![]()
I denna uppföljare till artikeln om Cementa i förra veckans nummer av Nya Tider tittar vi lite närmare på hur några olika aktörer tacklar situationen.
Miljöprojekt stoppas – av miljöskäl
Hela världens cementindustri har ögonen på Cementas världsunika miljösatsning. Projektet har lovordats på alla nivåer och pekats ut som en förutsättning för att Sverige skall kunna nå de nationella miljömålen. Även Naturvårdsverket har uttryckt sitt gillande över storsatsningen. Ändå agerar verket aktivt för att stoppa Cementas kalkbrytning – av miljöskäl.
Om Cementa tvingas lägga ned fabriken i Slite, avvecklas också CCS-projektet. CCS står för ”Carbon Capture and Storage” och innebär att koldioxid fångas in och lagras för att göra driften koldioxidneutral. Näringsminister Ibrahim Baylan (S) sade på en presskonferens den 2 juni i år, där Cementa presenterade sin storsatsning på CCS-tekniken, att regeringen deltar för att man vill presentera Sverige som ett av världens mest innovativa länder. Projektet presenteras som ett steg i arbetet med att ”bli världens första fossilfria välfärdsland”. Han sade också att ”det krävs ett nära samarbete med olika aktörer för att vi skall lyckas med det”.
Baylan betonade att Cementas satsning visar att det är möjligt att gå före och producera en så viktig vara som cement på ett koldioxidneutralt sätt. Han menade att vi skall minska våra koldioxidutsläpp på ett sätt som ”också stärker vår ekonomi och ser till att skapa nya arbetstillfällen”, och menade att Cementas satsning är ett bra exempel på hur det kan göras.
Näringsministerns glädje ser nu ut att grusas på grund av att Miljö- och marköverdomstolens (MÖD) domare inte hade rätt miljökompetens för att kunna bedöma Cementas miljökonsekvensbeskrivning på ett korrekt sätt. Regeringens agerande för att utvidga de så kallade Natura 2000-områden, som ligger nära eller i anslutning till Cementas brytningsplatser, drar också i motsatt riktning.
Paralleller med kärnkraften
Frågan om Cementas eventuella fortsatta kalkbrytning i Slite har flera paralleller med miljöaktivisters kampanjer mot kärnkraften. Miljöpartiet har lyckats tvinga fram en nedläggning av två väl fungerande kärnkraftverk, i Ringhals och i Oskarshamn. Detta har lett till allvarlig brist på el i södra Sverige och stora problem i elnätet när stokastiska vindkraftverk levererar ojämnt med el.
Företagsetableringar har stoppats och priserna har ökat kraftigt, för att nämna några effekter. Det har också lett till att det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn behöver användas allt mer för att kompensera vindkraftens ojämna leveranser och elbristen under hela året.
[caption id="attachment_80444" align="alignright" width="225"]
![]()
Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, menar att vi inte kan importera tillräckligt med cement, i alla fall inte på kort sikt. Han säger: ”Nu måste regeringen vända på varje sten juridiskt och praktiskt”.
Foto: Sören Andersson, SvN[/caption]
Cementtillverkning kräver mycket energi och Cementas anläggning på Gotland förbrukar redan idag cirka en tredjedel av all el som konsumeras på Gotland. För att det stora CCS-projektet skall kunna genomföras, krävs inte mindre än en femdubbling av elförbrukningen i fabriken, till hela 1,5 TWh per år, vilket motsvarar cirka 60 procent av all vindkraftsel som produceras i Sverige. För att det skall vara möjligt behövs det en tredje matarkabel från fastlandet till Gotland. Svenska kraftnät har efter påtryckningar från både Cementa och regeringen återupptagit planeringen för en sådan, som skall bli klar 2030.
