![]()
Många är de som stannat till framför en fin staty och sedan tagit en bild av den eller kanske rent ut av tagit en selfie eller bild på någon annan och råkat få med ett offentligt konstverk i sin bild. Miljontals sådana bilder finns på bloggar och sociala medier och delas mellan privatpersoner helt utan vinstintresse. Men vad få vet om är att detta ofta är olagligt enligt den nuvarande lagstiftningen och att upphovsrättsägaren till konstverket med lagen som stöd kan kräva ersättning för de publicerade bilderna.
Det hela började med sidan Offentligkonst.se, som skpades 2012 av Wikimedia Sverige. Sidan hade en bilddatabas över Sveriges många offentliga konstverk och samlade dessa bilder samt information om konstverken, så som statyer och fontäner som står runt om i offentliga miljöer och stadsbilder, fritt tillgängligt för allmänheten att komma åt kostnadsfritt. Man uppmanade även privatpersoner att hjälpa till med att ta bilder på offentliga konstverk. Kort därefter skickade organisationen Bildupphovsrätt, som är en paraplyorganisation för konstnärer och andra innehavare av upphovsrätt, ett brev till Wikimedia Sverige där de erbjöd en ”avtalslösning”, det vill säga ett krav på ersättning enligt olika schablonavtal beroende på användning av upphovsrättsskyddade bilder. Wikimedia vägrade. 2014 drog Bildupphovsrätt Wikimedia Sverige inför rätta med en stämning för upphovsrättsbrott vid Stockholms tingsrätt.
![]()
Bildupphovsrätt menade att konstnärerna aldrig gett något tillstånd till att bilderna skulle publiceras i en bilddatabas, medan Wikimedia bland annat försvarade sig med att den inskränkning som i dag finns i upphovsrättslagen och som ger andra än konstnärerna att fritt avbilda offentliga konstverk utomhus på allmän plats, även borde gälla spridning av sådana avbilder. De menade även att de tre konstnärerna som fallet rörde själva haft bilder av konstverken på sina egna webbsidor och därför måste anses ha godkänt att andra kunnat publicera motsvarande bilder digitalt.
Tingsrättens avdelning för immateriella rättigheter, Patent och marknadsdomstolen (PMD), skickade målet vidare till Högsta domstolen (HD) för prövning och den 6 juli 2017, efter en utdragen flerårig process, kom så slutbeskedet och domslutet: Patent och marknadsdomstolen (PMD) dömde till Bildupphovsrätts fördel och Wikimedia Sverige tvingades att betala ett vite på 750 000 kronor plus rättegångskostnader. HD konstaterade att avbildning av offentlig konst inte innebär någon rätt att göra bilderna tillgängliga digitalt. En sådan avbildning får bara användas på exempelvis ett vykort, menade HD. När det gäller länkarna till bilderna på Offentligkonst.se ansåg HD att de innebar ett upphovsrättsintrång. Motiveringen var att konstnärerna aldrig givit något tillstånd till att bilderna hamnat i databasen och därför låg där otillåtet.
– Debatten om att Högsta domstolens beslut innebär en begränsning av privatpersoners rätt att fota konst och lägga upp bilderna på nätet är direkt felaktig. Beslutet avser enbart bilder från konstdatabaser som Wikimedias Offentligkonst.se. Så det är fritt fram för privatpersoner att fortsätta fota offentlig konst, säger Mats Lindberg, vd på Bildupphovsrätt, i ett pressmeddelande efter domen. Han menar vidare att Bildupphovsrätt inte vill hindra privatpersoner från att dela bilder på sociala medier.
Men problemet ligger inte i att Bildupphovsrätt just nu väljer denna linje, utan att de skulle kunna ändra sig eller att andra aktörer som inte är anknutna till just Bildupphovsrätt kan använda sig utav lagen för att stämma inte bara kommersiella aktörer utan även privatpersoner. Som ett exempel skulle till exempel Sverigedemokraterna som parti kunna bli stämda för brott mot upphovsrättslagen, liksom deras politiska representanter, som ett sätt att angripa dem. För att få klarhet i vad som gäller ställde några frågor till Erik Forslund, jurist på Bildupphovsrätt.
