SVT hyllar kriminella rapartister men censurerar populär patriotisk musik

PrenumeLjus och sirener, de turbar mot trakten, nån golarkärring rapporterade skott, yeah Blev scener om makten, jag turbar från platsen och bakom mig ligger en kropp, uh Vi börja på kanten, vi knullade branschen, vi sa vi ska sluta på topp I abiat och haschen, i kallen och zazzen, i kunder och knark vi ser hopp, yeah Texten kommer från den 26-årige irakiern Haval Khalil som gjort sig känd som rapartist och har flera låtar med miljontals spelningar på Spotify och Youtube. Precis som de flesta texter i genren handlar låten ”Tokarev” (ett pistolfabrikat) om livet som farlig, tuff och kriminell gangster. ”Abiat” betyder kokain, ”kallen” är automatkarbinen Kalasjnikov, ”turba” betyder skynda. Vad ”zazzen” är har vi inte lyckats lista ut. [caption id="attachment_80524" align="alignnone" width="585"] Mysreportage. ”Du är verkligen omtyckt, vet du det?” Erika Nielsen på Sveriges Radio P3 gör en okritisk intervju med den kriminella hiphopartisten Haval som på rinkebysvenska framför texter om pengar, vapen, knark och prostituerade. Stillbild: P3[/caption]   Haval Khalil dömdes den 14 juli till två och ett halvt års fängelse för medhjälp till människorov och rån av Södertörns tingsrätt i rättegången mot Vårbynätverket (se NyT v.30/2021). Ledaren för nätverket, Chibab Lamouri, dömdes samtidigt till 17 år och 10 månader för mordförsök, synnerligen grovt vapenbrott och allmänfarlig ödeläggelse. Totalt dömdes 27 personer med kopplingar till nätverket till sammanlagt 147 års fängelse, mycket tack vare den fälla som amerikanska FBI hjälpt till att gillra i form av krypteringsappen Encrochat (se NyT v.20/2021). Haval är sedan tidigare dömd för vapenbrott, flera narkotikabrott och rattfylleri, kopplad till Vårbynätverket och skryter i sina texter och musikvideor om sitt kriminella liv. – Du är verkligen omtyckt, vet du det? sade Erika Nielsen, statsavlönad reporter på hiphopkanalen P3 Din gata, då hon intervjuade Haval förra sommaren. Hon gjorde en utpräglad mysintervju där fokus låg på Havals talang som rapartist. Frågorna om kriminalitet var få och följdes aldrig upp av kritiska följdfrågor. [caption id="attachment_80525" align="alignnone" width="554"] Haval i en musikvideo där han drömmer om att vara maffialedare. Det gick dock inte så bra, den 15 juli dömdes han till två år och sex månaders fängelse för medhjälp till människorov och rån. Foto: Pressbild[/caption]  

