Domen mot Cementas kalkbrytning på Gotland ett slag mot hela samhället

Om brytningen tvingas att stänga ned den 31 oktober i år, vilket blir effekten om Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) beslut står sig, kommer det att uppstå en akut brist på cement och betong i Sverige redan i november månad. Byggen kommer att stoppas och en snabb utveckling av konkurser i byggbranschen förväntas leda till en kraftig arbetslöshet och enorma kostnader för avbrutna eller stoppade byggprojekt. Om 75 procent av betongen försvinner från marknaden, vilket blir effekten av att Slitebrottet läggs ner, får det drastiska konsekvenser för svensk ekonomi. Indragna investeringar för mer än 20 miljarder kronor per månad kan bli följden, enligt en beräkning av Byggföretagen. [caption id="attachment_80187" align="alignright" width="225"] Cementas hållbarhetschef, Karin Comstedt Webb, säger i ett pressmeddelande: ”Vi har ett beslut som är utmanande inte bara för oss utan för hela byggbranschen” och att ”Sverige går mot en akut cementbrist i slutet av november”. Bild: Cementa[/caption] Branschen menar att det inte finns någon möjlighet att kompensera bortfallet genom import inom flera år. Och det är inte bara betongindustrin och större delen av byggindustrin som påverkas. Följdverkningar kommer att slå mot många viktiga delar av ekonomin, till exempel den svenska gruvnäringen, eftersom det inte kommer att finnas betong för att stabilisera gruvorterna med. LKAB är Cementas enskilt största kund. Stålindustrin påverkas också direkt, eftersom det går åt mycket stål vid gjutning. Som en direkt följd av cementbristen riskerar vi att få se omfattande varsel redan efter sommaren i de branscher som är direkt berörda. Det handlar om flera hundra tusen personer som kan komma att mista jobbet, enligt bedömningar i en konsekvensbeskrivning från aktörer inom byggbranschen.

Akut cementbrist i november stoppar miljösatsningar

Nästan oavsett vad som byggs, så används betong. Bostadshus, sjukhus eller industrifastigheter, vägar, broar, vindkraftverk och avloppsledningar. Det finns idag inget material som kan ersätta betongen och ett stopp för Cementas fabrik slår därför mot hela samhället. En annan aspekt på Cementas anläggning i Slite är att man, så sent som i juni i år, presenterat en stor satsning på CO2-neutral cementtillverkning, som skall vara i drift senast 2030 . Projektet stöds av Energimyndigheten med 12,7 miljoner kronor och bygger på lagring med den så kal­la­de CCS-tekniken (”Carbon Capture and Storage”, lagring av koldioxid i bergrunden). Sliteanläggningen skulle bli den första kompletta anläggningen i världen som producerar koldioxidneutralt cement. Satsningen är ”ett viktigt steg för att Sverige ska minska klimatpåverkan från industrin”, enligt Klara Helstad, enhetschef hållbar industri vid Energimyndigheten. CCS-projektet är helt beroende av tillståndet för fortsatt och ut­ökad brytning. Skulle MÖD:s dom vinna laga kraft faller projektet. Dessutom riskerar ett stopp för Cementa att skapa stora problem och förseningar för HYBRIT, den vätgasdrivna stålproduktion som SSAB, LKAB och Vattenfall håller på att utveckla. HYBRIT planerar att börja bygga sin demonstrationsanläggning 2022, och den kommer att kräva stora volymer betong. Förutom ett svårt slag för regeringens Agenda 2030-ambitioner skulle det också innebära en allvarlig prestigeförlust för Sverige som industrination, eftersom hela världen har ögonen på dessa projekt.

Den rättsliga prövningen

Cementa ansökte i december 2017 om förlängd och utökad koncession för Slite-anläggningen hos Mark- och miljödomstolen (MMD), som beviljade koncessionen i en dom den 17 januari 2020. Domen överklagades till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) av ett flertal aktörer, däribland Naturvårdsverket och Länsstyrelsen på Gotland. Där blev det avslag. Helt kort går domen i MÖD ut på att man anser att Cementas miljökonsekvensbeskrivning är så undermålig att den inte kan ligga till grund för en prövning och man beslutar därför att avvisa ansökan och samtidigt undanröja den av MMD beviljade koncessionen. Effekten av detta blir att Cementa inte får fortsätta sin brytning i Slite på Gotland efter den 31 oktober i år. Domen meddelades den 6 juli i år. Det betyder att Cementa har knappt fyra månader på sig att avveckla verksamheten i Slite, om denna dom vinner laga kraft. Cementa har dock, den 22 juli, begärt prövningstillstånd med förtur hos Högsta domstolen, på grund av ”felaktig handläggning i Mark- och miljööverdomstolen”. Man begärde också att HD skall bevilja ett tillfälligt tillstånd på ett år för att verksamheten inte skall behöva stängas under den fortsatta handläggningen. En av anledningarna till Cementas överklagan är att MÖD tagit nio månader på sig för att meddela dom efter huvudförhandlingen i oktober 2020. Miljöbalken föreskriver en maximal handläggningstid på två månader, om det inte finns ”särskilda skäl”. Ett annat skäl är att MÖD saknat relevant kompetens för de frågor man skulle behandla . En tredje orsak är att MÖD inte förklarat mer exakt vari bristerna består eller givit Cementa möjlighet att bemöta påståendena om brister. Cementa menar att miljökonsekvensbeskrivningen är ”de mest omfattande och långtgående utredningarna som gjorts för denna typ av ärende”. I domen skriver MÖD att man anser att miljökonsekvensbeskrivningen ”inte är tillförlitlig”. Cementa menar att kritiken är svepande och oprecis samt att MÖD inte ger någon exakt förklaring till vilka mätmetoder eller mätningar som inte är tillförlitliga, eller varför de inte skulle vara det. Denna brist i domen, menar Cementa, innebär att det inte går att veta vad som krävs för att MÖD skulle anse miljökonsekvensbeskrivningen som tillförlitlig.

Regeringen kan avgöra

Ett intensivt arbete pågår för att på politisk väg försöka lösa problemet, vilket innebär en svår avvägning för regeringen, eftersom man mycket bestämt hävdar att ”rättsstatens principer” förbjuder en regering att påverka domslut. Det är således ett delikat problem för regeringen. Det politiska priset för att inte göra någonting kan dock bli mycket stort. Att tvinga Cementa att avveckla verksamheten skulle leda till stora prestigeförluster när flera hundra tusen personer blir arbetslösa och de ekonomiska konsekvenserna för landet visar sig, vilket uppskattas till hundratals miljarder kronor. Av Miljöbalken, kapitel 22, §6, framgår att: ”Naturvårdsverket, …. , Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och Länsstyrelsen ska, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och and­ra allmänna intressen”. Denna paragraf bör regeringen kunna använda för att lösa problemet. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen har agerat i frågan med stöd av paragrafen, för att stoppa Cementa. MSB borde också agera, lagen kräver det, men för att sätta stopp för de samhällsfarliga konsekvenserna av MÖD:s dom.