En så kraftig ökning av elkonsumtionen på ett bräde kommer att kräva tillförsel av ny elproduktion. Redan idag är elbrist ett problem i södra Sverige. Detta skulle, rent hypotetiskt, kunna vara en orsak för olika aktörer inom den kärnkraftsfientliga miljörörelsen att försöka stoppa Cementas satsning på CCS-tekniken, för att minska trycket på att etablera ny kärnkraft. Ett sätt att åstadkomma det skulle kunna vara att få bort koncessionen för kalkbrytning.
MSB agerar inte – trots lagkrav
Miljöbalken föreskriver i kapitel 22 § 6 att ”Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Länsstyrelsen ska, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen”. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen på Gotland agerade tidigt i processen och överklagade dessutom det tillstånd till fortsatt drift som Cementa tilldömdes av Mark- och miljödomstolen. MSB har dock inte agerat för att belysa de risker som ett avslag skulle kunna medföra för samhället – vilket de ska göra enligt lag.
Nya Tider har därför frågat MSB hur man ser på de samhällskonsekvenser som ett stopp av Cementas kalkbrytning på Gotland kan komma att få, till exempel kraftiga förseningar eller stopp av viktiga infrastrukturprojekt, stoppad gruvdrift och nedlagda miljöprojekt i stålindustrin, arbetslöshet och andra effekter. På frågan om MSB kommer att engagera sig i den fortsatta processen, efter Cementas överklagande till Högsta domstolen (HD), svarar MSB att man ”inte engagerar sig i den pågående domstolprocessen”. MSB anser inte att Miljöbalkens skrivning om att ”tillvarata andra allmänna intressen” träffar det uppdrag MSB har. Detta alltså trots att MSB pekas ut i lagen.
Att 75 procent av tillgången till cement försvinner och de effekter det får på industriproduktionen, arbetslösheten, stoppade infrastrukturprojekt och ekonomin i övrigt, anser MSB inte är ett allmänt intresse som avses i Miljöbalkens krav på att MSB skall agera.
Trots att MSB har att hantera krisberedskapen på ett övergripande plan, menar man att denna fråga inte berör MSB. Man menar också att det inte finns någon förklaring till vad ”allmänt intresse” egentligen innebär eller hur ett sådant intresse skall trigga igång en aktivitet inom myndigheten. Man menar att Cementafallet främst handlar om ekonomiska konsekvenser och att det inte ingår i begreppet ”kris” i MSB:s mening.
Krav på regeringen
Inför ett extrainsatt möte med riksdagens Näringsutskott onsdagen den 4 augusti sade Lars Hjälmered (M), utskottets ordförande, att han förväntade sig att näringsministern och regeringen skulle presentera en plan för vad man ska göra för att Sverige ska undvika en cementkris. Någon plan för hur Sverige skall klara cementförsörjningen om Cementa tvingas stoppa produktionen i Slite presenterades dock inte för utskottet av näringsminister Ibrahim Baylan.
Enligt uppgifter från tidningen Ny Teknik , som citerar en anonym källa i regeringskansliet, arbetar regeringen på att kunna införa en undantagslag för att kringgå den pågående rättsprocessen tillfälligt.
Hoten om snabba varsel i en omfattning Sverige inte skådat på mycket länge, haglar just nu från industrin. Byggföretagen ligger i startgroparna för att lägga varsel redan i augusti, direkt efter semestrarna. Catharina Elmsäter-Svärd, vd för branschorganisationen Bygg-företagen, säger till media:
– Får vi inget besked måste vi börja varsla.
Samma signaler kommer från ett flertal branscher, till exempel gruv- och stålindustrin samt transportföretagen. Trycket på regeringen att agera i frågan är alltså mycket stort och flera aktörer har agerat för att få till en tillfällig lösning.
Ett uttalande från Svenskt Näringslivs vd, Jan-Olof Jacke, får symbolisera den allmänna ståndpunkten:
– Nu måste regeringen vända på varje sten juridiskt och praktiskt.
Källor:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808
https://sr.se/artikel/just-nu-ibrahim-baylan-s-om-cementsituationen
https://www.nyteknik.se/bygg/regeringen-overvager-speciallag-efter-cementadom-7018628