Kriminella rapartister lyfts fram och prisas

För bara ett par år sedan var det få vanliga svenskar som ens hört talas om rapartister som Haval, Dree Low, 1.Cuz och Yasin Byn. De hade många spelningar på Youtube och Spotify, men det var främst ungdomar i invandrarförorterna som lyssnade på dem. Sedan började de lyftas fram allt mer av statstelevisionen och statsradion. I januari 2020 prisades inte mindre än tre ”gangsterrappare” på P3 Guldgalan. Dree Low vann priset som Framtidens artist, Årets artist blev Z.E. och Årets låt gjordes av Einár. Samtliga gör låtar som handlar om knark, vapen och pengar och glorifierar livet som förortsgangster. Samtliga är dömda för ett flertal brott och är kopplade till organiserad gängbrottslighet. Den 4 februari 2020 publicerade SVT en intervju med den somaliske rapparen 1.Cuz från Hässelby i Stockholm, som enligt nättidningen Samhällsnytt egentligen heter Abas Abdikarim Bakar och är dömd för synnerligen grovt vapenbrott efter att ha transporterat fem automatvapen och ammunition genom Stockholm. 1.Cuz tilläts under intervjun sitta med rånarluva på sig, som han också alltid har på sig i sina musikvideor och andra framträdanden. SVT bortförklarar detta med att han ”värnar om sitt privatliv”. På Instagram går han under namnet ”bank robber” och har närmare 180 000 följare. Trots rånarluvan, trots att han själv sade att han suttit i fängelse i två år för ”ett grovt brott”, och trots att kritik nu börjat höras mot statstelevisionens hyllande av kriminella rapartister, valde SVT att göra en mysintervju där 1.Cuz helt slapp kritiska följdfrågor. [caption id="attachment_80526" align="alignnone" width="585"] 1.Cuz är en rapartist som SVT inter­vjuade i rånarluva, eftersom han ”värnar om sitt privatliv”. Stillbild: SVT[/caption]   – Det där destruktiva har lämnat ett trauma i mig som jag inte vill fortsätta tänka på. Ingen människa har planer på att återfalla i någonting, det är mina minsta planer nu när jag byggt upp det här, sade somaliern, utan att få frågan varför hans musik endast handlar om att glorifiera det liv som han påstår att han ”inte vill fortsätta tänka på”. ”En död polis är inte mer värd än en död förortsgrabb”, skrev artisten på Instagram efter dödsskjutningen av en polisman i Biskopsgården. Ovannämnda Erika Nielsen på P3 Din gata gjorde i maj 2020 en annan mysintervju med Adel Dostani, ännu en gangsterrappare med en lång kriminell karriär bakom sig och domar för bland annat grovt vapenbrott, grov stöld, grov misshandel, våld mot tjänsteman och övergrepp i rättssak. ”Klubbar som exploderade i dans när låten Skina spelades av Adel, Erika träffade honom för en intervju och delar med sig av den i God Morgonshowen”, löd P3:s presentation av intervjun. I november förra året publicerade SVT en halvtimmeslång och helt okritisk dokumentär om somaliern Yasin Byn (Yasin Abdullahi Mahamoud) där han fick berätta om sin musikkarriär. Även Yasin är dömd för en lång rad brott och kopplad till det kriminella gänget Shottaz. Ett halvår efter att SVT släppt sin dokumentär dömdes Yasin till 10 månaders fängelse för förberedelse till människorov i rättegången mot Vårbynätverket. Människorovet som både Yasin och Haval dömdes för handlar för övrigt om ett utpräglat förnedringsrån och kidnappning av den konkurrerande rapparen Einár (Nils) Grönberg, då 17 år gammal men redan dömd för en rad brott inklusive rån, misshandel och narkotikabrott. Einár blev bland annat påtvingad kvinnokläder och fotografier av förnedringen lades upp på Instagram. De okritiska intervjuerna och dokumentärerna har alltså avlöst varandra under de senaste åren, särskilt under 2020 då gangsterrap-fenomenet exploderade, tätt åtföljt av en dramatisk ökning i skjutningar. Sverige har nu flest gängskjutningar i Europa enlig en offentlig rapport (se NyT v.25-26/2021).

SR: Konstnärlig frihet viktigare

I januari 2021, i samband med att Yasin häktades samtidigt som han var nominerad till P3 Guldgalan, uppstod en debatt om statsmedias främjande av kriminella artister. Men P3:s musikchef Anna-Karin Larsson försvarade deras välvilliga behandling av den häktade artisten. – Vi utgår från verket snarare än vad artisten står för, sade Anna-Karin Larsson till SVT. – Den konstnärliga friheten är väldigt viktig för oss, fortsatte hon. Yasin fick stå kvar som nominerad, och hans musik spelas fortfarande i statsradion. Dokumentären om Yasin som publicerats i november fick också vara kvar. Den försvarades av Martin Vårdstedt, programchef för SVT Kultur och samhälle och ansvarig utgivare för Kulturstudion: – I bedömningen väger jag bland annat in att det som artisten nu är misstänkt för är händelser som ska ha inträffat i april, medan SVT:s intervju gjordes i oktober. Vid det tillfället var artisten inte misstänkt för något brott. Artisten är nu häktad men inte åtalad. Vi följer förundersökningen och förhåller oss till händelseutvecklingen kontinuerligt, kommenterade Vårdstedt. Även efter att Yasin blivit häktad och sedan dömd ligger den insmickrande dokumentären kvar.

