![]()
I en rapport till regeringen beskrivs problematiken med avvikande personer som egentligen skulle utvisas, rapporterar tidningen DN.
– Det betyder att vi får lägga mer tid och resurser på att eftersöka personer. Men också att vi får svårare att vara effektiva i vår del av verkställighetsuppdraget. De vi får är i större utsträckning ärenden där det krävs rätt mycket utredningsarbete, många rör till exempel personer som saknar resehandlingar eller där identiteten inte är fastställd. Det i kombination med att en större andel är avvikna innebär att det blir betydligt svårare för oss, säger gränspolischef Patrik Engström.
I juni i år hade polisen 17 358 utvisningsärenden. I juni året innan var siffran för samma period 19 277. Patrik Engström beskriver det som en naturlig minskning som beror på färre överlämnade ärenden och att ärenden preskriberas efter fyra år. Samtidigt menar han att de komplicerade ärendena blivit fler vilket tar av resurser, något som Migrationsverket har få av då de allt som oftast redan är upptagna med andra ärenden, till exempel asylansökningar eller anhöriginvandring, än utvisningsärendena.
Ärenden som är besvärliga låter man ligga tills de preskriberas. Om myndigheterna inte lyckats verkställa utvisningen inom fyra år kan utlänningen söka asyl på nytt, och hela karusellen sätter igång igen.
– De har väldigt många prövningsärenden, bland annat efter den nya tillfälliga begränsningslagen, där man i stället för permanent uppehållstillstånd får tillfälliga, som sedan måste utredas på nytt. De resurserna hade i stället kunnat användas till att slutföra verkställighetsutredningar, säger han.
– Och det skulle inte vara något problem om det inte vore så att Migrationsverket har en jättestor ärendebalans som så småningom kommer överlämnas till polisen, säger han.
Antalet utvisningsärenden som är efterlysta har ökat något, från 12 277 förra året, till 12 338 i juni i år. Hur många av dessa som faktiskt kommer att hittas och slutligen få sina utvisningar verkställda är svårt att sia om.
Enligt rapporten är en trolig orsak till att så många personer avvikit ändringen i den så kallade LMA-lagen. Ändringen, som trädde i kraft i juni förra året, innebär att den som fått avslag på sin asylansökan inte längre får något ekonomiskt bistånd eller boende hos Migrationsverket.
– Tidigare visste vi till exempel att personerna fanns i ett Migrationsverksboende, så är det inte längre, säger Patrik Engström om vad denna lagändring fått för effekter.
Engström menar att fram till årsskiftet kommer inga större förändringar att ske i varken polisens, Migrationsverkets eller andra myndigheters prognoser gällande antalet ärenden, men varnar för att det nästa år blir en större förändring.
– Men under 2018 tror jag att det kommer ske en rejäl ökning av ärenden. Vi kommer nog också få se en större andel avvikna, säger han.
I början på maj i fjol presenterade inrikesministern Anders Ygeman (S) tillsammans med migrationsminister Morgan Johansson (S) uppgifter som pekade på att cirka 60 000 – 80 000 människor skulle komma att utvisas de närmaste åren. Än så länge är det dock få av dessa som faktiskt utvisats och sannolikt kommer högen av ärenden att växa tills dess att flertalet preskriberas, vilket sker efter fyra år, och då kan personerna söka asyl och gå igenom systemet igen. Det finns ingen gräns för hur många gånger som en person som på detta sätt hållit sig undan utvisning kan söka asyl eller hävda andra invandringsskäl.
