![]()
Efter sin utbildning till civilingenjör i Luleå började hon jobba på en kommunal förvaltning, men gick snart över till statlig tjänst på SMHI där hon arbetade mellan 1989 och 2001 i en rad olika befattningar, allt från miljökonsult till ställföreträdande generaldirektör. Under den här tiden började klimathotsverksamheten ta fart i världen. År 1988 kom till exempel den första IPCC-rapporten (Intergovernmental Panel on Climate Change) och självfallet var SMHI med på tåget.
IPCC grundades av bland annat en svensk meteorolog, den S-märkte lobbyisten Bertil Bolin som hade goda kontakter med SMHI. Sannolikt är det under den här tiden Ågren får kontakt med Birgitta Boström, socialdemokratisk statssekreterare, och en av Sveriges mest inflytelserika personer i miljöindustrin under de socialdemokratiska regeringarna. Hon hade en nyckelroll under Sveriges år som ordförandeland för EU 2001 och är en av dem som tagit fram styrdokument för Sveriges uppfyllande av Agenda 21-målen.
Agenda 21 (för det 21:a århundradet) är FN:s handlingsprogram för att motverka natur- och miljöförstöring, fattigdom, bristande demokrati och verka för ”hållbar utveckling”. I Sverige skall det i varje kommun finnas ett Agenda 21-kontor.
Birgitta Boström rekryterade år 2002 Maria Ågren som generaldirektör för Statens Geotekniska Institut. Det kan verka långt ifrån miljöbranschen, men den är en viktig myndighet för att producera larmrapporter om de påstådda kostnaderna för antropogena klimatförändringar. På deras hemsida framgår vad kärnverksamheten är:
”Statens geotekniska institut (SGI) är en expertmyndighet som arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. I våra uppgifter ingår att förebygga jordskred, ras och stranderosion. Vi arbetar också med att ta fram nya metoder för att sanera förorenade områden.”
På institutets hemsida talas mycket om havsnivåhöjning, ett för Sverige i det närmaste obefintligt problem eftersom största delen av Sverige har landhöjning istället, men eftersom det är ett bärande tema i klimathotspropagandan verkar det vara viktigt för myndigheten.
Nästa stora karriärkliv är sannolikt också ett resultat av kontakten med Birgitta Boström. År 2003, efter bara 15 månader som chef för SGI, tillträder Maria Ågren tjänsten som generaldirektör för SMHI. Hennes efterträdare på SGI blir ingen mindre än Birgitta Boström själv. Det är vid den här tiden Naturvårdsverket med ”underlag” från Ågrens SMHI börjar producera klimatpropagandafilmer med temat att somrarna kommer att bli olidligt varma och att det kommer att regna oavbrutet under vintrarna i den nära framtiden. Eftersom den nära framtiden är här nu vet vi att detta var rena påhitt.
Ågren stannar på SMHI tills hon 2009 utnämns till den första kvinnliga generaldirektören på Naturvårdsverket. Hur den utnämningen gick till har vi ingen närmare information om, men det kan noteras att en annan kändis i härvan, styrelseordföranden i Transportstyrelsen socialdemokraten Rolf Annerberg, också varit generaldirektör för Naturvårdsverket och inblandad i en rad olika statliga miljöinriktade projekt. Kanske var det nu han kom i kontakt med Ågren och grunden lades till det katastrofala beslutet att utse henne till generaldirektör för Transportstyrelsen?
Under Ågrens tid som generaldirektör är Naturvårdsverket en fortsatt viktig kanal för att sprida budskapet om klimatförändringarnas påstådda skadeverkningar. Ågren själv propagerar för det kostsamma fiaskot med etanol som drivmedel för bilar och syns i en rad media med budskapet att klimatåtgärder är nödvändiga. Fram tills nu har hon egentligen aldrig varit i kontakt med riktigt känslig information och har aldrig visat något större intresse för annat än miljö- och klimatfrågor, enligt vad Nya Tider har kunnat utröna.
– Den överskuggande miljöfrågan är de pågående klimatförändringarna. Sedan är många andra miljöfrågor kopplade till klimatet, sade Maria Ågren till Forskning och Framsteg, nr 2/2009.
Formellt sett hade hon en fantastisk bakgrund för jobbet, lång erfarenhet som generaldirektör och en civilingenjörsutbildning i botten. Någonstans fallerar dock det svenska systemet och hennes naiva syn på säkerhetsfrågor och svensk lagstiftning upptäcktes inte. I pressmeddelandet om utnämningen sägs att ”Transportstyrelsen har ett viktigt uppdrag att genom tillsyn och tillståndsgivning bidra till säkra och miljövänliga transporter”. Fokus på den typen av uppgifter är genomgående i Maria Ågrens karriär, inte säkerhetsfrågor, vilket kan vara en förklaring.
Utnämningen till generaldirektör för Transportstyrelsen kom i början av 2015, i slutskedet av en omorganisation där alla transportmyndigheter slogs ihop till en. Ågren uppger själv att ingen riktig överlämning skedde, utan att hon själv fick sätta sig in i sin företrädares beslut. Outsourcingen av datalagringen var ett av dem. Det var redan bestämt att det skulle ske och det fanns en snäv tidsram. Ågren anför detta till sitt försvar av att bryta mot lagen, men det är ett anmärkningsvärt resonemang från en person med den bakgrunden. Det är bakgrunden till haveriet.
I samma veva tillkom en socialdemokratisk tungviktare i styrelsen, Elvy Söderström. Fram till april 2015 satt hon i det mäktiga Verkställande utskottet (VU), som är det tyngsta beslutande organet inom socialdemokratin. Enligt en rad källor är hon en av dem som ligger bakom att Stefan Löfven valdes till partiordförande.
