Polisen utrustas med elchocksvapen

Efter en längre tids diskussion skall den svenska polisen följa runt 15 000 andra polisorganisationer runt om i världen och börja använda elchocksvapen som ett komplement till deras övriga utrustning. Polisförbundet har länge efterfrågat elchocksvapen. Redan 2005 togs ett beslut om att inleda tester och elchocksvapnen beställdes, men Polismyndighetens eget etiska råd sade nej med motiveringen att det inte var bevisat att ett införande skulle leda till färre döda och skadade. Man hävdade också att ytterligare ett vapen skulle göra det svårt för poliser att snabbt välja rätt. Sedan 2004 är svensk polis till exempel utrustad med pepparsprej, som fyller en liknande funktion. Kostnaden för att införa pepparsprej i polisernas grundutrustning uppgick det året till omkring tio miljoner kronor. De poliser som använt sprejen uppger att de känner sig tryggare och att pepparsprejen minskat användandet av tjänstevapen. [caption id="attachment_29806" align="alignnone" width="585"] Svenska polisen ska utvädera den amerikanska tillverkaren Tasers model X26. Foto: Wikipedia[/caption]   Samtliga av de inköpta elchocksvapnen donerades istället till Finland, där deras polis inledde egna studier med den svenska donationen. Polisförbundet gav inte upp utan startade en arbetsgrupp inom polisen som metodiskt gick igenom drygt 70 händelser de senaste tre åren, där polisen öppnat eld mot människor. Ur detta urval hittade man flera situationer som man menade kunde ha lösts med elchocksvapen istället för med verkanseld, något som inte bara hade inneburit färre skador för de som sköts utan också mindre risker för omgivningen. Det har till exempel förekommit händelser där polisens skott varit nära att träffa oskyldiga människor, något som poliserna påpekat i studien. Enligt slutsatsen i förstudien som TT granskat och skrivit om i januari, menade polisen att elchocksvapen skulle kunna rädda ett liv var tredje år om den nuvarande trenden håller i sig. De senaste åren har antalet dödsskjutningar under polisinsatser ökat, precis så som det grova våldet i stort ökat i samhället. Martin Lundin, kommissarie på polisens nationella operativa avdelning, beskriver vad han menar är en förändring gällande antalet personer som dödats av svensk polis de senaste åren. – Det är väldigt låga siffror, men vi kan ändå se att det är ett något högre antal än det varit genomsnittligt de tidigare åren. De senaste 25 åren har det rört sig om en person som avlidit per år, i snitt. Nu de senaste tre-fyra åren ser vi en ökning då det åtminstone är två personer som avlidit varje år, säger han till SVT. [caption id="attachment_29805" align="alignleft" width="300"] Taser X26. Foto: Wikipedia[/caption]   Vid frågan vad som ligger bakom förändringen säger han till SVT: – Jag har ingen bra förklaring till det. Vi gjorde en förstudie för ett tag sedan där vi kunde se vilken typ av situation som är vanligast och det är en person beväpnad med kniv, yxa eller svärd som ofta är påverkad av alkohol eller droger och som inte helt sällan också är allvarligt psykiskt störd. Vi ser att vissa av de här situationerna är svåra att lösa utan någon form av våldsanvändning eller till och med skjutvapen. Antalet situationer där poliser tvingades dra sitt tjänstevapen för att med hot om dödligt våld få personen medgörlig, så kallade betvinganden, har ökat kraftigt. Under 2014 var det 191 sådana fall. Men bara ett år senare under 2015 hade den siffran ökat till hela 269 fall. De senaste åren har i genomsnitt 40 fall skett årligen där polisen tvingats använda sina skjutvapen antingen för verkanseld eller varningsskott. En del av ökningen tros bero på ökad inrapportering, men Martin Lundin tror också att det handlar om en verklig ökning. – Det man kan konstatera är att poliser upplever fler situationer där man känner sig tvingad att använda skjutvapen för att hota med det. Det man möjligen kan sätta det i samband med är att det varit en hel del skjutningar och att det är mer vapen bland kriminella och att poliserna därför upplever en högre hotbild. Rikspolischef Dan Eliasson säger på polisens hemsida att den svenska polisens användande av skjutvapen är väldigt låg i förhållande till antalet gripanden. – Men finns det möjlighet att minska den och på så sätt begränsa risken för skador för både motpart och poliser, inklusive dödsfall, så måste vi undersöka det. Det här är en oerhört viktig, men komplicerad fråga. Svensk polis ska arbeta evidensbaserat med beprövade metoder av hög kvalitet. Därför har jag beslutat om en vetenskapligt utvärderad försöksverksamhet som ska ge oss ett ordentligt underlag, säger Dan Eliasson. Införandet av elchocksvapen är något som många förespråkare menar kommer att leda till färre dödsfall. Men de är inte helt okomplicerade heller. I USA, där vapnen utvecklades av företaget Taser och där de varit mest använda, kallades elchocksvapnen ursprungligen för ”ickedödliga vapen”. Men ett flertal dödsfall som kopplas till vapnen har lett till att man nu kallar dem för ”mindre dödliga vapen”. Enligt Amnesty handlar det om uppåt 500 sådana dödsfall, men oftast rör det sig om personer som varit kraftigt påverkade av illegala substanser och befunnit sig i ett agiterat fysiskt och psykiskt tillstånd eller som haft medicinska problem av allvarlig natur. Vid felaktig användning, till exempel kontinuerlig chockverkan på de påverkade personerna, ökar riskerna för skador. Skallskador från fallet när en person blir chockad kan även inträffa. I relation till de risker som brottslingen, polisen och oskyldiga individer i närheten utsätts för om polisen tvingas bruka sitt skjutvapen är dessa fortfarande att föredra, menar förespråkarna, inte minst inom poliskårer runt om i världen som använder elchockvapnen. Ett införande av elchocksvapnen i Sverige beräknas kosta drygt 26 miljoner kronor, enligt förstudien som Polismyndigheten producerat. Den försöksverksamhet rikspolischefen nu beslutat om beräknas kosta omkring 8,5 miljoner kronor. Införandet av pepparsprej kostade cirka tio miljoner kronor när den infördes år 2004, exklusive utbildning. [caption id="attachment_29804" align="aligncenter" width="585"] Vapnet skjuter iväg två pilar som via kablar ger offret en kraftig stöd. Foto: Polisen[/caption]