![]()
Demonstrationen föregicks av starka reaktioner i gammelmedia som flera gånger uppmanade sina läsare och tittare att demonstrera mot NMR.
Nordiska motståndsrörelsens demonstrationståg avgick 300 meter norr om Skånegatan och var tänkt att avslutas vid Gamla Ullevi. Men marschen stoppades långt innan den hann nå sitt slutmål. Enligt vad polisen uppgav till TT berodde det på att motdemonstranter hade kastat sten på NMR som då valde att vända demonstrationståget vänster och försöka stoppa stenkastarna. Eftersom NMR därmed försökte bryta polisens linje ansåg polisen att de hade fog att upplösa NMR:s demonstration och gripa 22 av deras medlemmar.
Dagen efter framgick dock att det i praktiken inte spelat någon roll vad NMR hade gjort. De hade blivit gripna ändå. Uppspelta av medias beröm kunde en intern poliskälla till Aftonbladet inte låta bli att berätta att de faktiskt hade gillrat en fälla för NMR. Tanken var att om någon i demonstrationståget bar en fana eller sköld ‒ som NMR alltid gör vid sina demonstrationer ‒ så ”skulle rätt tillfälle väntas in och sedan skulle hela tåget tryckas in på en enskild gata”. Där skulle man sedan slå ner demonstrationen med våld.
– Om vi ska ta fanbärare och sköldar kommer det att bli en ordentlig batalj, det kommer att behövas otroligt mycket våld, sade Aftonbladets poliskälla.
Att bära sköldar och fanor är inte olagligt. Före demonstrationen hade emellertid polisen gått ut med ett antal luddigt formulerade varningar om att organisationen inte skulle tillåtas gå i takt och liknande saker som "skulle kunna kopplas till demonstrationsformer och uppträdande vid nationalsocialistiska demonstrationer under 1930- och 1940-talen", enligt Aftonbladet. I detta ingick även "enblem, tecken eller andra attribut som kan uppfattas som ersättningssymboler för till exempel hakkors eller andra nationalsocialistiska symboler". Tyr-runan som NMR använder har emellertid hittills inte i sig räknats som "hets mot folkgrupp".
Det är således oklart på vad man stöder beslutet att inte tillåta fanor och sköldar, och många som diskuterat saken ser det som ett rent svepskäl för att slå ner demonstrationen. "Vi har en polisstat sedan igår", skriver en användare på Flashback som på annat håll uttrycker sig starkt kritiskt mot NMR och kallar dem "nynazister".
Chock när media hyllar polisövergrepp
Många, även med helt andra åsikter än NMR, har efteråt uttryckt att det är skrämmande med en poliskår som på förhand bestämmer sig för att gripa medlemmar under en politisk manifestation – att polisen på förhand gjort upp att lura deltagarna så att dessa kunde gripas istället för att hålla sina tal. Men lika stor har ilskan varit mot hur media hyllat polisen för deras ”listiga plan”. Aftonbladet skrev exempelvis i triumfatorisk ton att NMR aldrig hann nå den fälla som polisen hade gillrat, eftersom de redan innan dess avvek från rutten och därför ”bjöd NMR själva på tillfället” för polisen att gripa dem.
Det faktum att deras poliskälla uppger att man redan från början planerat att tillgripa "otroligt mycket våld" mot demonstranterna var ingenting som fick Aftonbladet att ställa kritiska frågor.
Flashback och andra sociala medier har svämmats över av upprörda kommentarer och många skriver att det är ”obehagligt” när polis och regimmedia gör gemensam sak för att sätta de medborgerliga rättigheterna ur spel.
Kritiken har inte bara handlat om polisövergreppen i sig, utan också om att NMR kan se händelserna som ett skäl att öka sin egen våldspotential och sluta samarbeta med polisen. Magnus Söderman, tidigare högt uppsatt medlem i NMR, drog i radioprogrammet Nyhetspodden en parallell till hur polisen börjat förhandla med den muslimska klanledaren Ali Kahn i Göteborg innan polisen ingriper i vissa muslimskt dominerade områden. Samma mönster kan noteras efter kravaller då polisen istället för att gripa stenkastare och bilbrännare börjar bjuda på korv. Det handlar inte bara om ideologi, menar Söderman. ”Tittar man bakåt så har det alltid varit så att när du blir tillräckligt stor och har tillräcklig våldspotential, då slutar polisen med våld och börjar förhandla istället”, säger han.
Efter händelserna i Göteborg sade NMR:s talesperson Pär Öberg till organisationens egen mediekanal Nordfront TV att ”det är sista gången man tänker söka något tillstånd”.
Flera har också påpekat att detta är den logiska följden av polisens beslut att gillra en fälla för demonstranterna. ”Men för den som verkligen vill genomföra en demonstration utan att bli stoppad så blir ju lärdomen helt klart att
inte söka tillstånd. Poängen med tillståndet ska ju (ironiskt nog) vara att polisen kan förbereda så att den kan genomföras på ett ordnat sätt; inte att stoppa den från att genomföras. Men det var i en tidigare verklighet där våra politiska företrädare och myndigheter hade respekt för grundlagen, och inte stod med darrande knän för 300 nynazister”, skriver exempelvis en användare på Flashback.
Att demonstrera utan tillstånd är i sig lagligt i Sverige, men att arrangera en demonstration utan tillstånd kan samtidigt straffas med böter eller fängelse i högst sex månader. När NMR ett par veckor tidigare höll en mycket mindre demonstration i Göteborg utan att söka tillstånd, avlöpte allt lugnt.