NyT: Vad gäller för privatpersoner som tar bilder av offentliga konstverk och sedan publicerar dessa, eller tredjeparts bilder, med eller utan vinstintresse på sociala medier?
”Enligt den senaste domen från PMD så krävs tillstånd – även för privatpersoner – för online-publicering av offentliga konstverk. Det är dock inte ett rättsläge vi önskar utan ser gärna och arbetar för ett så kallat plattformsansvar, dvs. att de sociala medierna och plattformarna ska betala för nyttjandet, snarare än privatanvändarna”, svarar Forslund via e-brev.
NyT: Vad gäller för privatpersoner som tar bilder av offentliga konstverk och sedan publicerar dessa på egna hemsidor, bloggar eller motsvarande? Kan dessa bli skadeståndsskyldiga för upphovsrättsbrott?
”Angående rättsläget, se svaret ovan. Vi utfärdar licenser även för privata icke-kommersiella aktörer som vill betala för sig. Vi kräver inte några skadestånd.”
NyT: Som jag förstår det betalar de större mediekoncernerna redan licenspengar till Bildupphovsrätt så att eventuella upphovsrättsbrott alltså inte sker på grund av den licensiering som ni säljer, men detta innebär väl samtidigt att de upphovsrättsägare som ej är anslutna till Bildupphovsrätt kan stämma medier för upphovsrättsbrott om de inte är under ert paraply, så att säga? Åligger det ett ansvar för redaktionerna att kontrollera vilka som äger upphovsrätt för konstverken innan de väljer att publicera bilderna?
”Det åligger alltid den som vill nyttja/publicera ett verk att inhämta rättigheter för publiceringen. Bildupphovsrätt erbjuder dock avtal för tidningshus som innebär att de kan publicera verk av samtliga våra medlemmar utan föregående tillståndsadministration.”
NyT: På grund av ovan ställda fråga, vad gäller om ett konstverk sätts upp på offentlig plats temporärt? Äger skaparen till verket upphovsrätt för bilder som tas av konstverket? I Almedalen på Gotland byggdes ett temporärt konstverk på allmän plats och som fotograferades av mycket media och privatpersoner, då blir det intressant att veta om skaparen av verket äger några rättigheter till detta.
”Alla konstverk är skyddade av upphovsrätt. Specialregeln om att det är fritt att ’avbilda’ utomhuskonstverk utan tillstånd gäller dock bara om konstverket står ’stadigvarande på eller vid allmän plats’. Det vill säga, INTE temporära konstverk.”
På Bildupphovsrätt finns det en prislista för licenser för tidningar, organisationer, men även privatpersoner som vill lägga upp bilder på sina hemsidor av offentliga konstverk och som inte tjänar några pengar på detta finns med i prislistan. Om de har 1 till 5 bilder ligger priset på 250 kr per år. 6-10 bilder kostar 450 kr och 11-50 kan man få lägga upp för 1050 kr per år. Bildupphovsrätt driver i nuläget inte några rättsprocesser mot privatpersoner eftersom detta sannolikt inte hade gett dem någon god publicitet eller kunnat rendera några större inkomster men detta kan komma att ändras.
[caption id="attachment_28873" align="alignnone" width="585"]
![Selfie kan bli dyrt, se till att inget offentligt konstverk råka komma med i bakgrunden! Foto: Wikipedia]()
Selfie kan bli dyrt, se till att inget offentligt konstverk råka komma med i bakgrunden! Foto: Wikipedia[/caption]
Wikimedias verksamhetschef Anna Troberg menade i en kommentar till SVT Nyheter i april i år att Bildupphovsrätt på sikt vill begränsa privatpersoners rätt att fota och sprida bilder på konst. Då sade hon bland annat att:
– Självklart säger Bildupphovsrätt att det bara gäller oss nu, men den här typen av organisationer brukar det förr eller senare börja gälla individer, det är så vi ser det.