Kriminalitet okej – men inte patriotism

Riksdagsledamoten Hanif Bali (M) kommenterade på Twitter den 2 januari, två dagar innan han deltog i en debatt om mediernas hyllande av kriminella rappare: ”Alla bortförklaringar ni har när ni försvarar gängkriminell ghettohiphop går att applicera på vit makt-rocken. Som tur var era föregångare inte lika efterblivna som er när det begav sig på 90-talet och bjöd in dem på galor och morgonsoffor.” Den som var med på 1990-talet minns kanske att det inte bara var ”vit makt-musik” som SVT, SR och de privatägda systemmedierna mangrant censurerade och motarbetade, utan även rent patriotisk musik som vågade framföra någon form av nationell stolthet tillsammans med antytt motstånd mot den förda invandringspolitiken. Störst av dessa band var Ultima Thule, som under sin storhetstid i början av 1990-talet hade tre album på topplistorna samtidigt – en bedrift som inget annat band lyckats med vare sig förr eller senare. Det var alltså inte musik som bara attraherade en liten subkultur, utan var något som alla svenska ungdomar på den tiden kände till – trots medias aktiva nedtystning. Ultima Thule var ett skinnskalleband från Nyköping som sjöng om svensk historia och fornstora dagar, gjorde rockversioner av nationalsången och antydde att invandringen kanske inte var så fantastisk som etablissemanget gjorde gällande. Till skillnad från de rapartister som idag hyllas av statsmedia var de inte kriminella och glorifierade varken våld eller knark. Den främsta anklagelsepunkten mot dem var istället att deras första platta hade sponsrats av den invandringskritiska organisationen BSS, som enligt vänsterextrema opinionsbildare hade ”rötter i nazistiska och fascistiska grupper”. Ultima Thule var noggranna med att ta avstånd från nazism och att det inte var enskilda invandrare de hade något emot utan invandringspolitiken. De sålde en platinaskiva och en guldskiva, och var omåttligt populära bland svenska ungdomar som tröttnat på förnedringen och ringaktandet av allt som är svenskt. Det hjälpte dock föga. Några mysintervjuer blev det aldrig, utan om de alls fick komma till tals handlade det om att besvara aggressiva anklagelser om ”rasism”. [caption id="attachment_80527" align="alignright" width="250"] Ulf Hansen, trumslagare i Ultima Thule, jämför hur statsmedia hyllar kriminella invandrare samtidigt som de svartmålar och censurerar musik som hyllar Sverige. Foto: Privat[/caption] – Det är skrämmande hur tydligt man kan se att de behandlar folk olika, säger bandmedlemmen Ulf Hansen till Nya Tider. Ulf Hansen säger att han inte följt mediernas behandling av kriminella rapartister så noga utan ”mest varit irriterad”. Inte minst därför att han kunnat jämföra med hur de själva blivit behandlade av samma medier. Han berättar om hur SVT hanterade deras placering på topplistorna: – Listan visades ju på tv, men när det var vår tur att visas var det med en svart eller grön ruta. För alla andra artister hade de gjort i ordning det fint med bilder på dem och så vidare. De kunde inte censurera listan och vi var ju där, de spelade upp vår musik i några sekunder, men vi fick inte synas. Det var väldigt vänsterliberalt även på den tiden, kanske ännu mer än idag skulle jag nog säga. NyT: Det var SVT som gjorde detta alltså? – Ja, men det var samma sak med andra medier. Vi fick bara synas och höras när det gällde debattprogram om rasism. Det störde oss till vansinne, att vi aldrig fick synas för vår musik. ”Här kommer andra artister med