![]()
När det historiska beslutet fattades att skuldsätta Sverige via EU, fram till minst år 2058, närvarade endast 56 av de 349 riksdagsledamöterna. Detta på grund av den coronaanpassade riksdagen där de flesta ledamöter sitter hemma.
Partierna har sinsemellan kommit överens om att respektera rådande parlamentariska maktförhållanden proportionerligt. SD och V kunde således ha fällt hela paketet om de hade brutit den parlamentariska överenskommelsen och plötsligt dykt upp med fler ledamöter till kammaren, något som dock skulle vara kontroversiellt eftersom riksdagens sammansättning då inte längre skulle avspegla senaste valresultatet.
[caption id="attachment_76261" align="alignnone" width="585"]
![]()
Andreas Norlén. riksdagens talman, klubbar igenom Sveriges deltagande i EU:s skuldpaket fram till år 2058. Foto: riksdagen.se[/caption]
Men det fanns trots allt goda möjligheter att fälla fonden även med bibehållen respekt för rådande maktförhållanden i riksdagen. Det enda som hade behövts var att KD och M anslöt sig till SD:s och V:s linje om att rösta nej. Men M och KD valde istället att lägga ned sina totalt 14 röster, och gav därmed sitt stöd till majoriteten. Om M och KD hade röstat med SD och V, hade fonden stoppats med 29 nej-röster mot 27 ja-röster.
M och KD hade inför beslutet undvikit allt deltagande i media, bland annat i SVT:s reportage där de sade sig inte ha tid att kommentera. Detta trots att de flesta av riksdagens partier till nyligen varit emot den kontroversiella återhämtningsfonden och tillhörande beskattningsrätt för EU. I riksdagens plenisal hade M och KD svårt att motivera varför de är kritiska men ändå låter fonden gå igenom.
– Den kompromiss som gjordes i somras blev inte en framgång för Sverige, tvärtom. Men när vi väl var framme vid att fatta beslut stod vi i praktiken i valet mellan att säga ja till kompromissen eller att ställa Sverige vid sidan av, med oöverstigliga konsekvenser för oss och för EU som helhet, sade Hampus Hagman (KD).
Även Jan Ericson (M) sade att regeringen misslyckats med att bevaka svenska skattebetalares intressen, men att Sveriges trovärdighet som avtalspart skulle hotas om landet skulle rösta nej nu, nio månader efter att Stefan Löfven godkände det första förslaget på EU-toppmötet i Bryssel tillsammans med övriga EU-ledare.
Beslutet att godkänna EU:s återhämtningsfond fattades med 27 ja-röster (från S, MP, L och C), 15 nej-röster (från V och SD) och 14 som avstår (från M och KD).
Andreas Norlén. riksdagens talman, klubbar igenom Sveriges deltagande i EU:s skuldpaket fram till år 2058. Foto: riksdagen.se[/caption]
Men det fanns trots allt goda möjligheter att fälla fonden även med bibehållen respekt för rådande maktförhållanden i riksdagen. Det enda som hade behövts var att KD och M anslöt sig till SD:s och V:s linje om att rösta nej. Men M och KD valde istället att lägga ned sina totalt 14 röster, och gav därmed sitt stöd till majoriteten. Om M och KD hade röstat med SD och V, hade fonden stoppats med 29 nej-röster mot 27 ja-röster.
M och KD hade inför beslutet undvikit allt deltagande i media, bland annat i SVT:s reportage där de sade sig inte ha tid att kommentera. Detta trots att de flesta av riksdagens partier till nyligen varit emot den kontroversiella återhämtningsfonden och tillhörande beskattningsrätt för EU. I riksdagens plenisal hade M och KD svårt att motivera varför de är kritiska men ändå låter fonden gå igenom.
– Den kompromiss som gjordes i somras blev inte en framgång för Sverige, tvärtom. Men när vi väl var framme vid att fatta beslut stod vi i praktiken i valet mellan att säga ja till kompromissen eller att ställa Sverige vid sidan av, med oöverstigliga konsekvenser för oss och för EU som helhet, sade Hampus Hagman (KD).
Även Jan Ericson (M) sade att regeringen misslyckats med att bevaka svenska skattebetalares intressen, men att Sveriges trovärdighet som avtalspart skulle hotas om landet skulle rösta nej nu, nio månader efter att Stefan Löfven godkände det första förslaget på EU-toppmötet i Bryssel tillsammans med övriga EU-ledare.
Beslutet att godkänna EU:s återhämtningsfond fattades med 27 ja-röster (från S, MP, L och C), 15 nej-röster (från V och SD) och 14 som avstår (från M och KD).