![]()
Polen upplever för närvarande en ”baby boom”. De sjunkande födelsetalen har efter familjepolitiska insatser nu vänt uppåt igen och myndigheterna uppskattar att det under 2017 kommer att födas 400 000 polska barn, rapporterar den engelskspråkiga Radio Poland. I januari kunde man konstatera att antalet nyfödda barn var det högsta på sju år, och sedan januari förra året kan man se en ökning med tio procent.
Ökningen är ingen slump. Förra våren införde landets konservativa regering ett program för ökat barnafödande kallat ”500+”, vilket innebär att familjer med två eller fler barn får ett barnbidrag på 500 złoty (cirka 1 000 kronor) i månaden per barn. Trots de positiva effekterna har Polens vänsteropposition kritiserat regeringens program för att vara ”populistiskt”.
Den tyskspråkiga katolska nyhetssajten katholisches.info noterar att regeringens uppskattningar över antalet barn som kommer att födas under året endast bygger på siffror från landets statliga vårdinrättningar, vilket innebär att privatklinikerna inte räknats in i statistiken. Detta kan innebära att de totala födelsetalen är ännu högre.
Enligt den tyskspråkiga nyhetssajten har Tyskland legat på minussiffror sedan 1970-talet (1,47 barn/kvinna) medan det södra grannlandet Österrike noterat en viss uppåtgående trend de senaste åren, även om denna främst gäller den invandrade delen av befolkningen. Infödda österrikiska kvinnor föder dock fortfarande för få barn för att den inhemska tyska befolkningen inte ska minska.
Utöver Polen är Ungern ett land som kan notera uppåtgående födelsetal tack vare statliga familjepolitiska satsningar. Ungerns konservativa regering återinförde 2011 betald treårig föräldraledighet för mödrar och utökade möjligheter till deltidsarbete. Utöver detta finns även generösa regler för huslån för barnfamiljer. Satsningarna har gett resultat: 2011 låg Ungerns genomsnittliga födelsetal per kvinna på 1,27 jämfört med 1,43 år 2015 – även om man fortfarande ligger långt under de 2,1 som krävs för bibehållen befolkningsbalans.
Ett intressant exempel på ett västeuropeiskt land där siffrorna pekar uppåt är Sverige. År 2015 konstaterade nationalekonomen Tino Sanandaji – med hänvisning till uppgifter från Statistiska centralbyrån – att i Sverige boende kvinnor föder tillräckligt många barn för att befolkningen inte ska minska. Detta gäller svenskfödda såväl som utlandsfödda kvinnor.
Tack vare att infödda svenska kvinnor föder barn även efter 40 års ålder ligger andelen barn per kvinna på 1,9. Detta är förvisso under 2,1 men eftersom man föder så pass sent, räcker detta för att den infödda svenska befolkningen ska vara konstant. Trots det hävdar politiker och ledande mångkulturförespråkare att Sverige behöver fortsatt stor invandring för att klara den framtida välfärden. Slutsatser som alltså inte tycks stämma med de egentliga siffrorna. Några satsningar på ökat barnafödande, likt dem i Polen och Ungern, finns för närvarande inte.
