![]()
Kriminologen Jercy Sarnecki är i den vänsterliberala mediadramaturgin lika obligatorisk som den arabiska vardagshjälten efter muslimska terrordåd, eller närbilderna på mörkhyade poliser vid invandrarupplopp. Diskreta budskap om att invandring minsann inte bara skapar kaos, utan även skapar ordning.
”Anmälningsbenägenheten ökar, inte brottsligheten”
Sarnecki är inte subtil. Han säger det rakt ut. Det finns ingen orsak till oro, ty samhället har bara blivit tryggare, upprepar han. Den allt mer åldrade kriminologen rings in när det varit fler gruppvåldtäkterna än vanligt på kort tid eller myndigheter slagit larm om dödskjutningar och klanstyrda förorter. Och den nu 70-åriga farbrorn ställer alltid upp.
Med myskavaj, grå skäggstubb och smackande läppar förklarar han att det egentligen inte är brottsligheten som ökat. Har ett svenskt par blivit knivmördade av en asylsökare på Ikea upprepar han som en pålitlig grammofon att ”det dödliga våldet minskat sedan 90-talet”. Skakas Malmö efter fem gruppvåldtäkter på bara ett par månader, vänder han på skivan och spelat favoriten ”det kan vara anmälningsbenägenheten som ökat”.
Sen säger han inte så mycket mer. Det är repertoaren som professorn har i sitt kartotek. Tidigare hade han även två bonusspår, ”På 60-talet var det raggarna” och ”Den svenska suparkulturen”.
Den polsk-judiske farbrorn ger numera dock ett allt mer virrigt intryck. Men likt pappor på en återföreningskonsert med Kiss gillar Sveriges journalister sådant som de kan sjunga med till och fortsätter ringa in Sarnecki istället för någon av de yngre kriminologerna – med nyskrivet och kanske mer uppdaterat material.
Blivit ett skämt bland svenskar
Att media ringer in Sarnecki varje gång en brutal gruppvåldtäkt blivit uppmärksammad i sociala medier eller ännu en förort ockuperats av arabiska bilbrännare, har kommit att bli ett stående skämt på forum med kommentarer som ”imorgon kommer Sarnecki sitta i tv-soffan och säga att det var värre förr”. Många menar att journalister ringer in Sarnecki eftersom de vill uppfostra sin publik ideologiskt snarare än att rapportera. När händelser sker som riskerar skapa ilska mot det rådande vänsterstyret vill journalister, som själva ofta har vänstersympatier, lugna publiken och ringer då in personen med professorstiteln som de vet alltid kommer säga att samhället är tryggare än någonsin.
Men med ständiga bilbränder, invandrarupplopp, festivaler som läggs ner på grund av tafsare, massvåldtäkter av ockupationsproportioner och dagliga rubriker om gängkrig, har Sarneckis repertoar börjat låta mer verklighetsfrånvänd än lugnande. Nu reagerar även liberala debattörer inom systemmedia över det genomskinliga syftet att alltid låta den halvtidspensionerade farbrorn rycka ut och köra sitt fyrtio år gamla material varje gång oron för brott ökar.
Har alltid sagt att det var värre i förr
I Ann-Charlotte Marteus senaste krönika i Expressen kallar hon Sarnecki för den trygghetsspridande kriminologins julvärd, vars syfte inte är att ge publiken någon ny insikt om brottslighet, utan bara lugna och få människor att må bättre.
Ett ”lindrande medel i Jerzy Sarneckis medicinskåp är devisen att det var värre förr”, skriver Marteus och hänvisar till Sarneckis utnötta fras ”Det dödliga våldet har gått ned sedan 90-talet”. Sarneckis aktningsvärda ålder innebär dock att det finns uttalande av honom från just ”förr”. Och inte oväntat sade Sarnecki redan förr att det var värre förr.
I en intervju med Sarnecki från just 90-talet, decenniet som han idag så ofta jämför med, som Marteus hänvisar till, visar det sig att professorn sade precis samma sak då: att svenskarna lever i en tryggare tid än någonsin.
”Så det var alltså inte hemskt på 90-talet, enligt 90-talets Sarnecki? Men nu säger han att det var mycket värre då än nu. Det måste verkligen vara väldigt lugnt nu”, kommenterar Marteus sarkastiskt.
Ökad anmälningsbenägenhet återkommande förklaring
Krönikören har också jämfört Sarneckis förklaringar genom åren till varför polisanmälningarna ökar. Även här tycks den journalistfavoriserade kriminologen köra samma refräng. Fler våldtäkter idag förklarar Sarnecki med att metoo-kampanjen ökat anmälningsbenägenheten. Men när våldtäkterna ökat tidigare, hänvisade Sernecki även då till högre anmälningsbenägenhet, och till skriverierna om Julian Assange som han menade fått kvinnor att anmäla mer.
När våldsbrotten ökade på 90-talet, var det också anmälningsbenägenhet enligt Sarnecki som menade att ”när det yttre hotet från Sovjetunionen försvann började många leta efter en 'inre fiende' och fann brottslingarna”
Ann-Charlotte Marteus konstaterar att det ständiga budskapet i Sarneckis repertoar alltid varit att brottsligheten sjunker medan folk anmäler allt mer. Men det finns också en annan återkommande tråd i Sarneckis uttalanden, att sammankoppla och associera brottsligheten med svenskar genom hänvisningar raggare och suparkultur istället för de grupper som faktiskt är överrepresenterade.
Upprepar budskap utan vetenskaplig grund
Sarneckis utspel går dock tvärs emot all annan forskning och statistik, vilken snarare visar på att vålds- och sexualbrott ökat parallellt med invandringen, och att nästan samtliga dömda överfallsvåldtäktsmän är invandrare från muslimska länder. Det finns inte heller något stöd för antagandet att exempelvis våldtagna kvinnor eller andra brottsoffer inte tidigare skulle anmäla övergrepp, för att de exempelvis tidigare varit upptagna med att oroa sig över Sovjetunionen, vilket Sarnecki föreslagit.
Sarnecki har aldrig förklarat hur han kommit fram till sina teorier om ökad anmälningsbenägenhet i ett allt tryggare land. Det är heller inte något som journalisterna varit nyfikna på att fråga om.
Enligt frilansjournalisten Joakim Lamotte, som tidigare arbetat i de stora mediehusen, har journalister en lista med ”experter” som de alltid ringer in, för att journalisterna kan lita på att dessa säger vad journalisterna vill höra.