Tyst om extremvänsterns våld
Ännu större har kritiken varit mot hur media beskrivit de som demonstrerar mot NMR. Samtidigt som media kallat det för nazistattack när Nordiska Motståndrörelsen med sina sköldar försökt pressa undan polisen, och översvämmat nyhetsrapporteringen med sådana påståenden, har flera stora mediehus valt att inte skriva alls om AFA:s stenkastning och hemmagjorda bomber. Istället påstås att Göteborg visade motstånd mot nazismen med kärlek. SVT råkade visa stenkastningen eftersom de direktsände, men kände sig då nödgade att berätta för tittarna stenarna ”inte är så stora”. De svenskar som var ute i Göteborg den 28 september bevittnade dock något helt annat än kärlek från vänsterextremisterna.
Utanför Gothia Tower, långt ifrån Nordiska motståndsrörelsen, samlades AFA. De var runt 300 och till övervägande del invandrare. Filmer från deras kravaller visar hur invandrarna ropar det muslimska slagordet ”Allahu Akbar”. De flesta var maskerade vilket tyder på att de planerat upplopp och många av dem kastade sten mot polisen som stod helt stilla hundra meter bort. Någon använde en stenslunga, ett vapen som lätt kan döda en människa. Vid flera tillfällen exploderade hemmagjorda bomber och bengaler brann på marken. Detta alltså trots att polisen inte gjorde något annat än att stå stilla hundra meter därifrån.
Till skillnad från polisen vågade vanliga göteborgare reagera mot våldsamheterna och vandaliseringen. Flera som såg AFA från andra sidan gatan skrek åt dem att sluta bete sig som idioter och förstöra deras stad. En äldre kvinna gick fram till extremisterna och sa åt dem att sluta förstöra, vilket fick många andra att applådera instämmande. AFA svarade däremot med att kalla damen för ”fitta”.
Efter att en vänsterextremist försökt använda en stenslunga men missat poliserna och istället träffat en folksamling längre bort, fick flera göteborgare nog och rusade fram för att läxa upp våldsverkarna. AFA svarade med att angripa åskådare med knytnävsslag och sparkar, men drevs snart tillbaka. Efter att vanligt folk gjort arbetet åt polisen blev det något lugnare.
Trots stenslungor, maskeringar, bengaler och hemgjorda bomber mot en passiv polis, har media istället valt att bara skriva om NMR:s försök att trycka undan polisen med sina sköldar medan motdemonstranterna har beskrivits som ”kärleksfulla”.
Medborgarjournalisten Peter Imanuelsen som var på plats utanför Gothia Tower och livestreamade extremvänsterns kravaller har i en krönika på Fria Tider med rubriken ”så ljuger media” berättat om hur alla större medier var på plats och såg, men valde bort att rapporterna.
”Men media ignorerar totalt extremvänstern, som till skillnad från NMR gick till våldsam attack, med farliga vapen som slungor, i syfte att skada poliser. Mainstreammedias strutsbeteende har gått så långt att de inte ens kallar extremvänstern för extremvänster, utan endast ’motdemonstranter’. Detta belyser hur viktigt det är att förstå att mainstreammedia har en politisk agenda”, skriver han i krönikan.
Den regimkritiske journalisten Egor Putilov skrev på twitter: ”På tal om tv-skatten. Public service tar på sig blåa västar och annan krigsmundering, skryter om journalistiska principer, har enorma resurser men producerar usel journalistik. Det blir istället frilansare från @friatider som får utstå hot men får bästa bilder. Se och lär @svtnyheter“.
Pelle Bouveng: Jag tror inte på filmerna
Medan många chockerats över bilderna som sprids på internet och att media så tydligt väljer bort vissa nyheter, menar andra att om den regimvänliga median inte skriver om det, då har det aldrig hänt. Journalisten Pelle Bouveng vägrar exempelvis tro att motdemonstranter kastat sten på polisen, för han har läst i regimmedia att de bara visade kärlek. När riksdagsledamoten för Moderaterna Hanif Bali skrev om stenkastande vänsterextremister i Göteborg, svarade han därför snabbt på twitter att det inte finns någon källa för det. Hanif Bali lägger upp en film som visar hur AFA kastar sten på polisen men den källkritiska vänsterjournalisten är ändå inte övertygad. ”Var kommer filmen ifrån. Är det från en nazisajt el dylikt”, invänder han.
Hanif Bali svarar att han såg den på ett forum men undrar vad det spelar för roll. ”Misstänker du att det är CGI-animerad fejk eller”, frågar han sarkastiskt. ”Källa internet – en klassiker”, avslutar Pelle Bouveng raljerande och vill därefter inte diskutera saken vidare. Tills gammelmedia berättar att extremvänstern kastade sten på polisen vägrar han tro att det är sant.
Uppgifter från Göteborgs-Postens fotograf på plats om att NMR gått till ”oprovocerad attack mot journalister och fotografer” har däremot delats av ett flertal systemjournalister på sociala medier utan att ifrågasättas. Attacken ska ha bestått i att NMR försökte trycka tillbaka journalisterna med sina sköldar och ”kastade plakat mot oss eller iväg mot någon”. Ingen av de yrkesfotografer som ska ha utsatts för attacken tycks emellertid ha fångat den med sina kameror.
