![]()
De identiska långsvansade makakerna, eller krabbmakakerna beroende på namnet man vill använda på arten, presenterades för omvärlden av den kinesiska vetenskapsakademin den 24 januari. Aporna som heter Zhong Zhong och Hua Hua föddes för åtta respektive sex veckor sedan på ett laboratorium i Kina.
Metoden som användes för att skapa klonerna är densamma som användes vid kloning av fåret Dolly. Det innebär att DNA från en individ förs in i en tom äggcell, vilken sedan fås att utvecklas till ett embryo och skapar på så vis en exakt kopia av den första individen.
Tidigare ”klonade” apor har förekommit, men i de fallen har man istället fått embryon att dela på sig. Det är samma sak som när tvillingar föds naturligt, men den metoden begränsar antalet möjliga ”kloner” till fyra. Med sann kloning finns det ingen sådan begränsning, utan antalet kloner är bara begränsat till vad resurserna erbjuder i form av surrogatmödrar.
I det här fallet tog det forskarna 79 försök innan man lyckades och ett flertal olika överföringstekniker testades. Initialt prövade man att använda vuxna celler som grundmall, men försöken som tycktes lyckade överlevde bara ett par dagar, vilket innebär att tekniken fortfarande är i utvecklingsstadiet. I stället tog man DNA från ett foster och förde in i äggcell där det genetiska materialet avlägsnats.
En nackdel med att endast använda sig utav foster som grundmall är att man då inte vet vad den vuxna individen kan prestera. Istället måste man basera sina antaganden kring den färdiga klonen utifrån föräldrarnas egenskaper, i alla fall tills dess att den första klonen blivit vuxen.
Metoden kan på så vis, framhärdar dess förespråkare, till exempel redan nu användas för att snabba på avlingsprocesser inom till exempel boskap med anlag man vill föra vidare, eftersom urvalet av de mest ekonomiskt intressanta individerna då ökar avsevärt för varje generation.
Inom medicin är det dock just nu en annan egenskap som dylika kloner har som man ser som användbar. Eftersom man skapar en mängd individer som är exakt likadana på det genetiska planet innebär det att man kan ändra på utvalda gener och då tydligare se vilket resultat det får.
– Du kan skapa klonade apor med samma genetiska bakgrund förutom genen du manipulerade, förklarar doktor Qiang Sun, ledaren för teamet som klonade aporna och vars resultat publicerades i vetenskapsjournalen Cell, till tidningen The Independent.
– Det här kommer att generera verkliga modeller inte bara för genetiskt orsakade hjärnsjukdomar, men även cancer, immun- eller metaboliska sjukdomar och kommer att ge oss möjlighet att testa effektiviteten av mediciner för dessa tillstånd innan medicinskt användande, fortsätter han.
Genombrottet innebär att det teoretiskt sett kommer att bli mycket lättare att även klona en människa, eftersom alla primater är så pass snarlika genetiskt. Vår närmsta släkting bonobon, även kallad dvärgschimpans, delar liksom de vanliga schimpanserna cirka 98 procent av vårt DNA, medan det arterna emellan bara skiljer 0,4 procent genetiskt. Även om skillnaden mellan makaker och schimpanser eller människor är något större är vi ändå väldigt snarlika.
Bland kritikerna ses detta som ett steg i en riktning som öppnar dörren för diverse oetiska förehavanden. Rika människor skulle till exempel kunna klona sig själva av egocentriska skäl eller för att kunna skörda klonerna på organ, något som ofta visats i sciencefictionfilmer av det dystopiska slaget. Andra hävdar att vi skulle kunna tänkas skapa en slavkast av klonade människor med anlag för specifika uppgifter men svag vilja, som vi sedan skulle förvägra rättigheter som förbehålls vanliga människor.
Oavsett vad förespråkarna eller motståndarna säger så är Zhong Zhong och Hua Hua ett steg närmare kloningen av människor. Inom de närmaste månaderna kommer, enligt det kinesiska teamet, åtskilliga fler födslar att ske, baserat på exakt samma apas gener.
