemiologens slutsatser, däremot kan vi ju se även som enkla folkvalda när vi tittar ut över Europa att de nedstängningar och hårda lockdowns som har gjorts i olika länder inte kanske har gett ett bättre resultat. Vi har Storbritannien som just nu inför en tredje lockdown som är mycket hård och ändå har man en mycket besvärlig situation och till och med spridning av ett muterat virus. Jag är ödmjuk över att jag är folkvald och jurist, jag är inte epidemiolog och jag kan inte värdera den medicinska forskningen. Vi får tag i Lina Nordquist, ledamot i socialutskottet för Liberalerna. NyT: Kritik har riktats mot det här förslaget att det rent av kan göra Sverige till en diktatur. Hur ser du på det? – Man ska inte underskatta såna risker, tänker jag. Det är därför det är så otroligt viktigt att det får handla om att skydda liv och hälsa, minska smittspridning, och att det är en tillfällig lag, samt att riksdagen har kontroll och kan upphäva de stora besluten. NyT: Du nämnde under ditt tal att det är väldigt viktigt att vi stoppar smittspridningen. Hittills har ungefär 8 000-9 000 människor dött med Covid-19, vilket utslaget på en befolkning på 10,3 miljoner ger en dödlighet på 0,08 procent. Anser du att de åtgärder som ni yrkat bifall till står i proportion till denna dödlighet? – Nu måste vi komma ihåg att vi står mitt i denna pandemin. Vi har någon form av krigsdimma, så att säga. Vi har inte fakta på bordet utan allt vi jobbar med är sannolikheter. Skulle det i efterhand visa sig att de flesta som dog hade dött ändå inom en månad eller två, så kommer det att vara en oerhörd lättnad, men vi vet inte det, och vi vet också att det finns personer som blir mycket svårt sjuka. […] Det handlar om liv och död, men även om att samhället måste orka, att vården inte faller. Det får inte hända. NyT: Om en lag står i strid med överordnad lag, så får inte den här lagen tillämpas. I det här fallet har vi bland annat EU:s fria rörlighet, Artikel 45, och vi har regeringsformen som deklarerar att vi har grundlagsskyddad rörelsefrihet och demonstationsfrihet i Sverige. Som liberal, kan du se att detta skulle kunna vara problematiskt? – Den här lagen snörper inte åt vår rörelsefrihet. Om det är så att man bara får vara ett visst antal människor i en park, så är det ju klart att det kan göra att du får vara i parken vid ett annat tillfälle eller att du ibland får gå till en annan park, men det man menar med rörelsefriheten i grundlagen och i EU-direktiven, det har juristerna gjort bedömningen att det kommer inte inskränkas, lagen går inte så långt. Man får inte införa utegångsförbud, man får inte spärra av stadsdelar.

Förbjuder demonstrationer

Kritiker menar dock att lagen kan komma att användas för att hindra kritik mot regeringen. I Frankrike har myndigheterna bland annat slagit ned på de folkliga demonstrationerna anordnade av Gula västarna, med pandemin som svepskäl. I Sverige har polisen alltså redan ingripit mot och upplöst regeringskritiska demonstrationer som samlat fler än åtta personer. Det kommer därmed att bli förbjudet att till exempel demonstrera mot en förlängning eller utvidgning av den tillfälliga pandemilagen. – Om man exempelvis har regler om man inte får vara mer än åtta personer i grupp på allmänna platser skulle det kunna innebära att man får böter säger Karin Åhman, lektor i statsrätt på Stockholms universitet, till SVT.

Böter för att arrangera privata tillställningar

De restriktioner som införts i ett första skede gäller gym- och sportanläggningar, badhus, butiker och gallerior samt platser för privata sammankomster som yrkesmässig utövare ställer till förfogande. Tidigare hade Sverige endast rekommendationer, men nu blir reglerna rättsligt bindande och de som bryter mot dem kommer att kunna bötfällas. – Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar fortsätter att ha en gräns på åtta personer. Från och med nu på söndag gäller det här också privata tillställningar, sade statsminister Stefan Löfven på regeringens pressträff efter att riksdagen antagit den nya lagen. [caption id="attachment_73685" align="alignnone" width="585"] Lina Nordquist, ledamot i socialutskottet för Liberalerna, menar att man måste acceptera begränsningar i medborgarnas friheter för att rädda liv. Foto: Nya Tider[/caption]   Svenskar som anordnar privata sammankomster som till exempel i festlokaler, föreningslokaler och andra platser som hyrs ut kommer att tvingas följa en deltagargräns om maximalt åtta personer. Ansvaret för att se till att dessa regler följs kommer att ligga på länsstyrelserna och de får lov att utfärda viten till arrangörerna och tvinga dessa lokaler att stängas. För detta kan polis inkal­las som har rätt att avbryta sammankomsten med våld. Samma förordning gäller även för verksamheter, organisationer och politiska grupper.

