![]()
Under den så kallade Rikskonferensen samlas runt 350 deltagare och 50-60 talare för samtal och debatt om försvar, säkerhet och samhällets krisberedskap. Förutom politiker, deltar bland annat fackliga organisationer, näringsliv och myndigheter. Roger Richtoff (SD) delger Nya Tider sin första reflektion kring dagarna:
– Försvarsministern har ju tydligt markerat, tillsammans med alla andra partier kan man säga, att man vill ha ett starkare försvar. Nu är vi inte ensamma längre. Det känns väldigt roligt att konstatera att alla partier nu har samma uppfattning som Sverigedemokraterna. Så är det ju, det är fakta.
Olika besked från regeringen
Redan från början uppstod en viss konflikt kring synen på hotet mot Sverige. Före jul presenterade Försvarsberedningen, där riksdagens partier ingår, en delrapport där man skrev att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kunde uteslutas. Analysen fick under Rikskonferensen stöd av försvarsminister Peter Hultqvist (S), som sade:
– Vi överprövar inte det försvarsberedningen säger.
Hans partikamrater Stefan Löfven och Margot Wallström håller dock inte med, utan vill luta sig mot en analys från 2014. Löfven menade:
– Det direkta säkerhetshotet mot Sverige har inte förändrats. Det är fortfarande så att ett direkt militärt angrepp på Sverige är osannolikt.
[caption id="attachment_31772" align="alignnone" width="585"]
![]()
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) hamnade i viss konflikt med statsministern och utrikesministern, då han delade Försvarsberedningens syn på hotbilden mot Sverige, medan Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg (till höger) förtydligade att Sverige inte kan vänta sig ett stöd från försvarsalliansen vid angrepp.
Foton: Wikipedia (Frankie Foughanthin), Facebook[/caption]
När en av Försvarsberedningens ledamöter därför frågade om regeringen underkände deras arbete, nöjde Wallström sig med att svara:
– Ni har formulerat det på ett annorlunda sätt.
Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark påpekade att regeringen talar med olika röster, och den 15 januari anmälde Allan Widman (L) Margot Wallström till Konstitutionsutskottet. Han vill få det prövat om UD avvikit från kraven på objektivitet och saklighet när man ger sken av att det inte finns något nytt i försvarsberedningens skrivelse.
Cyberhotet mot Sverige
I sitt öppningsanförande meddelade statsminister Stefan Löfven också att regeringen ska inrätta en särskild myndighet för att ”utveckla och koordinera det psykologiska försvaret”. I talet pekade Löfven ut just Ryssland som ansvarigt för ett antal påverkansoperationer och utfärdade en varning:
– Till den eller de som överväger att försöka påverka valutgången i vårt land: Håll er borta!
Mer precist tänker han sig att valet skulle påverkas av ”de som sprider direkta osanningar, nyheter och fakta som inte är fakta”, och avser alltså det som brukar kallas ”falska nyheter”. Att ett visst hot skulle finnas på det elektroniska området framförs dock även av en person med sannolikt större insikt. Generalmajor Gunnar Karlsson, chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), sade den 16 januari till TV4:
– Utan att kommentera siffran, är det absolut så att det pågår aktiviteter för att inhämta information ur IT-system i Sverige. Det kan också pågå aktiviteter för att förbereda angrepp mot våra IT-system.
Han preciserade:
– Ofta består de i att någon obehörigt försöker ta sig in i ett IT-system, för att plantera skadlig kod i IT-systemet. Den skadliga koden kan sedan göra olika saker; den kan föra ut information eller den kan ligga där och vila inför framtiden för att hålla en bakdörr öppen.
Roger Richtoff kommenterar denna aspekt:
– Vi vet ju att vi i dag är utsatta för cyberhot, och inte bara hot, utan störningar av olika slag. Så det pågår i dag kartläggning av svensk infrastruktur, hur sårbar den är och hur man ska komma in i dessa system.
När det gäller förhållandet till Ryssland förtydligar Richtoff:
– Jag säger inte att Ryssland är en fiende till Sverige. Nato är en vän, har jag sagt många gånger i kammaren, men jag betraktar inte Ryssland som en fiende. Vi är ett alliansfritt land, i viss mån, och vi vill ju vara militärt alliansfria, med undantaget att vi vill ha ett försvarsförbund med Finland.
Nato och kärnvapen
På plats under första dagen var även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, som poängterade att alliansen inte hade någon skyldighet att försvara Sverige:
– Vi har en folkrättslig förpliktelse att komma ett medlemsland till undsättning. Samma folkrättsliga förpliktelse finns inte till Sverige.
Han menade vidare att det troligen skulle finnas ett starkt stöd bland medlemsländerna om Sverige skulle söka medlemskap, men ville inte ge sin egen syn på frågan:
– Jag litar på att ni själva gör de nödvändiga värderingarna. Varje land har sina förutsättningar.
Många menade att Margot Wallström trampade snett även i denna fråga, då hon kritiserade kärnvapenländer, däribland några Nato-medlemmar, för att vara passiva om nedrustning. Stoltenberg menade att kärnvapen helt enkelt är en del av Natos avskräckningsförmåga, medan Wallström framhärdade:
– Han kanske glömde att säga att de här kärnvapenstaterna är väldigt besvärliga. Nu vill man investera i mer taktiska kärnvapen. Man pratar om det som realistisk användning av kärnvapen.
Roger Richtoff delar Jens Stoltenbergs syn:
– Kärnvapen är ju en del av avskräckningen. Sedan kan vi förstås vara motståndare till kärnvapen. Det är ju bra, vem är inte det? Men är det verkligen någon som på fullt allvar tror att USA, Nordkorea eller Ryssland kommer att ta bort sina kärnvapen?
I detta sammanhang ger Richtoff också en känga till Wallström:
– Vad har hon egentligen gjort som gynnar Sverige? Och så går hon in och säger att vi ska skriva på det här. Hon har inte förstått att det inte är hon som är regeringen. Det är bara för att hon ska driva runt någonstans och visa att hon vågar säga vad hon tycker. Det vågar jag också: Hon är kass, som jag sade till hennes sekreterare.
Centralförbundet Folk och Försvar är en politiskt obunden sammanslutning, som ska främja debatt om Sveriges säkerhetspolitik och försvar. Sedan 1946 sker organisationens årliga rikskonferens i fjällmiljö, och sedan 1993 på Sälens Högfjällshotell.