SCB-rapport: 100  000 invand­rare varje år fram till 2070-talet

Det är i SCB-rapporten ”Sveriges framtida befolkning 2021-2070, Demografiska rapporter 2021:1”, som prognosen över Sveriges framtida befolkning presenteras. Befolkningen väntas år 2070 vara 12,6 miljoner, en ökning med 2,2 miljoner jämfört med idag. ”I korta drag kan resultatet sammanfattas med att befolkningen ökar, såväl antalet som andelen äldre ökar och andelen födda utomlands ökar något”, skriver SCB i rapporten, vars beräkningar utgår från att dagens lagstiftning fortsätter att gälla framöver. – De bedömningar vi gör utgår från den lagstiftning som finns när vi gör framskrivningen. Vi gör inga prognoser över politiska beslut, varken i Sverige eller i något annat land, skriver Lena Lundkvist, demograf på Avdelningen för Befolkning och Välfärd på SCB och huvudansvarig för rapporten, till Nya Tider. [caption id="attachment_79814" align="alignnone" width="585"] VILSELEDANDE PROGNOS. Enligt statistik från SCB har 38,6 procent av ungdomar i Sverige mellan 0-17 år någon form av utländsk bakgrund idag. Längst gånget är folkutbytet i storstadskommunerna. I Stockholm är det 47,4 procent, i Göteborg 53,3 procent och i Malmö 66,7 procent. Men i den nyligen publicerade rapporten om Sveriges framtida befolkning år 2070, har SCB kunnat dölja folkutbytet genom att utelämna gruppen med utländsk bakgrund och istället bara dela in Sveriges befolkning i två grupper: födda i Sverige, och födda i utlandet. På det sättet placeras samtliga and­ra, tredje, fjärde och kommande generationers invandrare till samma grupp som svenskar utan invandrarbakgrund. Hur många svenskar med svenska föräldrar och mor- och farföräldrar som kommer att finnas år 2070 vet inte SCB. Källa: SCB[/caption]

100 000 invandrare per år

Att invandringen skulle bli allt mer restriktiv, som politikerna ofta låter påskina, ingår inte i SCB:s huvudscenario. Istället räknar de med att det nu minskade inflödet till Sverige är högst tillfälligt och kommer att återgå till 2000-talets genomsnittsnivå om 100 000 invandrare per år. Av de 100 000 invandrarna är 84 000 födda i utlandet, resterande 16 000 är födda i Sverige, som utvandrat och nu återvandrar. Hur många av de 16 000 som är etniska svenskar respektive har invandrarbakgrund finns det inga uppgifter om. [caption id="attachment_79815" align="alignright" width="225"] Lena Lundkvist, demograf på SCB och huvudansvarig för befolkningsprognosen 2070, skriver till Nya Tider att myndigheten inte för statistik på etnicitet och att man i prognosen även valt att utelämna utländsk bakgrund. ”Vi kan bara resonera om de uppgifter vi har tillgång till och dit hör inte etnicitet”, skriver Lundkvist. Inte heller utländskt påbrå, som myndigheten normalt sett mäter genom att titta vilka som har en förälder född i utlandet, finns med. ”I framskrivningen gör vi ingen beräkning av antalet i befolkningen som har utländskt påbrå”, förklarar hon. Enligt Sven Valerio, forskningsingenjör på KTH, behöver SCB:s befolkningsprognoser uppskatta olika etniska gruppers storlek för att kunna ge en korrekt bild av Sveriges framtida befolkning. Foto: SCB[/caption] ”Antalet som invandrar till Sverige har under 2000-talet haft en ökande trend, som mest invandrade drygt 160 000 personer år 2016 och därefter har antalet minskat. Under 2020 minskade invandringen ytterligare till följd av coronapandemin. På sikt beräknas invandringen öka från dagens nivå till drygt 100 000 per år. Det är en nivå i samma storleksordning som genomsnittet sedan år 2000”, skriver SCB i rapporten. Nettoinvandringen, det vill säga antalet invandrare minus antalet utvandrare, väntas på sikt variera omkring 35 000 personer per år. Den stora befolkningsökningen drivs således framför allt av invandring. Den så kal­la­de ”naturliga folkökningen”, födda minus avlidna, är endast drygt 10 000 per år. Huruvida politiker fattat nödvändiga beslut för att hantera den extrema befolkningsökningen är inget SCB vill svara på. NyT: Vilka är de största utmaningarna med den kraftiga befolkningsökning som prognostiseras? Är Sverige som samhälle rustat för att hantera ökningen? Har nödvändiga politiska beslut fattats om investeringar i nödvändig välfärd och infrastruktur? – SCB:s roll är att publicera statistik som underlag till beslut. Inte att fatta beslut eller värdera om utvecklingen är bra eller dålig, svarar Lena Lundkvist.