Fängelse för ”smitt­spridande” demonstration?

Riksåklagaren Petra Lundh föreslår i ett pressmeddelande den 12 januari att de penningböter som ska delas ut till personer som bryter mot reglerna i pandemilagen uppgår till 2 000 kronor. Kammaråklagare Isabelle Bjursten, som varit med och författat förslaget, säger till Nya Tider att tanken med den nya boten är att införa en strikt ansvarsprincip hos medborgarna – som vid trafikbrott – där primärt polisen, inte åklagare, kommer agera genom att utfärda böter direkt på plats för lagbrott. Det blir sedan upp till den enskilde att driva ärendet till domstol om man är missnöjd med boten. Petra Lundh uppger vidare i pressmeddelandet: – Beloppet bör vara tillräckligt högt för att signalera att överträdelsen är allvarlig. Samtidigt kommer straffansvaret att träffa ungdomar i åldrarna 15-18 år, som normalt har lägre påföljder än vuxna. Vid allvarligare fall av smittspridning finns möjlighet att använda annan lagstiftning, som till exempel vållande till sjukdom enligt brottsbalkens tredje kapitel. Vållande till sjukdom är ett lagbrott som innebär att den person som av ”oaktsamhet” orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Men om brottet anses vara grovt döms personen istället till fängelse i fyra år. För att avgöra om brottet är grovt eller ej skall rätten specifikt titta på om gärningen har innefattat ”ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller gör det medvetet”. Vänner av yttrandefrihet varnar nu för att om ett brott mot pandemilagen, vars uttalade mål är att minska smittspridning, leder till böter på grund av oaktsamhet, så är det inte speciellt långsökt att en grupp demonstranter eller mötesdeltagare som är fler än åtta till antalet kan anses ha gjort ”ett medvetet risktagande av allvarligt slag” om de anses ha smittat någon – varandra till exempel. När vi frågar Isabelle Bjursten om man kan komma att dömas till fängelsestraff för att ha spridit Covid-19, säger hon att det inte är något som prövats ännu i rätten. Det får prövas när det blir aktuellt, säger hon.

Polis får rätt att avbryta fester och möten

Ett av få undantag är restauranger, en verksamhet som redan drabbats förr av specifika restriktioner och vars nuvarande restriktioner istället fortsätter oförändrat. Där gäller de tidigare reglerna om ett största sällskap på fyra personer och strypt alkoholservering efter klockan 20. Regeringen delegerar ansvaret till länsstyrelse- och kommunnivå, vilket innebär att lokala politiker plötsligt får unik makt att stoppa politiska motståndares möten och demonstrationer. Till exempel kan man hävda att man misstänker att ett politiskt möte skulle kunna komma att locka flera deltagare än det tillåtna antalet och på så vis neka tillstånd vid ansökningar om allmän sammankomst, men även upplösa pågående möten, manifestationer eller demonstrationer. Olika kommentatorer har anmärkt på att detta är en unik situation i fredstid. Inte bara kritiker av regeringen har fördömt den nya lagen, utan till och med Aftonbladets skribent Oisín Cantwell, som annars brukar vara snabb att jubla över repressiva åtgärder mot framför allt motståndare till mångkulturen, uttryckte viss förvåning över hur lite riksdagspolitikerna reflekterade över vad detta kan innebära i praktiken: ”En lag som inskränker något av det viktigaste som finns i ett fritt samhälle, rätten för invånarna att mötas, organisera sig eller demonstrera, hafsas och slarvas igenom. Nej, demokratin är inte i fara. Sverige är inte Ungern. Stefan Löfven är inte Viktor Orbán. Men ämnet borde ha ägnats betydligt större intresse än vad politiker och medier vikt för det”, skrev han i en opinionsartikel.