![]()
Det är lite svårt att förstå när 17-åriga asylsökare med skägg kramar nallar och blir omstoppade i sängen inför tidningsfotografer. För det var inte länge sedan som det ansågs helt normalt att vid den åldern redan ha börjat arbeta. Leif Lagerkvist gick ut i arbetslivet som 16-åring, precis som de flesta andra unga män vid den tiden som kom att lägga grunden till den svenska välfärd som skulle bli internationellt känd.
– Jag började som banarbetare på SJ, jag har också kört truck, berättar Leif. Han gick inte i pension vid 65 utan fortsatte arbeta några år därefter. Det blir ett yrkesliv på över femtio år.
Sverige har beviljat bidrag till påstådda flyktingar som vill resa hem på semester till landet de säger sig ha flytt ifrån, men några liknande utsvävningar har Leif inte blivit beviljad.
NyT: Har du någonsin varit sjukskriven eller fått bidrag för arbetslöshet?
– Aldrig.
NyT: Men skatt har du betalat?
– Hahaha, oj, ja det måste man ju.
Femtio år av fysiskt påfrestande arbete har naturligtvis varit tärande på kroppen. Mest besväras Leif av en nackskada han fick på arbetsplatsen när han blev påkörd av en lastbil. I dag är han 77 år och kan knappast räkna med någon rehabilitering.
Lever under existensminimum
Leif har en folkpension som gör att han får ut 11 000 kronor efter skatt. Hyran är 6 500 kronor, men han betonar att 500 kronor av den faktiskt är kostnad för garage. Det återstår 4 500 kronor att köpa mat, kläder och betala räkningar.
NyT: Det låter inte möjligt att ens få det att gå ihop. Hur gör du?
– Kläder har jag inte köpt på flera år, och så blir det att leta extrapriser på Lidl. Jag går aldrig på ICA och de där dyra affärerna.
Leif har också tvingats hyra ut rum i sin lägenhet. Just nu till två studenter som övernattar i varsitt rum.
– Det blir trångt och är jobbigt att behöva leva med andra personer i sitt hem, men som det är nu har jag inget val, säger han.
Sverige har beviljat bidrag till påstådda flyktingar som vill resa hem på semester till landet de säger sig ha flytt ifrån, men några liknande utsvävningar har Leif inte blivit beviljad.
– De säger att jag kanske kommer få 132 kronor i bostadsbidrag. Några nöjen blir det inte. Jag har faktiskt bara rest en gång i livet, till Mallorca när jag var ung.
När Nya Tider berättar att en syrisk familj nyligen fått bostadsrätter för 14 miljoner tror han knappt att det är sant.
– Det låter ju inte klokt.
Han ger inte mycket för argumentet att man inte ska ställa grupp mot grupp.
– Vissa säger ju att det är fel att ställa grupp mot grupp. Att bara för att man hjälper migranter betyder inte det att man inte ska hjälpa svenska pensionärer.
Han fortsätter:
– Så kan de ju säga. Men uppenbarligen så får vi ju ingen hjälp. Om de tror att vi kan ha en värld med oändliga resurser så får de tro det. Men här och nu är det inte en så’n värld, och då måste även de prioritera. Uppenbarligen prioriterar de andra än oss.