SCB döljer folkutbytet – redovisar inte utländsk bakgrund

Samtidigt som invandringen förväntas vara mycket hög varje år fram till 2070-talet, förväntas andelen födda utomlands bara öka något jämfört med idag: 23,9 procent år 2070, jämfört med 20 procent av befolkningen idag. Resterande 76,1 procent kal­las helt sonika ”födda i Sverige”. När Nya Tider kontaktar SCB, visar det sig att de inte har någon aning om hur den stora gruppen om 76,1 procent av befolkningen är demografiskt sammansatt. Alla räknas som ”födda i Sverige”, utan åtskillnad. Sedan tidigare förs ingen statistik på etnicitet i Sverige, men SCB har självmant valt att inte prognostisera hur stor andel av den denna befolkning som har en eller två utlandsfödda föräldrar. På det sättet kan SCB få ihop en ökad invandring till 100 000 per år, och nettoinvandring på 35 000, med påståendet att andelen utrikes födda år 2070 bara ”ökar något” jämfört med idag. And­ra, tredje eller fjärde generationens invandrare är numera bara ”födda i Sverige”. Nya Tider frågar Lena Lundkvist om vilka grupper som utgör den framtida befolkningstillväxten på 2,2 miljoner. Vi får veta att en miljon av dessa utgörs av utrikes födda som invandrar, men vi får inte veta hur stor del av dem som föds i Sverige under perioden som har svensk respektive invandrarbakgrund. SCB har inte undersökt det. – Antalet födda i Sverige beräknas att öka med knappt 1,3 miljoner, från 8,3 miljoner till 9,6 miljoner. Antalet utrikes födda beräknas att öka från 2,0 miljoner till 3,0 miljoner, en ökning med knappt 1 miljon, skriver Lundkvist till Nya Tider. När Nya Tider frågar om man över huvud taget kan bedöma hur stor andel av befolkningen år 2070 som har utländskt påbrå från föräldrar, eller mor- och farföräldrar, respektive hur stor andel av befolkningen som har helt svensk bakgrund, medger SCB att det inte är något de har tagit i beaktande i den över 250 sidor långa rapporten. – I vår framskrivning är en person född i Sverige, om personen är född i Sverige, oberoende av föräldrarnas födelseland. I framskrivningen gör vi ingen beräkning av antalet i befolkningen som har utländskt påbrå, skriver Lena Lundkvist. [caption id="attachment_79816" align="alignnone" width="585"] InvandraDE KVINNOR FRÅN AFRIKA har det högsta barnafödandet, och har fram till nyligen legat på hela 3,5 barn per kvinna, mer än dubbelt så mycket som inrikes födda kvinnor. På sikt förväntas deras barnafödande att minska, men kommer alltid att ligga högre än för inrikes födda kvinnor. Notera här att ”inrikes födda kvinnor” inte är etniska svenskor, utan alla kvinnor födda i Sverige oavsett etnicitet, till exempel and­ra och tredje generationens afrikanska invandrare. Enligt SCB har afrikanska kvinnor ”en hög benägenhet att få barn de första åren i Sverige”. Asylinvandrare, som dominerar den afrikanska invandringen, är också den grupp som är minst benägen att återvandra till hemlandet. ”De som kommer till Sverige som flyktingar eller anhöriga stannar kvar i större utsträckning, medan de som kommer för att arbeta eller studera i större utsträckning lämnar landet”, står det i rapporten. Källa: SCB[/caption]

