![]()
Det var i slutet av oktober som fem unga män från Afghanistan gav sig på en pojke under 15 år i Gottsunda i Uppsala. De slog honom i huvudet, höll för hans mun och våldtog honom under knivhot i ett skogsparti. Händelseförloppet filmades av en av de fem afghanerna. I december dömde Uppsala tingsrätt de fem till sluten ungdomsvård för grov våldtäkt. Åklagare Thomas Bälter-Nordenman ville få dem fällda för grov våldtäkt mot barn, men den rubriceringen ogillades då det inte ansågs bevisat att pojkarna kände till offrets ålder. Tingsrätten ogillade även yrkandet på utvisning med följande motivering: ”Mot bakgrund av deras ålder samt säkerhetsläget i Afghanistan skulle de drabbas mycket hårt av utvisning”.
Hovrätten bedömer att gruppvåldtäkten mot den minderåriga pojken är så allvarlig att de fem pojkarna ska utvisas ändå. Det var bara i utvisningsfrågan som domen hade överklagats. Utvisningen kommer att verkställas 2018, när de avtjänat sina straff. I hovrättens dom står det: ”Även om det brott de gjort sig skyldiga till är mycket allvarligt bör förbudet att återvända till Sverige med hänsyn till deras ungdom begränsas till 10 år.”
Tingsrätten fann att straffvärdet för brottet motsvarar sex års fängelse om gärningsmännen varit vuxna. Afghanerna hävdar att de är mellan 16 och 17 år. Ali Jafari har av Migrationsverket skrivits upp i ålder och enligt myndigheten är han 18 år fyllda. Ali Jafari har själv gjort gällande att han inte är äldre än 17 år och att uppskrivningen skett på grund av att han inte kunnat bevisa sin ålder. Åklagaren har inte bestridit hans ålder, och därmed döms även Jafari som varandes 17 år.
Fyra afghaner döms till sluten ungdomsvård i ett år och tre månader. Den femte till sluten ungdomsvård i ett år och en månad. Samtliga fem döms för grov våldtäkt. Ali Jafari, som filmade förloppet, döms dessutom för barnpornografibrott. Fallet, och det faktum att afghanerna slapp utvisning i tingsrätten, väckte uppståndelse internationellt. Bland annat skrev brittiska Daily Mail om domen:
”Fem afghanska tonåringar dömda för gruppvåldtäkt på pojke under knivhot i Sverige, men ingen av dem kommer att deporteras eftersom deras land anses ’för farligt’”.
Eftersom samtliga utvisas publicerar Nya Tider deras namn, då de inte lider men av det. För att ge läsarna mer insyn i hur de fem afghanerna resonerar återger vi vad de uppgav under rättegången i hovrätten. Nedanstående berättelser är citat ur domen.
Ali Ghorbani: Jag är mycket ångerfull
Ali Ghorbani uppger följande. Det stämmer inte att han är född i Afghanistan. Han är född och uppvuxen i Iran och har aldrig varit i Afghanistan. Han har varken familj eller vänner i Afghanistan och kommer bli tvungen att bo på gatan. Det finns en hotbild mot honom i Afghanistan. Hans far har dömts till döden på grund av brott och det var därför fadern flydde till Iran. Hans släkt är i fejd med mäktiga pashtuner. Om han återvänder till Afghanistan måste han ansöka om ID-handlingar i den provins hans föräldrar kommer ifrån, Nangarhar, och uppge vems son han är.
Om det framkommer vem han är så kommer han att mördas, liksom hans farbror gjorde när han återvände till Afghanistan för några år sedan. Han riskerar även att mördas av målsägandens farbror som är överste i Afghanistan och som har hotat de andra tilltalade i målet. Kvällen för brottet var han berusad och han förstår inte själv hur han kunnat göra det han gjorde. Han önskar att han aldrig hade druckit alkohol och är mycket ångerfull.
Ali Jafari vill bli förlåten
Ali Jafari uppger följande. Han har sedan han kom till Sverige haft kontakt med sin familj som befinner sig i Iran. Om han åker till Afghanistan kommer han att dö. Han kommer antagligen bli mördad av talibanerna. Straffet för våldtäkt i Afghanistan är stening eller halshuggning vilket han riskerar om han åker dit. Hans foto finns i media. Han kommer att bli avvisad av sin familj. Han blev utsatt för sexuella övergrepp som liten i Afghanistan och det var anledningen till att familjen flydde till Iran. De personer som utsatte honom för detta är kvar i Afghanistan och han är rädd att det ska hända igen. Han hoppas på att bli förlåten av målsäganden.
Farzad vill ha det svenska mildare straffet
Farzad Jafari uppger följande. Han har inte haft någon kontakt med sin familj sedan han kom till Sverige och vet inte vart de befinner sig. Han har ingen släkt i Afghanistan. Han riskerar att bli stenad eller fängslad för resten av sitt liv på grund av det brott han begått om han åker till Afghanistan.
Nazir är rädd för den våldtagnes farbror
Nazir Yaqobi går till en psykolog två gånger i veckan. Han är ångerfull över brottet. Målsägandens farbror har uttalat hot mot honom och resten av de tilltalade per telefon. Om han åker till Kabul så är han rädd att han kommer att mördas.
Amin önskar få en andra chans
Amin Khavari har lärt sig att tala bra svenska i Sverige och talar bättre svenska än dari eller pashto som talas i Afghanistan. Han är född och uppvuxen i Iran och har aldrig varit i Afghanistan. Han har varken familj eller bekanta där. Han är rädd att han kommer att mördas om han åker till Afghanistan. Han har sett hemska saker i Iran och vill inte bli skickad från Sverige. Bilderna på honom och de tilltalade har spridits på internet av målsägandens vänner så att många, även i Afghanistan och Iran, fått vetskap om brottet. Han är ångerfull och önskar få en andra chans.
Nya Tider skrev i början av januari (NyT v.1-2/2017) att våldtäkter på pojkar är väldigt utbrett i Afghanistan och gav exempel på att detta bland annat uppges av västerländska soldater stationerade där – men dessa har fått order att inte ingripa eftersom det betraktas som ett uttryck för den ”afghanska kulturen” av deras överordnade. Efter
Nya Tiders artikel har även systemmedia antytt att så är fallet. Den 8 mars skrev Aftonbladet följande citat från Mustafa Panshiri, svensk polis med rötter i Afghanistan:
– Det är naivt att tro att pojkarna glömmer sina värderingar så fort de kommer hit. Vi måste våga prata om det.