uppochnedvända kors eller marijuanalöv på tröjan… jaha, så det är bättre att hylla Satan eller att hylla knark än att hylla Sverige?” Man undrade ju vilket brott vi hade begått. Vi hade hyllat vårt land, vårt folk och vår historia, vilket anses jättefint i många andra länder, men här skulle vi skämmas. NyT: Plockades inte ni bort från skivaffärer och så där också? – Jo. I början såldes vi ju överallt och hade kontrakt med EMI, ett multinationellt stort företag, men vi blev utsparkade på grund av hetsandet mot oss. Vår första skiva var ju mycket riktigt sponsrad av BSS [Bevara Sverige Svenskt], det var väl det ”värsta” de hade att komma med. Men jag står fortfarande fast vid att jag vill ha Sverige svenskt. Inte amerikanskt, tyskt eller något annat. NyT: Eller arabiskt? – Ja, exakt, eller arabiskt, skrattar Hansen. – Men i alla fall började de plocka bort våra skivor. Inte överallt, men det var stort tryck från massmedia och sedan fick ju vissa sina skyltfönster sprejade med ”här säljs nazimusik” och såna saker. De tyckte väl inte att det var värt det. Men här ser man ju hur den ”fina” vänstern har styrt vad vi ska tycka och tänka. – När vi var ute på turné blev över hälften av spelningarna inställda. Det var bombhot, det var kommuner som sa nej. Folkets park, som ju ska vara folkets park, men inte när det gäller oss. Ändå fick vi ju många spelningar. Lustigt nog var det ofta invandrare som ägde restauranger som var av lite hårdare virke och sa att ”här ska fan inget ställas in”. Men det var väldigt mycket som blev inställt. Förföljelserna har fortsatt ända fram till idag. För några år sedan plockades bandet bort från Apple Music utan förklaring. När Nya Tider kontrollerar finns däremot kriminella rapartister kvar på Apple, inklusive den ständigt maskerade 1.Cuz med texter som: Kommer fram och tömmer maggen Akta mannen, akta mannen Kasta äpplen in mot huset Shunon testar och jag skjuter Oops han tappa synen Rest in peace min bror, shh Jag knullar alla, fucking alla ”Äpplen” avser handgranater, ”Shunon” betyder brorsan. Ultima Thules låtar som handlar om hjältekonungen Karl XII, Valhall och barndomens Sverige är däremot borta. – Jag försökte ifrågasätta det men orkade inte lägga ner min själ i det, vi fanns ju fortfarande på Spotify som är störst, förklarar Hansen. NyT: När ni släppt något nytt under de senaste åren, har det då lett till några recensioner i dagspressen eller att de ringt upp er för intervjuer? – Nä, det finns väl inte på deras världskarta. Kulturen gäller inte alla, verkar det som, utan bara för finkultur. Vi är en subkultur så vi ska inte få lyftas fram. NyT: Men samtidigt har man inga problem att lyfta fram and­ra subkulturer som är uppenbart skadliga. – Exakt! Det är där det blir helt sjukt, att det kan få vara så här. NyT: ”Man måste skilja mellan artisten och musiken” säger de. – Hahahaha, visst. Gäller det oss då? Knappast. Och vad har vi gjort? Vi har en åsikt om invandringspolitiken, men det handlar inte om att vi ser ner på någon annan utan om att systemet är fel. Men här kan man alltså lyfta fram ren våldsretorik som vi aldrig ägnat oss åt. Och kvinnosynen ska vi bara inte prata om. I början av juli greps fyra rapartister och en manager misstänkta för vapenbrott på grund av de vapen som figurerar i deras musik­videor. Det är ännu inte känt vilka de är eller om även de har hyllats av statsmedia. Nya Tider söker flera ansvariga på P3 och SVT med en rad frågor, och kommer att publicera en uppföljande artikel om några veckor.