Asylinvandrare vill inte återvandra

Även utvandringen förväntas öka från dagens nivåer, från 50 000 till 70 000 per år. Av utvandrarna utgör svenskfödda omkring 20 000, resterande är utrikes födda som flyttar tillbaka till sina hemländer. Men SCB menar att de utlandsfödda som återvandrar framför allt är gästarbetare och studenter, inte asyl- och anhöriginvandrare. De blir kvar i Sverige. ”Olika grupper har olika benägenhet att utvandra. De som kommer till Sverige som flyktingar eller anhöriga stannar kvar i större utsträckning, medan de som kommer för att arbeta eller studera i större utsträckning lämnar landet. Under senare år har utvandringen varit förhållandevis låg, i relation till folkmängden, bland annat beroende på att den asylrelaterade invandringen har utgjort en stor andel av invandringen under senare tid”, står det i rapporten. Utvandringen från Sverige har enligt SCB ökat i långsammare takt än invandringen under 2000- talet, något som till stor del kan förklaras av en högre asylrelaterad invandring. ”Det är en grupp som utvandrar i lägre utsträckning än and­ra grupper”, skriver SCB.

SCB om afrikanska kvinnor: Hög benägenhet att få barn i Sverige

I rapporten beskrivs även skillnader i barnafödande. Utrikes födda konstateras föda många barn under kort tid efter att de kommit till Sverige. ”Det är också vanligt att utrikes födda har ett högt barnafödande de första åren i Sverige, så en hög invandring leder ofta till fler födda barn de närmast kommande åren”, skriver SCB. På sikt förväntas deras nativitet minska, men är under hela perioden fram till 2070-talet högre än för kvinnor födda i Sverige. ”På längre sikt antas fruktsamhetstalet för utrikes födda kvinnor att sjunka från dagens nivå men fortsatt vara högre än antagandet för Sverigefödda kvinnor”, enligt rapporten. Allra högst är barnafödandet för kvinnor som invandrar från Afrika: ”En av anledningarna till denna grupps relativt höga fruktsamhetstal är att de har en hög benägenhet att få barn de första åren i Sverige. Det kan bero på att det i stor utsträckning varit asyl- och anhörig­invandrare som kommit till Sverige från dessa länder, två grupper som ofta väntar med att få barn tills efter flytten är genomförd”, skriver SCB. Afrikanska kvinnor har idag en fruktsamhet på 2,82 barn per kvinna, en siffra som har sjunkit från ännu högre nivåer. Fortfarande är det klart högre än Sverigefödda, som har 1,6 barn per kvinna. På längre sikt antas skillnaderna mellan kvinnor födda i Afrika och Sverigefödda minska, men afrikanerna antas ändå ha en högre fruktsamhet än kvinnor födda i Sverige: 2,0 för afrikaner jämfört med 1,8 för svenskfödda. Sven Valerio, forskningsingenjör på KTH, förklarar för Nya Tider att barnafödandet bland etniska svenskor mycket väl kan vara ännu lägre och att vi aldrig kommer att få reda på det, så länge etnicitet är förbjudet att föra statistik på. – SCB säger att fruktsamheten kommer att understiga 2,1 barn per kvinna. Nettoinvandringen kommer att vara betydande, och kvinnor födda i Afrika och Asien kommer att ha högre fruktsamhet än svenskfödda kvinnor. Folkutbytet skall med and­ra ord fortsätta. Notera här, att ingenting sägs om hur fruktsamheten bland svenskfödda kvinnor kommer att fördela sig mellan etniska svenskor respektive and­ra etniciteter födda i Sverige. Det är högst troligt att en rad etniciteter kommer att ha väsentligt högre fruktsamhet än etniska svenskor. Det är något vi förmodligen aldrig kommer att få se statistik på. Nya Tider har frågat Lena Lundkvist om varför man utelämnar etnicitet från rapporten. NyT: Finns det några skäl till varför SCB inte resonerar kring hur befolkningens etniska sammansättning kommer att utvecklas? Med fruktsamhetstal för svenskfödda långt under 2,1 barn/kvinna och en fortsatt invandring som bedöms inte kommer att vara obetydlig, så kommer andelen etniska svenskar med matematisk nödvändighet att fortsätta att minska. – Vi kan bara resonera om de uppgifter vi har tillgång till och dit hör inte etnicitet, skriver Lundkvist. NyT: Kan man tala om ett folkutbyte i Sverige, i den bemärkelsen att etniska svenskar sjunker som andel av befolkningen? – Om du med etniska svenskar menar personer som är födda i Sverige med två föräldrar födda i Sverige så finns de uppgifterna i den här tabellen, svarar Lundkvist och bifogar en länk. Av tabellen framgår att det i dag är 33,5 procent som har minst en utrikes född förälder. År 2002 var det 21,4 procent.