– Vi på Bildupphovsrätt vill absolut inte hindra privatpersoner från att sprida foton på offentlig konst på sociala medier. Vi har en policy om att inte lägga oss i detta. Däremot tycker vi inte att stora aktörer som Wikimedia ska kunna bygga upp omfattande konstdatabaser utan att tillfråga konstnärerna och ge dem ersättning, svarar Mats Lindberg från Bildupphovsrätt i deras pressmeddelande efter vinsten i domstolen mot Wikimedia.
Frågan gällande ansvar för bilder som läggs upp på sociala medier är en som flera upphovsrättsorganisationer driver på EU-nivå mot ägarna på de sociala medierna men i nuläget är det på samma vis inget som drivs mot privatpersoner.
Med andra ord så kan privatpersoner fortsätta att bryta mot lagen för just nu driver ingen frågan mot dem. Men vill man vara på den säkra sidan när man tar bilder och lägger upp på nätet, eller tar andras bilder och sprider dem vidare, så bör man vara beredd att betala för sig. Även när det gäller offentliga konstverk.
Bildupphovsrätt menade att konstnärerna aldrig gett något tillstånd till att bilderna skulle publiceras i en bilddatabas, medan Wikimedia bland annat försvarade sig med att den inskränkning som i dag finns i upphovsrättslagen och som ger andra än konstnärerna att fritt avbilda offentliga konstverk utomhus på allmän plats, även borde gälla spridning av sådana avbilder. De menade även att de tre konstnärerna som fallet rörde själva haft bilder av konstverken på sina egna webbsidor och därför måste anses ha godkänt att andra kunnat publicera motsvarande bilder digitalt.
Tingsrättens avdelning för immateriella rättigheter, Patent och marknadsdomstolen (PMD), skickade målet vidare till Högsta domstolen (HD) för prövning och den 6 juli 2017, efter en utdragen flerårig process, kom så slutbeskedet och domslutet: Patent och marknadsdomstolen (PMD) dömde till Bildupphovsrätts fördel och Wikimedia Sverige tvingades att betala ett vite på 750 000 kronor plus rättegångskostnader. HD konstaterade att avbildning av offentlig konst inte innebär någon rätt att göra bilderna tillgängliga digitalt. En sådan avbildning får bara användas på exempelvis ett vykort, menade HD. När det gäller länkarna till bilderna på Offentligkonst.se ansåg HD att de innebar ett upphovsrättsintrång. Motiveringen var att konstnärerna aldrig givit något tillstånd till att bilderna hamnat i databasen och därför låg där otillåtet.
– Debatten om att Högsta domstolens beslut innebär en begränsning av privatpersoners rätt att fota konst och lägga upp bilderna på nätet är direkt felaktig. Beslutet avser enbart bilder från konstdatabaser som Wikimedias Offentligkonst.se. Så det är fritt fram för privatpersoner att fortsätta fota offentlig konst, säger Mats Lindberg, vd på Bildupphovsrätt, i ett pressmeddelande efter domen. Han menar vidare att Bildupphovsrätt inte vill hindra privatpersoner från att dela bilder på sociala medier.
Men problemet ligger inte i att Bildupphovsrätt just nu väljer denna linje, utan att de skulle kunna ändra sig eller att andra aktörer som inte är anknutna till just Bildupphovsrätt kan använda sig utav lagen för att stämma inte bara kommersiella aktörer utan även privatpersoner. Som ett exempel skulle till exempel Sverigedemokraterna som parti kunna bli stämda för brott mot upphovsrättslagen, liksom deras politiska representanter, som ett sätt att angripa dem. För att få klarhet i vad som gäller ställde några frågor till Erik Forslund, jurist på Bildupphovsrätt.
NyT: Vad gäller för privatpersoner som tar bilder av offentliga konstverk och sedan publicerar dessa, eller tredjeparts bilder, med eller utan vinstintresse på sociala medier?
”Enligt den senaste domen från PMD så krävs tillstånd – även för privatpersoner – för online-publicering av offentliga konstverk. Det är dock inte ett rättsläge vi önskar utan ser gärna och arbetar för ett så kallat plattformsansvar, dvs. att de sociala medierna och plattformarna ska betala för nyttjandet, snarare än privatanvändarna”, svarar Forslund via e-brev.
NyT: Vad gäller för privatpersoner som tar bilder av offentliga konstverk och sedan publicerar dessa på egna hemsidor, bloggar eller motsvarande? Kan dessa bli skadeståndsskyldiga för upphovsrättsbrott?
”Angående rättsläget, se svaret ovan. Vi utfärdar licenser även för privata icke-kommersiella aktörer som vill betala för sig. Vi kräver inte några skadestånd.”
NyT: Som jag förstår det betalar de större mediekoncernerna redan licenspengar till Bildupphovsrätt så att eventuella upphovsrättsbrott alltså inte sker på grund av den licensiering som ni säljer, men detta innebär väl samtidigt att de upphovsrättsägare som ej är anslutna till Bildupphovsrätt kan stämma medier för upphovsrättsbrott om de inte är under ert paraply, så att säga? Åligger det ett ansvar för redaktionerna att kontrollera vilka som äger upphovsrätt för konstverken innan de väljer att publicera bilderna?
”Det åligger alltid den som vill nyttja/publicera ett verk att inhämta rättigheter för publiceringen. Bildupphovsrätt erbjuder dock avtal för tidningshus som innebär att de kan publicera verk av samtliga våra medlemmar utan föregående tillståndsadministration.”
NyT: På grund av ovan ställda fråga, vad gäller om ett konstverk sätts upp på offentlig plats temporärt? Äger skaparen till verket upphovsrätt för bilder som tas av konstverket? I Almedalen på Gotland byggdes ett temporärt konstverk på allmän plats och som fotograferades av mycket media och privatpersoner, då blir det intressant att veta om skaparen av verket äger några rättigheter till detta.
”Alla konstverk är skyddade av upphovsrätt. Specialregeln om att det är fritt att ’avbilda’ utomhuskonstverk utan tillstånd gäller dock bara om konstverket står ’stadigvarande på eller vid allmän plats’. Det vill säga, INTE temporära konstverk.”
På Bildupphovsrätt finns det en prislista för licenser för tidningar, organisationer, men även privatpersoner som vill lägga upp bilder på sina hemsidor av offentliga konstverk och som inte tjänar några pengar på detta finns med i prislistan. Om de har 1 till 5 bilder ligger priset på 250 kr per år. 6-10 bilder kostar 450 kr och 11-50 kan man få lägga upp för 1050 kr per år. Bildupphovsrätt driver i nuläget inte några rättsprocesser mot privatpersoner eftersom detta sannolikt inte hade gett dem någon god publicitet eller kunnat rendera några större inkomster men detta kan komma att ändras.
[caption id="attachment_28873" align="alignnone" width="585"]
Selfie kan bli dyrt, se till att inget offentligt konstverk råka komma med i bakgrunden! Foto: Wikipedia[/caption]
Wikimedias verksamhetschef Anna Troberg menade i en kommentar till SVT Nyheter i april i år att Bildupphovsrätt på sikt vill begränsa privatpersoners rätt att fota och sprida bilder på konst. Då sade hon bland annat att:
– Självklart säger Bildupphovsrätt att det bara gäller oss nu, men den här typen av organisationer brukar det förr eller senare börja gälla individer, det är så vi ser det.
– Vi på Bildupphovsrätt vill absolut inte hindra privatpersoner från att sprida foton på offentlig konst på sociala medier. Vi har en policy om att inte lägga oss i detta. Däremot tycker vi inte att stora aktörer som Wikimedia ska kunna bygga upp omfattande konstdatabaser utan att tillfråga konstnärerna och ge dem ersättning, svarar Mats Lindberg från Bildupphovsrätt i deras pressmeddelande efter vinsten i domstolen mot Wikimedia.
Frågan gällande ansvar för bilder som läggs upp på sociala medier är en som flera upphovsrättsorganisationer driver på EU-nivå mot ägarna på de sociala medierna men i nuläget är det på samma vis inget som drivs mot privatpersoner.
Med andra ord så kan privatpersoner fortsätta att bryta mot lagen för just nu driver ingen frågan mot dem. Men vill man vara på den säkra sidan när man tar bilder och lägger upp på nätet, eller tar andras bilder och sprider dem vidare, så bör man vara beredd att betala för sig. Även när det gäller offentliga konstverk.